Sök:

Sökresultat:

498 Uppsatser om Ekologisk hćllbarhet - Sida 22 av 34

VÀxter och möten : en personlig berÀttelse om projektet The Allotment Plot,frÄn idé till genomförande med vÀxtmaterialet i fokus

The Allotment Plot kan beskrivas som en odlingskomplott som hyllar kolonilotten men vill mer. Experter över hela jorden rÄdbrÄkar sina hjÀrnor för att lösa de mÄnga miljöproblem som Àr förknippade med matproduktion. Hur ska man göra för att sÄ mÄnga som möjligt ska bli sÄ mÀtta som möjligt samtidigt som man vÀrnar miljön? Buden Àr mÄnga och varierande och ofta motsÀgelsefulla. FrÄgan Àr vad vi, som inte Àr experter pÄ vare sig miljö eller matproduktion, kan göra.

Betesdjur i stadsnÀra natur

Den svenska hagmarken och dess biologiska mÄngfald Àr hotade, men detfinns en vilja frÄn samhÀllet att bevara det biologiskt och pedagogisktviktiga utrymme som hagmarkerna utgör. Det finns dessutom behov av merekologiska och ekonomiska metoder att förvalta stadsnÀra natur.Betande djur i stadsnÀra grönomrÄden anvÀnds i flera kommuner som endel av lösningen pÄ dessa problem, och detta examensarbete undersöker hurbetande djur pÄverkar ett omrÄdes biologi, och hur betande djur fungerarsom en del av skötseln av stadsnÀra natur.Den metod som anvÀnts Àr litteraturstudier. Som ett komplement har fyraintervjuer gjorts med ansvariga personer pÄ förvaltningar som arbetar medbetande djur.Resultatet visar att en grönyta pÄverkas pÄ mÄnga sÀtt av bete: Floran ochfaunan förÀndras och blir artrikare, beroende pÄ störningar i form av blandannat det tramp som marken utsÀtts för vid bete.Förvaltningarna anvÀnder betande djur framför allt för att bevara denbiologiska mÄngfalden och det öppna kulturlandskapet, men Àven som ettpedagogiskt, miljömÀssigt försvarbart och attraktivt inslag i de stadsnÀragrönomrÄdena.De tillfrÄgade förvaltningarna upplever att skötsel av stadsnÀra natur medhjÀlp av betande djur i huvudsak har fungerat bra, och att det bidragit till attde betade omrÄdena har erhÄllit ökade biologiska och kulturella vÀrden. Detbehövs dock ytterligare inventeringar för att sÀkert kunna visa hur enrestaurerad betesmarks flora och fauna förÀndras vid ett Äterinfört bete.Betande djur bedöms kunna anvÀndas i större utstrÀckning som enrealistisk och ekologisk del av förvaltning av stadsnÀra natur, förutsatt attdjurens sÀkerhet kan upprÀtthÄllas..

Lönsamhet i ett framtida samarbete : en fallstudie pÄ tvÄ vÀxtodlingsgÄrdar

I dagens lÀge arbetar mÄnga lantbruksföretag med en anstrÀngd ekonomi dÀr det gÀller att sÀnka sina kostnader för att öka sin vinst. DÄ mÄnga inkomster och utgifter Àr rörliga och Àndras varje Är sÄ som priset pÄ insatsvaror och priset pÄ den sÄlda varan, gÀller det att sÀnka de kostnader man kan styra över sjÀlv. En sÄdan kostnad Àr maskinkostnaden, ett sÀtt för att minska den Àr att ingÄ ett samarbete för att bruka maskinerna pÄ större areal. I detta examensarbete görs en analys av tvÄ gÄrdar med hÀnsyn till deras aktuella maskinkostnader, och de maskinkostnader som skulle uppstÄ vid tvÄ olika samarbeten. De tvÄ olika produktionsinriktningar som samarbetet grundas pÄ Àr en konventionell odling och en ekologisk odling. För att ge en helhetsbild av dessa samarbeten sÄ har vi förutom maskinkostnader Àven rÀknat pÄ lÀglighetskostnader, transportkostnader och intÀkter för varje produktionsgren. För att uppnÄ syftet har fakta samlats in genom litteratur och berÀkningar gjorts i ett maskinkalkyleringsprogram frÄn JTI. De tvÄ gÄrdarna som arbetet omfattar brukar idag ca 300 hektar vardera och skulle genom ett samarbete fÄ en samlad areal pÄ ca 600 hektar.

Prim, Stadsförnyelse i Barcelona

This final project discusses renewal and upgrading of the area of Prim. It is discussed how this industrial area can be an attractive neighborhood with a varied range of services and commercial trade. Prim is located 2km north-east of the center of Barcelona. The area boarders to a deep railway valley that historically has separated Prim from its neighboring districts. At present there is almost no housing, services or commercial trade within the area and the industry is discontinued or the existing industrial buildings are derelict. There is also a lack of green recreational areas.

