Syftet med denna litteraturstudie är att granska och sammanställa kunskap som idag finns om funktionshindret Aspergers syndrom för att därigenom på samhällsnivå söka öka förståelsen för individer diagnostiserade med detta syndrom. Ett ytterligare syfte är att redovisa de behandlingsmetoder som tillämpas idag för att söka förbättra sättet att behandla. Begreppet Aspergers syndrom är ett relativt nytt begrepp som karakteriseras som ett neurologiskt tillstånd utan några direkt utmärkande fysiska drag men med stora svårigheter att hantera sociala interaktioner, av udda och uppslukande specialintressen och av, till viss del, negativt påverkade kognitiva och kommunikativa förmågor. Resultaten visar på vikten av att en diagnos ställs för att rätt hjälp ska kunna erbjudas individen och då öka möjligheterna till ett självständigt liv. De kriterierna för att diagnostisera syndromet behöver vidare bli mer enhetliga för att minska risken att ingen, eller att fel diagnos ställs och att mer resurser och forskning behövs inom området behövs..

Syftet med vår undersökning är att belysa den erfarenhet och kunskap behandlingspersonal har i sitt arbete som rör ungdomar med diagnosen Aspergers syndrom. Vilken erfarenhet finns det och vilken kunskap anser behandlingspersonal att man behöver ha i möten med ungdomar som har Aspergers syndrom, var frågorna vi ställde. Vår teoretiska utgångspunkt har utgjorts av Antonovsky, KASAM. Metoden var en kvalitativ intervjuundersökning, baserad på en intervjuguide samt samspel med intervjudeltagarna. Intervjuerna skedde med behandlingspersonal på behandlingsavdelningar där det fanns erfarenheter inom området.

Syftet med detta examensarbete har varit att bidra med kunskap och förståelse om hur pedagoger går till väga för att inkludera barn med Downs Syndrom i barngruppen. Vidare undersöktes pedagogernas åsikter angående betydelsen av den fysiska miljön och barngruppens sammansättning och storlek samt lekens betydelse för barn med Downs Syndrom. I denna studie använder vi oss av kvalitativa intervjuer för att få fram så konkreta och detaljerade svar av informanterna. Vidare tillämpar vi två teorier; Piagets kognitiva teori och Vygotskijs sociokulturella teori. Vi kommer också nämna två vanligt förekommande specialpedagogiska perspektiv; det relationella perspektivet samt det kategoriska perspektivet.

Denna selektiva översikt utgörs av kunskap om Aspergers syndrom mellan åren 1997-2007. Vår ambition har varit att sammanställa aktuell kunskap om Aspergers syndrom för att på så sätt bidra till en ökad tillgänglighet.Syftet med översikten är att ge en ökad förståelse av Aspergers syndrom, med särskilt fokus på de olika dominerande teoretiska perspektiven inom området samt aktörernas egna perspektiv på sin diagnos. Två problemställningar har använts: 1). Hur ser den teoretiska diskussionen ut i forskningslitteraturen som behandlar autism med särskilt fokus på Aspergers syndrom? 2).

Syftet med denna studie är att undersöka vilka kunskaper pedagogen kan behöva i sitt arbete med barn som har diagnosen Downs syndrom samt vilka arbetssätt som tillämpats i förskolan. När vi benämner ordet pedagoger syftar vi på all personal i förskolan vilket inkluderar både barnskötare och förskollärare.Studien baseras på fyra respondenters erfarenheter av yrket som assistent till barn med diagnosen Downs syndrom. Vi har använt oss av intervju som metod för att få så konkreta och ingående svar som möjligt. Resultatet baseras på respondenternas intervjusvar och i diskussionen har vi kopplat resultatet till tidigare forskning. Resultatet i studien visar att pedagogerna som arbetar med barn som har diagnosen Downs syndrom har ett stort ansvar främst när det gäller barnens språkliga utveckling.

