Under många år har ?invandringsfrågan? varit en mycket debatterad fråga. Detta märks inte minst i alla de insändare som publicerats i Dalarnas morgontidningar. Integration och ekonomi är exempel på ämnen som nämns i dessa insändare då diskursen invandring diskuteras. En betydande faktor i debatten har bland annat varit Sverigedemokraternas valframgångar.

Jämförelse mellan partnering och traditionella byggprojekt, sett till kvalitet och ekonomi..

Eftersom dagens lantbruk pressas allt hårdare av både ekonomi- och miljökrav, tvingas lantbruket att bli effektivare och mer miljövänligt. Ett sätt att möta dessa krav är att använda sig av så kallad ?mullsådd?, som är ett system där marken brukas utan plog. Bearbetningen är grund och växtrester lämnas kvar i ytan.Syftet har varit att se om mullsådd kan vara ett alternativ på en fiktiv gård på 100 ha med följande växtföljd:? Sockerbetor? Höstvete? Maltkorn + insådd? Höstraps/rödklöver? Höstvete (höstvete + vitsenap i mullsåddsystemet)Vi har jämfört konventionell odling med mullsådd ur ekonomiperspektiv och kommit fram till följande:? Arbetsbesparing med 0,65 timmar/ha? Minskad arbetskostnad med 116 kr/ha? Minskad bränsleförbrukning med 96 kr/ha? Maskinkostnadsbesparing med 321 kr/ha? Förbättrat täckningsbidrag med 868 kr/haUtifrån miljösynvinkel har vi kunnat konstatera att mullsådd ger:? Minskad erosion? Förbättrad vattenkvalitet? Överlag förbättrad jordkvalitet? Minskat bekämpningsbehov vid goda växtföljder? Mindre bekämpningsmedelsrester i naturen.

Dagvatten bildas då regnvatten inte kan infiltrera marken på grund av hårdgjorda ytor såsom vägar och hustak. Dagvatten är ofta kontaminerat av metaller, näringsämnen och andra föroreningar och bör därför renas i en anläggning innan det når recipient. En allt populärare metod för att omhänderta dagvatten är att anlägga dagvattendammar. I dammarna renas det inkommande dagvattnet genom flera olika processer, varav sedimentation är den viktigaste. År 2006 startades projektet NOS-dagvatten (Norrortskommuner i samverkan) i syfte att erhålla ökade kunskaper om funktionerna hos fem dagvattenanläggningar i Stockholmsområdet. I detta arbete utreds sambandet mellan den kemiska vattenkvaliteten och ekosystemens hälsostatus i Ladbro- och Tibbledammen som ingår i NOS-dagvatten.

Bakgrund och problem: Tankesättet i en bostadsrättsförening, vars syfte inte är att gå med vinst, skiljer sig starkt från vinstdrivande verksamhet. I tidskriften Balans diskuteras att bostadsrättsföreningars årsredovisningar bör utformas så att lekmän ska kunna förstå status och ställning i verksamheten. Att köpa en lägenhet kan vara en av de största investeringarna man gör i livet och föreningens ekonomi kan ha påverkan på det framtida värdet av investeringen. Nyckeltal kan vara en bra granskningsmetod.Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka nyckeltal, poster och information från årsredovisningen som kan vara relevanta vid utvärdering av en bostadsrättsförenings ekonomi. Vidare vill vi undersöka vilka av dessa nyckeltal och poster som har högst relevans enligt professionen fastighetsvärderare.

Denna studie syftar till att belysa hur offentliga organisationer arbetar kring kunskapsbevaring och kunskapsöverföring. Vi har undersökt hur fem offentliga organisationer med olika organisationsstrukturer arbetar med att bevara kunskap inom organisationen, samt hur de överför kunskap mellan medarbetare och till nyanställda. Studien har samlat in det empiriska resultatet med semistrukturerade intervjuer. I analysen diskuteras det empiriska resultatet med ämnen som epistemologiska perspektiv inom knowledge management, maktperspektiv, politiska direktiv, arbetsmiljö samt kommunikationens roll. Resultatet av analysen påvisar bland annat att muntlig kommunikation är en viktig framgångsfaktor i en kunskapsprocess..

Ronneby torg är beläget centralt i Ronneby stadskärna i sydöstra Blekinge. På denna plats går det att identifiera tre problem som utgör brist på människor (social hållbarhet), rumslighet (mötesplats) och vegetation (ekologisk hållbarhet). Tidigare har torgets södra del innefattat en stadspark vid namn ?Gröna Torget? medan hela torget idag utgörs av en hårdgjord yta med inslag av träd i dess kanter. Det finns ett behov från Ronneby kommun att utveckla torget som en mötesplats, då kommunen utlyst en förslagstävling av just denna anledning.