Dynglevande skalbaggar i VÀstra Götalands lÀn : En jÀmförelse av dyngbaggefaunan pÄ tvÄ olika habitat

De dynglevande skalbaggarna Àr en stor tillgÄng för naturen och för mÀnniskan. Dyngbaggarna lever bÄde i skogen och pÄ öppna marker och bryter ner spillning frÄn sÄvÀl vilda som tama djur. En stor del av de dynglevande skalbaggarna tillhör gruppen bladhorningar (Scarabaeidae) och hela 29 arter av totalt 61 Àr med pÄ den svenska rödlistan. För att ta reda pÄ hur dyngbaggefaunan ser ut pÄ en ekologisk gÄrd i TÀmta, VÀstra Götalands lÀn, gjordes inventeringar vid tre tidpunkter under sommaren 2009. Varje inventeringstidpunkt bestod av tvÄ delinventeringar, en pÄ öppen betesmark och en pÄ betesmark i skog, detta för att se om det fanns nÄgra skillnader i artantal och om det var samma arter pÄ de olika habitaten.

Grön IT hos svenska kommuner

Uppsatsen syftar till att undersöka vilka skillnader som föreligger i grad av anvÀndande av ekologiskt hÄllbara IT-lösningar i den interna verksamheten hos svenska kommuner utifrÄn förekomst av styrdokument inom omrÄdet samt kommunstorlek i antal invÄnare. Med ekologiskt hÄllbara IT-lösningar Äsyftas ageranden, beteenden, infrastruktur och system som kan kopplas till miljöarbete inom IT-­verksamhet eller dÀr IT anvÀnds som miljöÄtgÀrd i övrig verksamhet. Datainsamling har skett via en utfÀrdad enkÀt riktad till Sveriges kommuner. Respondent för respektive kommun har bestÄtt av en enskild individ med insikt i dels kommunens IT­-verksamhet men Àven i hur kommunens miljöarbete inom IT fungerar pÄ en organisatorisk nivÄ. Datainsamlingen har genererat kvantitativ data om i vilken utstrÀckning olika ekologiskt hÄllbara IT-lösningar anvÀnds i respektive kommun.

Är ekologiska slaktkycklingar sjukare Ă€n konventionella?

Den ekologiska produktionen styrs av mÄnga olika lagar och regler som den konventionella produktionen inte behöver följa. Dessa regler kan ses som en vÀlfÀrdsgaranti i den ekologiska slaktkycklingproduktionen dÄ reglerna frÀmst Àr skrivna för att kycklingarna ska kunna utföra sina naturliga beteenden i en passande miljö. RastgÄrdar ska finnas till de ekologiska kycklingarna för att de ska fÄ beta, fÄ motion och fÄ chansen att bygga upp sitt naturliga immunförsvar. I mÄnga fall ses rastgÄrden som en positiv aspekt av den ekologiska produktionen, men det finns Àven problem relaterade till utevistelsen dÄ exempelvis vilda djur kan lockas till slaktkycklingarna och pÄ sÄ vis stressa upp dem, smitta dem med parasiter och patogener eller Àta upp dem. Det Àr vedertaget att den ekologiska produktionens dödlighet Àr högre Àn den konventionella produktionens pÄ grund av rovdjuren och sjukdomarna och de ekologiska kycklingarna utsÀtts i mÄnga fall för fler smittorisker pÄ grund av utevistelsen.

Biogödsel frÄn gÄrdsnÀra biogasproduktion : Klassificering och TillÄtlighet

Sedan 1996 stÄr biogas för över hÀlften av den anvÀnda fordonsgasen i Sverige. Det blir sÄledes allt mer angelÀget att framstÀlla biogas. Biogasprojektet Biogas i BrÄlanda har för avsikt att framstÀlla biogas genom rötning av naturgödsel/stallgödsel och, eller slakterirester.Materia frÄn en eller flera rötas för att producerar biogas och efter rötningen ÄterstÄr ett högkvalitativt gödselmedel, biogödsel. Biogödseln skall anvÀndas som gödsel pÄ de till projektet anslutna Äkrarna. Uppsatsens huvudfrÄga Àr huruvida biogödseln frÄn projektet Biogas i BrÄlanda fÄr anvÀndas som gödsel pÄ de till projektet anslutna Äkrarna.

Att v?lja den vinnande sponsringen - f?r b?de f?retag och samh?lle. Hur sponsorer v?ljer elitklubbar att sponsra samt hur de m?ter effekterna

Sponsring har blivit en av de vanligaste marknadsf?ringsmetoderna och forts?tter att v?xa i popularitet. Sponsring inneb?r att ett f?retag k?per r?tten att associera sig med en r?ttighet, till exempel en idrottsklubb. Anledningen till dess popularitet kan ha att g?ra med dess varum?rkesbyggande egenskaper.

