Flera forskare och debattörer menar att det Àr genom anvÀndning av reflektion, som lÀrare kan bli professionella i meningen sjÀlvstÀndiga kunskapsbildare inom sitt yrkesomrÄde.VÄrt syfte Àr att undersöka om reflektion tillsammans med kollegor kan anvÀndas för utveckling av den vardagliga verksamheten och den egna yrkesrollen. UtifrÄn litteraturstudierna kring reflektion och vÄrt syfte stÀller vi följande frÄgestÀllning: Kan reflektion vara ett gemensamt verktyg för lÀrande och utveckling?För att finna svar pÄ vÄra frÄgor till problemomrÄdet anvÀnde vi oss av aktionsforskning som metod och introducerade ett gemensamt reflektionsverktyg för arbetslaget som ingÄr i studien. Detta verktyg Àr didaktisk analys.Av resultatet frÄn den empiriska studien, som bygger pÄ observationer av arbetslagets gemensamma reflektionstillfÀllen, framkommer det att om reflektion ska kunna bli ett gemensamt verktyg för lÀrande och utveckling beror det pÄ det sociala klimatet, gruppens sammansÀttning, individens kunskaper och tillgÄng till verktyg.Detta resultat fÄr ej ges generell betydelse utan fÄr tolkas som ett resultat frÄn just denna tidpunkt och detta sammanhang..

This final project discusses renewal and upgrading of the area of Prim. It is discussed how this industrial area can be an attractive neighborhood with a varied range of services and commercial trade. Prim is located 2km north-east of the center of Barcelona. The area boarders to a deep railway valley that historically has separated Prim from its neighboring districts. At present there is almost no housing, services or commercial trade within the area and the industry is discontinued or the existing industrial buildings are derelict.

Syftet med den hÀr studien Àr att belysaförskollÀrarnas uppfattningar kring understödjandet av lÀsförstÄelse i förskolan. Studien Àr en kvalitativ studie som baseras pÄ en hermeneutisk ansats. Det innebÀr i denna studie att tolka förskollÀrares uppfattningar kring lÀsförstÄelse i förskolan. Metoden som har anvÀnts för datainsamling Àr halvstrukturerade intervjuer. Det har intervjuats sju förskollÀrare verksamma i förskolan.

Syftet med studien var att ta reda pÄ vilken syn ett antal förskollÀrare hade pÄ utomhusmiljön som ett pedagogiskt verktyg i förskolan. Studien genomfördes med nÄgra lÀrare som arbetar pÄ förskola. Data samlades in genom en enkÀt som svarades av 63 förskollÀrare. Resultatet visade att respondenternas syn och förhÄllningssÀtt till utomhuspedagogik pÄminde om varandra. Resultatet visade ocksÄ att respondenterna hade en positiv instÀllning till utomhusmiljön och anvÀnde sig av den pÄ varierande sÀtt.

Denna studie syftar till att undersöka förĂ€ldrars upplevelser i samband med att deras barn kallas till möte med Ungdomsteamet i Örebro, vid oro för droganvĂ€ndning. Med studiens syfte som utgĂ„ngspunkt, valdes en kvalitativ intervjumetod och insamling av empiriskt material skedde genom semistrukturerade intervjuer via telefon. Intervjumanualen konstruerades utifrĂ„n de frĂ„gestĂ€llningar som valts och delar av den litteratur som anvĂ€nts i studien. Det insamlade materialet frĂ„n intervjuer med sex personer utgör underlag för resultatet och tolkas frĂ€mst utifrĂ„n HĂŒbinettes litteratur om drogpreventivt arbete, stĂ€mplingsteori och ekologisk systemteori. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna var positivt instĂ€llda till Ungdomsteamets arbetssĂ€tt, oavsett vad drogtestet visade.

