Science Fiction har sedan sin uppkomst gestaltat samhället och de samhällsfrågor som för sin tid är aktuella. Alltifrån ifall människans existens är kroppslig eller andlig, till vad som händer när livsformer från andra planeter kommer till Jorden, har diskuteras i Science Fiction. I tv-serien Battlestar Galactica gestaltas och problematiseras vår samtid. Genom att flytta mänskligheten från Jorden och ut i rymden, där de konfronteras med en mängd etiska och moraliska frågor ? tvingade att se över vad de själva är och vad de håller på att bli.

The aim of this study is to investigate the components of religion and spirituality in the specific context of "Fryshuset" ? a multicultural and glocal arena. Against the backdrop of contemporary researchers such as Heelas and Woodhead and their hypothesis about the "spiritual revolution" and a "new spirituality", as well as the postmodern discussion about "the return of God", this study discusses how religious change can be understood in the context of Fryshuset.The theoretical point of departure is taken in a hermeneutical method where Fleck´s theory about "thought-collective" and Gidden´s theory about the "duality of structure" are used in order to understand and describe the dialectical relationship between individual and social structure.The method used in this study is qualitative. The interviews are made of six individuals representing different social projects at Fryshuset.By analyzing the material from the field study through theories on religious change, three areas are identified:"The subjective turn"Religion and spiritualityA Cosmopolitan interpretation of life The result of this study is that the religiosity among the interviewed can be described through Taylor?s understanding of the "subjective turn".

This literature review aims to investigate, expose and explain August Strindberg's religious position in his partly autobiographical work Inferno, published in Swedish in 1897, in relation to Peter Berger's socialization theory. Strindberg says in the beginning of Inferno that he goes from being an atheist, occultist and Swedenborgian to finally return to his ancestral religion, Christianity. This is questionable, as Strindberg seems to be religious in its atheistic era, and occultist during his Christian period. Strindberg's own religious views seem not always match what he portrays, compared to what he writes in his correspondence and diary entries. This literature review aims to highlight the influences of Strindberg affected to clarify his religiosity which is implicitly and explicitly depicted in Inferno.

Fornskandinavisk religion har historiskt sett i hög utsträckning tolkats inom en patriarkal diskurs. I min uppsats bereder jag plats för röster hos människor för vilka fornskandinavisk religion är personligt betydelsefull, men som tolkar och använder sig av den på ett subversivt sätt. Undersökningen bygger på organiserade samtal förda mellan mig och ett antal samtalsdeltagare. För att utljämna maktbalansen mellan forskare och studieobjekt har jag valt att rikta forskarblickan mot ett fält jag själv tillhör, och i studien betraktar jag därför mig själv inte bara som samtalsledare, utan även samtalsdeltagare, och gör mina egna erfarnheter till föremål för analys genom introspektiv metod.      Mitt forskningsperspektiv är queerteoretiskt, och i fokus i studien står de sätt på vilka bilder, berättelser och föreställningar om fornskandinavisk religion används som en del i skapandet av normöverskridande genusidentiteter. I undersökningen framkommer det att samtalsdeltagarna tolkar den fornskandinaviska religionen som präglad av mångfald och jämlikhet, i kontrast till en monoteistisk, dualistisk världsbild.

During the course of history, the world have come to see powerful nations rise and fall, religions spread and diminish ? and all too often there have been violent struggles between religious groups and secular forces, a fact that we still see in our world today. In the West, we often hear about the violent and fundamental dimensions of Islam. Buddhism is rarely a part of the equation in a western context, regarding violence. A common perception is the picture of Buddhism as a guardian of non-violent principles and values.

Med utgångspunkt i en analysmetod framtagen av The American Association of the Advancement of Science (AAAS) utfördes en läromedelsanalys på två separata utgåvor av ett läromedel författade av Birgitta Thulin och Sten Elm (Religion 1, utgiven 2010 och Religion 1 & 2, specialisering, utgiven 2013). Undersökningen gjordes för att söka svar på följande frågor: 1) Vad står det i ämnesplanen för grundkursen religionskunskap? 2) Vad står i motsvarande läromedel? 3) Hur skiljer sig de två undersökta utgåvorna? 4) Hur väl överensstämmer styrdokument och böcker med varandra?Analysen av materialet upptäckte att det finns en betydande diskrepans mellan innehållet i båda de undersökta böckerna, i jämförelse med styrdokumentets centrala innehåll. .

AbstraktUppsatsen stödjer sig på en kvalitativ undersökning som har sin utgångspunkt i två skildaläroböcker i religion, avsedda för gymnasieskolan. Uppsatsens syfte är att jämföra hur islamoch muslimer framställs i läroböckerna, samt om ett maktperspektiv går att urskilja. Sommetod används diskursanalys där läroböckernas text är utgångspunkt för analysen. Begreppetorientalism har för uppsatsen en central betydelse för huruvida bilden av islam och muslimerframställs i text. Vidare förs en diskussion runt huruvida Läroplan för de frivilligaskolformerna, (Lpf 94) samt gymnasieskolans kursplan i religionskunskap, ligger i linje medläroböckernas framställning av islam och muslimer.Nyckelord: läroböcker, islam, muslimer, orientalism.