Strategier mot hÄllbara och attraktiva stadsdelar: Kronan igÄr, idag och imorgon

Det Àr idag uppenbart att vÄrt nuvarande levnadssÀtt och samhÀllsbyggande Àr lÄngsiktigt ohÄllbart. För att komma tillrÀtta med de problem vi upplever idag och stÄr inför i framtiden mÄste hÄllbar utveckling prioriteras i högre utstrÀckning Àn vad som sker idag. Det finns olika principer för hur man bygger upp hÄllbara och attraktiva stÀder och centrumomrÄden men för centrumnÀra stadsdelar finns inte lika bra exempel. Syftet med detta arbete Àr dÀrför att försöka ta fram sÄdana strategier, och utifrÄn dessa granska KronanomrÄdet i LuleÄ för att utreda hur den blivande stadsdelen förhÄller sig till en hÄllbar utveckling. Detta har resulterat i ett antal förslag pÄ förbÀttringsmöjligheter för Kronan.

HÄllbar stadsutveckling : En jÀmförande studie av hÄllbara bostadsprojekt och miljöindikatorer

PROBLEM: MiljöfrÄgor innefattar ofta komplexa samband som Àr svÄra att analysera och presentera pÄ ett enkelt sÀtt utan att göra grova förenklingar. DÀrför finns det ett behov av verktyg som Àr lÀttanvÀnda utan att för den skull gör avkall pÄ transparens och nyansering av resultat. Med fortskridande urbanisering blir hÄllbar stadsutveckling en avgörande faktor i arbetet för en hÄllbar utveckling.SYFTE: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka tvÄ verktygs lÀmplighet för att fram­stÀlla indikatorer för hÄllbar stadsutveckling. Dessa indikatorer anvÀnds sedan för att utvÀrdera miljöpÄverkan frÄn uppvÀrmning i fyra bostadsprojekt med tydlig miljöprofil.METOD: TillvÀgagÄngssÀttet Àr en induktiv metod dÀr vi har samlat in empiriska data för att analysera dessa och komma fram till ett resultat.RESULTAT: EFFem Àr ett transparent och lÀttanvÀnt verktyg att anvÀnda för att skapa indi­katorer som visar pÄ undersökta projekts hÄllbarhet. Resultaten Àr nyanserade men inte alltid entydiga.

Hur bygger jag ett funktionellt stall för lösgÄende kor?

Mina förÀldrars slÀktgÄrd utanför byn Annelöv i Landskrona kommun stÄr inför valet att nyinvestera i större mjölkproduktionsanlÀggning eller att pÄ sikt avveckla nuvarande mjölkkobesÀttning. Eftersom vÄr familj vill utveckla gÄrden och kunna fortsÀtta försörjasig frÄn dess produktion sÄ Àr det nu aktuellt att bygga nytt kostall för en utökad besÀttning. Hur stor besÀttningen kan bli styrs av tillgÄngen pÄ mark för vallodling dÄ gödselspridningsareal ej Àr nÄgra problem att fÄ frÄn grannar.GÄrden:Efter en faktainsamling frÄn litteratur, internet och personliga intervjuer har jag ritat tvÄ förslag till planlösningar för ett nytt stall. De bÄda förslagen har mycket gemensamt nÀr det gÀller utfodringsstrategier och mjölkning. Jag har valt att planera för ett mjölkningssystem med fiskbensgrop som har plats för 2x7 kor.

Konsumentbeteenden och h?llbarhet. En kvalitativ studie av hur konsumentbeteenden p?verkar h?llbarhetsaspekterna av online f?rs?ljning av kosmetiska produkter, inklusive returer

The ever-growing e-commerce brings many opportunities for society's consumers and businesses. Digitization has strongly contributed to these opportunities and has, among other things, facilitated the search for information and increased the range for the customer. While the opportunities are many, the increased consumption has also brought consequences. The increase in consumption contributes, among other things, to quantities of deliveries and returns as well as increased waste, all of which results in environmental destruction. The issue of sustainability is very topical today and is influenced by almost everything today. In connection with the markets changing, the consumers' behaviors and expectations also change.

Är grön det nya svart? - En studie om hur miljövĂ€nliga klĂ€der skapar konkurrensfördelar

Bakgrund och problem: Under de senaste 20 Ären har en global oro vÀxt kring konsumtionens pÄverkan pÄ miljön. Faktorer som den globala uppvÀrmningen, hÄl i ozonlagret samt katastrofer som Tjernobyl var nÄgra av drivkrafterna. Historiskt börjar nu den gröna marknadsföringen att framtrÀda pÄ marknaden. Den delades in i tre faser varav en fas representerar marknadsföring av miljövÀnliga produkter, designade för att frÀmja en hÄllbar konsumtion (Mishra & Sharmra, 2012). Det Àr dock under 2000-talet som konsumenternas miljömedvetenhet leder till en ekologisk trend och livsstil.

HÄllbar utveckling i översiktsplanering

I denna uppsats undersöktes tre kommuners arbete med hÄllbarhet i översiksplanen. Det finns ett problem idag att hÄllbar utveckling Àr ett vardagsord som riskerar att förlora sin innebörd pga. de mÄnga olika tolkningarna och angreppssÀtt. Om begreppet Àr sÄ pass vagt som mÄnga pÄstÄr, hur hanteras det dÄ i översiktsplanen, vilken ska leda kommunens framtida markanvÀndning? I uppsatsen undersöktes Trelleborg, Helsingborg och Lund kommuns översiktsplan.

<- FöregÄende sida 22 NÀsta sida ->