Syftet med studien är att beskriva och analysera hur ungdomar med diagnos Aspergerssyndrom uppfattar och upplever sin skolsituation samt även föräldrarnas erfarenheter och upplevelserom att ha ett barn med Asperger syndrom och dess skolsituation.De frågeställningar jag utgått ifrån har varit: Vilka uppfattningar och upplevelser har ungdomarav att vara en elev med Aspergers syndrom? Vilka uppfattningar och upplevelser har föräldrarav att ha ett barn med Aspergers syndrom? Hur menar ungdomar och föräldrar att skolsituationensåg ut innan respektive efter att diagnosen Aspergers syndrom fastställts?I studien använder jag mig av en kvalitativ ansats. Med hjälp av en semistrukturerad intervjuguideintervjuades sju ungdomar, tre flickor i åldrarna 15-20, fyra pojkar i åldrarna 13-20,samt elva föräldrar. Slutligen gjordes en kvalitativ innehållsanalys på det transkriberade intervjumaterialet,vilket innebar att de meningsbärande enheter som motsvarade syftet togs fram.Därefter kondenserades, kodades och kategoriserades materialet. De kategorier som skapadesi ungdoms perspektiv var: Skola, Stigmatisering, Upplevelse och uppfattningar gällandeAspergers syndrom och Stödet i skolan.

AbstractThe purpose for this essay has been to illuminate some teachers opinions of integration of students with Aspergers syndrom in the compulsory school, then compare it with the statue documents and see similarities and differences.The studie has been of a quality character, based on quality intervjues to get the teachers understanding at a deeper level. The questions in the intervju are based on open questions with purpose not to control the person during the intervju.The most obvious result which was that it appered two perspective of integration of students with Aspergers syndrom. One in the short run and one in the long run.In the long run it was the integration of the individual into the society and in the short run integration in school.For the perspective in the long run, the opinions from the teachers in compulsory school is good corresponding to the statue documents, that the integration is necessary for our democratic and human values that our sociaty are based on.In the short run, during the years when the students are in school, it came out great difficulties to integrate children with Aspergers syndrom. To proceed an integration that works out for the students, the teachers took site from the individual and not from the society. If we do not look at integration from an individual base we are probably not going to succeed to integrate in society.Searchwords: Aspergers syndrom, neuropsychiatric funktional disorders, integration, inclusion, segregation..

Vårt syfte med detta examensarbete är att ta reda på hur personer med erfarenheter av Asperger syndrom upplever skolsituationen för elever med Asperger. Vi vill med hjälp av dessa, förmedla en förståelse för hur man bör bemöta elever med Asperger i den integrerade grundskolan. Asperger syndrom är en diagnos inom autismspektrat. Människor med Asperger syndrom har, i vissa avseenden, ett annat sätt att se på och hantera situationer. För att diagnostiseras med Asperger, så krävs det att personen uppvisar symtom inom några av dessa områden: Begränsad förmåga till socialt umgänge, annorlunda intressen, i stort behov av rutiner och struktur, problem med att kommunicera och förstå andra, ofta klumpig i sin motorik, i allmänhet egendomliga eller originella sinnesintryck.

Syftet med min uppsats är alltså att ta reda på hur man kan underlätta elevers, som har Aspergers syndrom eller visar tecken på att befinna sig inom kriterierna för diagnosbedömningen utav Aspergers syndrom, vanliga skolgång. Den metod jag har använt mig av i undersökningen är kvalitativa intervjuer.Det resultat som framkommit är att de intervjuade pedagogernas verktyg för att jobba med elever som har Aspergers syndrom kan man likväl använda i det vanliga klassrummet, med små förändringar. Med god planering, tydliga regler, tydliga rutiner, ett öppet sinne och tydlighet så funkar de intervjuades arbetssätt även i det vanliga klassrummet. Något som framkom i en intervju var att man önskade sig en egen läroplan för elever med Aspergers syndrom med tanke på att dem ibland kan behöva mer träning inom det som hör till det sociala livet så att säga och att man inte hinner med det på samma sätt eftersom man har läroplanen att följa till punkt och pricka..

