Allt eftersom utvecklingen går framåt inom applikationer och system så förändras också sättet på vilket vi interagerar med systemet på. Hittills har navigering och användning av applikationer och system mestadels skett med händerna och då genom mus och tangentbord. På senare tid så har navigering via touch-skärmar och rösten blivit allt mer vanligt. Då man ska styra en applikation med hjälp av rösten är det viktigt att vem som helst kan styra applikationen, oavsett vilken dialekt man har. För att kunna se hur korrekt ett röstigenkännings-API (Application Programming Interface) uppfattar svenska dialekter så initierades denna studie med dokumentstudier om dialekters kännetecken och ljudkombinationer.

Vi har utvecklat två fristående webbapplikationer till det webbaseradehälsovårdsstödsystemet Asynja. Den ena är en designapplikationför enkätundersökningar och den andra är en svarsapplikation där respondenternakan besvara enkäterna.Utvecklingsprocessen har bestått av planering, design, implementation,testning och dokumentation. Mycket av arbetet har skett parallelltvilket vi har sett som en framgångsfaktor i examensarbetet.Projektet har präglats av att applikationerna ska vara användarvänligaoch funktionella samtidigt som designen och koden ska göra attapplikationerna kan vidareutvecklas och underhållas effektivt.Arbetet med att utveckla J2EE-applikationer och använda sig av ramverketStruts har gett goda erfarenheter och det har även visat sig attdenna plattform är väl lämpad för denna typ av uppgifter..

Sandvik har idag inget standardiserat utseende för applikationer på webben. Mycket av utseendet är idag hårdkodat och detta skapar problem när nya kunder vill ha applikationen. Detta examensarbete går ut på att göra en applikation mer dynamiskt så att det går att styra så mycket som möjligt från ett stylesheet. Plattformen är IBM Lotus Domino och utvecklingen sker i Domino Designer. Uppsatsen behandlar vad utvecklarna ser som förutsättningar och begränsningar med Domino Designer som webbutvecklingsverktyg och vilka delar av applikationen som ska standardiseras enligt kunderna.

De senaste åren har en ny form av mjukvaruprodukt vuxit fram, nämligen denmobila applikationen till smarta telefoner med operativsystemen Android och iOS.En del applikationsprojekt blir kampanjer på några veckor medan en del blir långlivadeapplikationer som lever över flera år.Jag har själv arbetat med applikationer som har mer än ett år gammal kodbas. Förutvecklare är det lätt att vara noggranna med enhetstester och designval i börjanav ett projekt, men när fler personer deltar och kodbasen växer blir det lätt dåligkodhygien.Mitt fokusområde för den här rapporten handlar om vad Android-programmerarekan göra för att bibehålla god kodkvalitet över ett långlivat Androidprojekt. Hur brafungerar tidigare kända kvalitetsprinciper och utvecklingsprocesser? Arbetet ärbaserat på en intervjustudie med svenska utvecklare inom mobilbranschen..

Detektion av gasläckor används i en mängd olika applikationer som till exempel kvalitetskontroll av kylskåp, lokalisering av skador på kablar och lokalisering av bränsleläckor i bränsletankar.Denna rapport undersöker förbättring av detektionsalgoritmen i en existerande vätgasdetektor.CUSUM algoritmen är en enkel men kraftfull metod för att snabbt detektera små ändringar i nivån av en signal. Denna metod är anpassad till det dynamiska beteendet i sensorn som används för att spåra vätgasläckorna och även utvärderad på omfattande mätningar utförda på läckor med kända storlekar. Resultaten visar att användning av den föreslagna detektionsalgoritmen innebär en betydande ökning av detektorns prestanda. Särskilt bra blir resultatet på små läckor..

Denna examensrapport redogör för en utvecklingsprocess av en webbasserad släktforskningsapplikation, där resultat från släktforskning kan delas av flera aktiva släktforskare. Genom att grundligt undersöka olika datamodeller och befintliga applikationer försöker arbetet säkerställa grunden till en unktionell webbapplikation. Arbetet ledde till en betaversion med begränsad funktionalitet som skall vidareutvecklas i framtiden till ett GNU/GPL projekt med öppen källkod för gratis användning och nerladdning. Målet med arbetet uppfylldes i stora drag, det frångicks dock lite på grund av tidsbrist som uppstod i samband med prototypprogrammeringen..