Konceptuella modeller Àr vanligt förekommande i plandriven utveckling men Äsikterna om vad konceptuell modellering Àr och bör anvÀndas till Àr vitt skilda. Agil systemutveckling har vÀxt fram som en motreaktion pÄ den plandrivna systemutvecklingen och forskning har visat att mÄnga traditionella verktyg som förknippas med plandriven utveckling förkastas i detta relativt nya sÀtt att arbeta. Syftet med denna studie Àr att belysa hur yrkesverksamma inom agila projekt ser pÄ konceptuell modellering i relation till det agila manifestet. Detta har Ästadkommits genom intervjuer med flera utövare av agila projektmetoder. Studien visar att det agila manifestet har lÄg grad av förankring hos utövarna av agila metoder och att endast vissa av principerna efterlevs.

Att ekonomiundervisning Ă€r vanligt förekommande under kursen SamhĂ€llskunskap A Ă€r ett faktum, men hur skriver lĂ€roböckerna om ekonomi, och hur uppfattar eleverna undervisningen? Är den trĂ„kig, svĂ„r och komplicerad, eller intressant och rolig? Det Ă€r undersökningens syfte att undersöka dessa frĂ„gor. Hypotesen som presenteras Ă€r att eleverna uppfattar undervisningen som trĂ„kig och komplicerad för att denna inte kopplas till deras egen verklighet, utan bara Ă€r teoretisk.Studiens resultat bygger pĂ„ dels en analys av hur lĂ€roböcker presenterar ekonomiĂ€mnet, och vad som ses som viktigt av författarna, samt kvalitativa intervjuer med sex elever som just nu lĂ€ser eller nyligen har lĂ€st SamhĂ€llskunskap A om deras upplevelse av undervisningen.De slutsatser som kan dras av undersökningen Ă€r att lĂ€roböckerna i mĂ„ngt och mycket liknar varandra i vad de vĂ€ljer att ta upp, men att det finns viss variation, och att dessa brister i sitt ekonomiavsnitt nĂ€r det kommer till ekologisk hĂ„llbarhet och historisk bakgrund. NĂ€r det kommer till elevernas upplevelse av ekonomiĂ€mnet Ă€r de flesta positivt instĂ€llda till det, och tycker det Ă€r intressant. De intervjuade eleverna hade ocksĂ„ haft en undervisning med stor verklighetsanknytning.

Syftet med vÄrt arbetat Àr att undersöka geografiÀmnets historia och utveckling samt att analysera vilken bild eleverna har av Àmnet idag. Vi har valt att analysera kursplaner och lÀroböcker frÄn 1900-talet samt utföra en enkÀtundersökning bland Ärskurs 9 eleverna pÄ en större skola i SkÄne. VÄr undersökning av kursplaner och lÀroböcker visade att lÀroböckerna följer kursplanerna och att kursplanerna förÀndras med samtiden. EnkÀtundersökningen visade pÄ att naturgeografin dominerar men att deras förstÄelse för geografi Àr förhÄllandevis god..

Genom enkÀtundersökningar och en litteraturstudie undersöktes det i detta arbete om hur studiehandledning och modersmÄlsundervisning kan pÄverka tvÄsprÄkiga elever samt hur elevers attityder till undervisningsmetoderna ser ut. Jag kom fram till att modersmÄlsundervisningen har en stor roll för elevens kunskapsmÀssiga utveckling, sÄvÀl i modersmÄl samt i övriga Àmnen samt att det spelar stor betydelse för elevens kulturella utveckling och identitet. MÄnga av eleverna betonade modersmÄlsundervisningens pÄverkan pÄ det kulturella perspektivet och hade ett generellt sÀtt positiv attityd till modersmÄlet. KÀnnedomen kring studiehandledningens effekter var lÄg av eleverna och en del kunde inte se hur studiehandledningen kan pÄverka deras sprÄk, studieteknik, sjÀlvkÀnsla eller utveckling i andra Àmnen. Detta var dock inget generellt mönster dÄ mÄnga av dem kunde se effekterna och hade en positiv attityd till studiehandledning..

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur mycket plats och hur mycket tid som krÀvs för att en familj pÄ tvÄ vuxna och tvÄ barn ska kunna leva sjÀlvförsörjande pÄ grönsaker och rotfrukter. Familjen vill odla ekologiskt, de har inga maskiner och de hÄller blandkost. Arbetet förutsÀtter att familjen tillgodoser sitt övriga födobehov pÄ annat sÀtt Àn genom den odling arbetet behandlar. Med utgÄngspunkt i tabeller för nÀringsintag berÀknas det ungefÀrliga Ärsbehovet av grönsaker och rotfrukter för en fiktiv familj pÄ tvÄ vuxna och tvÄ barn. Ett antal vanliga grönsaker och rotfrukter vÀljs ut som exempel för vidare berÀkningar.