Syftet med vår litteraturstudie är att beskriva hur en livsstilsförändring och livstilsskillnader kan påverka utvecklingen av det metabola syndromet, samt hur sjuksköterskan kan medverka med hjälp och stöd vid livsstilsförändringar. Frågeställningar är: Vad är effekten av en livsstilsförändring vid risk för metabolt syndrom? Hur kan sjuksköterskan medverka till prevention av det metabola syndromet? 10 vetenskapliga artiklar användes i litteraturstudien för att besvara ovanstående frågeställningar. Resultatet i denna litteraturstudie visar att en livsstilsförändring har en stor och avgörande betydelse vid risk för utvecklande av metabolt syndrom. Denna studie visar även på att sjuksköterskan, genom att ge individuell rådgivning och stöd i form av kontakt via telefon, Internet samt sedvanliga mottagningsbesök har en betydande roll i preventionsarbetet vid detta tillstånd.

Uppsatsen är en komparativ studie av retorik och pedagogik vid högfungerande autism och Aspergers syndrom, med retorisk kommunikationsteori som plattform.Den undersöker om retoriska mallar kan vara bra verktyg och därmed skapa möjligheter till eget kunskapande för personer som har funktionshindret.Slutsatsen är att;Partesmodellen borde kunna användas för att utöka mängden strategier de personer som har högfungerande autism eller Aspergers syndrom behöver för att bli förstådda och för att förstå. Likt schema, sociala berättelser och seriesamtal, de pedagogiska hjälpmedel som används idag..

SammanfattningDet är viktigt att insatser i skolan för att stödja elever med Aspergers syndrom är väl förankrade i kunskaper om funktionshindret och hur det yttrar sig hos den enskilda eleven. Tidigare rapporter har visat att det finns brister när det gäller detta. Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare som undervisar elever med Aspergers syndrom i svenska uppfattar dessa elevers svårigheter och tillgångar. Vidare var syftet att undersöka lärares uppfattningar om hur undervisningen kan läggas upp, för att hjälpa eleverna i läsförståelse och skrivning. För att belysa syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med åtta lärare i grundskolan och gymnasiet som undervisar elever med Aspergers syndrom.

Jag tar i denna studie upp en del av de problem som finns runt undervisning mot personer med Aspergers syndrom. 20 personer med diagnostiserad Aspergers har intervjuats. Intervjuerna har sedan analyserats och sammanställts. Svaren i intervjuerna har analyserats med hjälp av min 10-åriga erfarenhet som lärare på gymnasiets tekniska program, där jag i min dagliga yrkesutövning mötte många elever med Aspergers. Resultatet visar att personer med Aspergers är väl medvetna om vilket hinder deras funktionsnedsättning skapar, samt vilka behov de har när det kommer till att befinna sig i ett klassrum och ta emot undervisning..

Syftet med det här arbetet är att beskriva och undersöka hur jag som lärare kan hjälpa och stödja elever med infantil autism och Aspergers syndrom i deras lärande i klassrummet. Genom en teoridel får läsaren en inblick i vad infantil autism och Aspergers syndrom är för något. Läsaren får också en inblick i hur eleven med dessa diagnoser fungerar och tänker i olika situationer. Jag har intervjuat personer med olika erfarenheter inom området autism och autismliknande tillstånd. I intervjudelen kan vi följa hur personerna arbetar med eleven och vad de tycker är viktigt i arbetet med eleven/barnet.

Bakgrund: De barn som föds med Downs syndrom har 47 kromosomer istället för normalt 46 vilket beror på att delningen i könscellerna blivit felaktig. Vanliga medicinska problem är bland annat hjärtfel, synfel och hörselnedsättning. Beräknad medellivslängd hos personer med Downs syndrom är omkring 60 år. Det finns många studier om Downs syndrom, men endast ett fåtal har studerat hur personer med Downs syndrom upplever livskvalitet och välbefinnande.Syfte: Syftet med studien var undersöka hur vuxna personer med Downs syndrom finner livskvalitet.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats innehållande nio vetenskapliga artiklar varav sju är kvantitativa och två är kvalitativa studier. Artiklarna togs fram via sökningar i databaserna Cinahl, Google Scholar, LibHub, PsychInfo och PubMed.