Titel: Ekologiskt som ekologiskt? ? En kvantitativ studie av eko-label effekten ur de tre hållbarhetsaspekterna. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi: Examensarbete i företagsekonomi C 15hpFörfattare: Malin Damberg Larsson och Anna ÖstlundHandledare: Dr. Jonas KågströmDatum: 2015 MAJSyfte: Syftet med studien är att mäta om magnituden på eko-label effekten skiljer sig utifrån vilken del av de tre hållbarhetsaspekterna (miljö, social, ekonomisk) produkten fokuserar på. Genom vår studie vill vi bidra med en inblick i hur eko-label effekten påverkar synen på ekologiska produkter utifrån de olika aspekterna.Metod: I studien genomfördes ett experiment med 117 deltagare som var uppdelade i tre olika grupper.

Denna uppsats syftar till att undersöka om gymnasieskolans centrala auktoritativa texter kan bidratill att skapa ett förhållningssätt som möjliggör en hållbar utveckling. För att möjliggöra en sådan undersökning har vi definierat begreppet hållbar utveckling som ett begrepp som innefattar en integrerad syn på ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter. Vi harsedan analyserat och sammanfattat tre aktuella ideologier (ekonomism, ekomodernism och ekologism) som tydligt förhåller sig till hållbar utveckling. I analysen av ideologierna har vi bedömt deras möjlighet att skapa hållbar utveckling och kommit fram till att det är möjligt att skapa enhållbar utveckling främst inom ramen för den ekologistiska ideologin. Hållbar utveckling kan inte skapas inom ramen för ekonomismen medan ekomodernismen rymmer en inre motsättning mellan synen på tillväxt och ekologisk hänsyn.

Miljöförstöringen har varit i blickfånget i ett par år nu. Människor börjar mer och mer bry sig om hur man själv kan påverka och minska sina egna miljöutsläpp. Den stora boven i dramat är alla transporter som används för att frakta bland annat grönsaker och andra livsmedel. Eftersom fler och fler människor flyttar in till städerna gör detta att transporterna ökar allt mer. För att få mer närodlat behöver vi odla mer i städerna.

Folkhälsovetenskapligt program.

Kinas ekonomi och befolkning växer och urbaniseringen ökar. Människorna i landet konsumerar varor och tjänster dagligen. Konsumtionen av mat utanför hemmet sker i allt större utsträckning.Syftet med denna studie var att undersöka hur ett kinesiskt storstadshushålls inkomst och sammansättning påverkar sannolikheten att konsumera food away from home (FAFH).För att svara på syftet har fem vetenskapliga artiklar analyserats.Resultatet visade att inkomst och familjesammansättning bidrog till både ökad och minskad konsumtion av mat utanför hemmet. Inkomsten spelade in då hushållets sannolikhet att konsumera mat utanför hemmet låg i direkt anknytning till hur hushållets ekonomi såg ut. Familjesammansättningen spelade in då antal medlemmar, närvaro av barn eller äldre samt antal inkomsttagare ökade eller minskade sannolikheten för konsumtionen av mat utanför hemmet.Hushållets inkomst och sammansättning har enskilt och i samverkan en stor påverkan på FAFH konsumtionen för ett kinesiskt storstadshushåll..

I detta kandidatarbete undersöks förutsättningar och möjligheter till att gynna pollinatörer och andra djur i Stadsträdgården, Uppsala. Att värna om de ekosystemtjänster som biologisk mångfald medför ökar vår livskvalitet och ger staden ett hållbart klimat. En ekologisk utgångspunkt kan även medföra upplevelsemässiga och pedagogiska värden för parkens besökare samt en ökad förståelse för naturliga processer. Dock är Stadsträdgården Uppsalas finpark och ett välbesökt utflyktsmål för stadens invånare. Eftersom parkens säregna karaktär i detta avseende är viktig att bevara ligger uppsatsens fokus på att undersöka hur ett ökat främjande av arters livsmiljöer kan ske utan att påverka parkens karaktärer och sociala värden.

Framtidens konsumtion och produktion av animalieprodukter måste vara ekologiskt hållbart ur ett globalt och regionalt perspektiv, vilket avser minimal miljöpåverkan och effektivt utnyttjande av naturresurser. Syftet med denna studie är dels att ta fram inventeringsdata för en premix, vilket är en fodertillsatsprodukt, med en omfattning ?från vaggan till färdig produkt?, dels att bedöma om premix utgör en betydande miljöaspekt i förhållande till en persons indirekta årliga konsumtion jämfört med medelsvenskens totala miljöpåverkan. Mot denna bakgrund har en livscykelanalys utförts på en specifik premix för nötkreatur. Bedömningen av miljöpåverkan görs med en metod som baseras på de svenska miljökvalitetsmålen.

För att ett företag ska kunna tillämpa lokal ekonomi, det vill säga ekonomistyrning på produktionsavdelningsnivå, är det viktigt att produktionsledaren har ett lokalt informationsstöd. Denna uppsats belyser design och användning av ett sådant stöd. Det som har undersökts är hur ett högteknologiskt tillverkningsföretag i lastbilsindustrin arbetar vid design av ett lokalt informationsstöd. Undersökningen har även belyst vad det lokala informationsstödet består av samt vad som uppnås vid användning av ett sådant stöd. Genom en kvalitativ fallstudie på Ferruform i Luleå undersöktes detta.