LÀroplanen för förskolan (Skolverket, 2010, Lpfö 2011) ger förskollÀrarna det övergripande pedagogiska ansvaret i verksamheten. Detta medförde att jag valde att intervjua fyra förskollÀrare för att fÄ svar pÄ hur de anvÀnder sig av barnsamtal. Mitt syfte var att beskriva hur pedagoger uppfattar och anvÀnder samtal i arbetet med barnen i förskolan. De tre frÄgestÀllningarna som jag sökte svar pÄ var; Vad ser pedagogerna inom förskolan som grundlÀggande vid barnsamtal? Varför Àr barnsamtal viktiga? Vem gynnas av barnsamtal? Studien utgÄr frÄn en kvalitativ forskningsansats och jag har anvÀnt mig av intervjuer som informationshÀmtande metod.

Ett allt vanligare fenomen i dagens arbetsliv Àr inhyrning av personal. För mÄnga företag ses det som ett sÀtt att öka flexibiliteten och dÀrmed minska osÀkerheten i företaget, och för mÄnga mÀnniskor ses det som en vÀg in i arbetsmarknaden. Men hur ser möjligheterna till lÀrande och utveckling ut för dessa individer? Syftet med denna studie har varit att belysa relationen bemanningskonsulter och deras lÀr- och utvecklingsmöjligheter i arbetet. För att belysa syftet utvecklades tre frÄgestÀllningar; ?Hur upplever bemanningskonsulten att lÀrande och utveckling sker pÄ kundföretaget nÀr denne Àr inhyrd??; ?Hur upplever bemanningskonsulten att kundföretaget bidrar till lÀrande och utveckling pÄ arbetsplatsen för denne?? samt ?Hur upplever bemanningskonsulten att bemanningsföretaget bidrar till lÀrande och utveckling för denne??.

Syfte: VÄrt syftet Àr att skapa förstÄelse för ICAs förÀndring och utveckling under Ären 1993 till 2006 utifrÄn företagets strategiska beslut. Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ fallstudie med en abduktiv ansats. För att samla in data till empirin granskades ICAs Ärsredovisningar för Ären 1993 till 2006. Vidare genomfördes semi-strukturerade intervjuer med ICA Handlare, leverantörer och kunder. För att fÄ djup och tillförlitlighet i studien har Àkthet och trovÀrdighet behandlats i metoden.

Den kliniska utbildningen Àr en del i sjuksköterskeutbildningen vilken utförs genom övningar och examinationer pÄ lÀrosÀtena samt som verksamhetsförlagd utbildning (Vfu). För att kunna tillgodogöra sig de kunskaper som krÀvs vad det gÀller teori och praktik behövs reflekterande handledning. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva studenternas erfarenheter av reflektion under sin Vfu. Studien bestÄr av tolv kvalitativa artiklar som analyserades, tre olika teman identifierades utifrÄn syftet med litteraturstudien. Dessa teman Àr; reflektion sammanlÀnkar teoretisk kunskap med praktisk kunskap, reflektion frÀmjar personlig utveckling och reflektion har betydelse för socialiseringen till sjuksköterskerollen.

Detta examensarbete riktar in sig pÄ utveckling av en webbshop Ät företaget DPFlashes. Webbshoppen ska ha funktioner som lÄter anvÀndare lÀgga till produkter i en kundvagn. AnvÀndarna ska ha möjlighet att registrera sina uppgifter pÄ webbshoppen samt lÀgga en order för valda produkter. För att DPFlashes ska ha en sÄ översiktlig vy av webbshoppen ska en administratörs sida skapas dÀr produkter, kategorier och anvÀndare skall kunna administreras. Förslaget pÄ webbshop jag fÄtt fram har alla dessa funktioner utom funktionen att lÀgga en order för kund.