Studien undersöker hur två läromedel för religionskunskap A på gymnasiet förhåller sig till, och behandlar negativa konsekvenser av religion. Genom en kvalitativ innehållsanalys undersöks hur negativa konsekvenser som kan visa sig inom områdena könsroller, konflikter, homosexualitet och klass tas upp i läromedlen. Resultaten visar att de negativa konsekvenserna behandlas olika i olika religioner. I vissa religioner får negativa konsekvenser stort utrymme medan i andra lämnas områdena helt därhän. Problematiken visar sig ligga i kunskapsvalet i läromedlen snarare än i felaktig fakta.

Today Sweden is both a secular and multi-religious country, of which Christianity historically has been a dominant player. Both processes of individualization and migration have contributed to a changed religious character as the current Swedish social situation represents. An interesting question to consider is how the Swedish school system has been able to adapt to the changed religious climate. This study examines the policy documents for religious education produced for upper secondary school, to see how the role of religion in the processes of individualization and migration, and the changes that these processes have brought the role of religion in today?s society as a whole, are described within them.

När Columbus klev iland på den kontinent som han trodde var landet Indien, så anade han nog inte vad som komma skulle. Européerna strömmade till detta nya land och till vad de tyckte var en nystart. Vad de däremot inte tänkte på var att det folk som redan bodde där borde ha haft rätt att stanna där de var. Istället fick ursprungsbefolkningen flytta på sig.För många folk i världen kan det vara svårt att finna sin plats och därmed också sin identitet. För de nordamerikanska indianerna är det förmodligen svårare än för många.

Sverige har tidigare varit ett relativt religiöst homogent land men i takt med att invandringen harökat förekommer det medborgare från alla världsreligioner samt personer med avsaknad av religiöstillhörighet. Samhället har blivit pluralistiskt. I skolans värdegrund står det skrivet att skolan vilarpå en kristen tradition vilket kan bli problematiskt i ett pluralistiskt samhället.Uppsatsens syfte är att undersöka om läroplanens grundläggande värderingar och kursplanen förreligionskunskap speglar de förändringar som skett i samhället med avseende på religion ochkulturell mångfald. För att undersöka detta använder jag mig av följande frågeställningar:1. Har det skett en förändring över tid i förhållande till hur religion omnämns i de grundläggandevärderingarna i grundskolans läroplan?2.

This article is about Abrahams Children foundation and its teaching method called IE- method. It?s about how a teacher can use the IE- method in the religion lesson. There were some questions in this article that had to be answered and the questions are:- How is the form of the religion classes when a teacher uses the IE- method?- What happens in the class when you study the interaction and the communication?- Does the student?s participation increase when they work with the IE- method?- What are the advantage and the disadvantage with the IE- method?- Can the teacher use the IE- method in other classes?To get to the ?correct? answer I used many methods like, observation in the class, qualitative interview with the teacher (Lisa Andersson) and with four students (Kim, Erik, Amanda, Patrik) and I also used questionnaire.

Syftet med denna studie var att undersöka muslimska kvinnors upplevelse av klimakteriet. Tre kvinnor intervjuades på djupet och intervjuerna har transkriberats ordagrant och analyserats med den fenomenologiska metod som beskrivs av Amadeo Giorgi. Analysen resulterade i följande kategorier: kulturella aspekter, religion, känslan att förlora sin ungdom, existentiella tankar relaterade till döden, känslan av att åldrar och sexualitet. Resultaten visade att de muslimska kvinnorna i övergångsåldern hade en negativ uppfattning om klimakteriet. Detta fenomen beskrevs som kulturellt tabu och påverkade starkt av religion. Det växande antalet och mångfalden bland muslimska befolkningen i Malmö utgör utmaningar för vårdpersonal att bättre förstå klimakteriet ur ett muslimskt kulturellt perspektiv..

Syftet med uppsatsen i sin helhet a?r att diskutera och analysera ma?ns och kvinnors syn pa? religion och om de sja?lva ser sig som religio?sa. Arbetet syftar ocksa? att med hja?lp av genusteori fo?rso?ka fo?rsta? och diskutera ma?n och kvinnors bena?genhet till religiositet. Vidare diskuteras ocksa? individens bena?genhet att anva?nda religio?s coping i kris.

Jag har tidigare haft mina funderingar över att reflektera kring mitt eget verk och mitt eget komponerande. Funderingar om att det skulle bli för personligt och utlämnande. Det finns dock något spännande i att skriva om sig själv och sitt komponerande, en möjlighet att göra en resa inom sig själv. Så jag har i slutändan beslutat mig för att ta denna chans att skriva om mina tankar kring musik och om hur jag arbetar med utommusikalisk inspiration i mitt komponerande.Orkesterstycket Kanoper, den klingande delen av mitt examensarbete, är inspirerat av den egyptiska mytologin och gudavärlden; utan att jag är religös eller en anhängare av den gammelegyptiska tron, men jag har en förkärlek för det mytiska. Mytologi har varit ett stort nöje och en inspirationskälla för mig enda sedan jag var ett litet barn och jag lånade böcker om grekisk, egyptisk och nordisk mytologi fra?n familjens bokhyllor, först kanske mest för att titta på bilder men allteftersom jag lärde mig läsa så var det några av de första böckerna jag läste.