Vårt examensarbete har resulterat i två menystyrda applikationer. En för projektionsöverräkning och en för generering av rutnät samt besiffring av karta. De ska ingå i Metria i Kirunas kartframställning. För att skapa dessa applikationer har vi använt Arc/Info och dess programmerigsspråk AML. Menyerna för projektionsöverräkning är enkla men vissa menyval medger avancerad användning .

Detektion av gasläckor används i en mängd olika applikationer som till exempel kvalitetskontroll av kylskåp, lokalisering av skador på kablar och lokalisering av bränsleläckor i bränsletankar.Denna rapport undersöker förbättring av detektionsalgoritmen i en existerande vätgasdetektor.CUSUM algoritmen är en enkel men kraftfull metod för att snabbt detektera små ändringar i nivån av en signal. Denna metod är anpassad till det dynamiska beteendet i sensorn som används för att spåra vätgasläckorna och även utvärderad på omfattande mätningar utförda på läckor med kända storlekar. Resultaten visar att användning av den föreslagna detektionsalgoritmen innebär en betydande ökning av detektorns prestanda. Särskilt bra blir resultatet på små läckor..

Det har idag blivit vanligt att använda Informationsteknik (IT) som stöd till arbete av olika former. Företag lägger idag ned mycket tid och pengar på att datorisera sina verksamheter. När det uppstår problem i företagens system och applikationer, krävs det att hjälp finns att tillgå. Uppsatsen syftar till att se hur användarstödsorganisationernas arbete kan underlättas med hjälp av grupprogram. En fallstudie visar att det i den decentraliserade användarstödsorganisationen finns kommunikations- och informationsdelningsproblem.

En trend i den teknologiska utvecklingen på senare tid har varit att skapa en ökad rörlighet hos användaren. En bidragande faktor till detta är den snabba förbättringstakten hos de smartphones som i större utsträckning har funktionalitet som tidigare endast datorer hade. Detta har i sin tur förändrat de förväntningar slutanvändarna har på tjänsters tillgänglighet, vilket har lett till att produktiva mobila applikationer, appar, har funnit sin plats i vardagen.Denna studie är genomförd på Scanias Fleet Management-avdelning som erbjuder en webbaserad tjänst där åkerier kan administrera, övervaka och följa upp sina fordonsflottor. Syftet med studien var att undersöka om en förlängning av Scanias existerande webbtjänst till den mobila sfären är rätt steg att ta och vilka organisatoriska och tekniska utmaningar en ingång inom apputveckling ger upphov till. För att bemöta denna problematik har en omfattande kvalitativ undersökning genomförts där tre huvudgrupper av respondenter har intervjuats: jämförbara företag som har ställts inför liknande utmaningar, apputvecklingsföretag som har förståelse för appområdet samt Fleet Management-tjänstens existerande användare.

Företaget Lawson använder sig utav ett användargränssnitt baserat på Java Swing till sin plattformLawson Grid för Java-applikationer. Detta användargränssnitt kallas Lawson Grid ManagementPages, och har ett antal problem som har identifierats. Bland annat så upplevs gränssnittet som svårtatt navigera, och att det upplevs även av användare som att det innehåller för mycket information.Genom att diskutera problemen med användare av gränssnittet och kravställare på företaget, så harett antal lösningar tagits fram och implementerats. Lösningarna är även baserade på litteratur sombeskriver bra standarder för design av användargränssnitt.Det nya användargränssnittet presenterar ett antal förslag på lösningar till dom problem som GridManagement Pages har. Ett stort koncept är färgkodning, där färg visar vilket tillstånd systemetbefinner sig i.

Det här arbetet utgick från att ta reda på möjligheterna, svårigheterna och utmaningarna gällande iPads som verktyg i matematikundervisningen. Det här gjordes genom en undersökning av tidigare forskning kombinerat med en kvalitativ undersökning bestående av intervjuer. Respondenterna till intervjuerna var tre lärare på mellanstadiet som arbetade med klassuppsättningar av iPads. Det resultat som framgick genom studien var att iPads ökar elevernas motivation och engagemang i matematikundervisningen. De bidrog också till en effektiviserad kommunikation mellan lärare och elever.

Detta ar en studie dar man undersokt varfor mikroforetag deltar i portaler och vilketstod mikroforetag ar i behov av via portaler. Detta ar intressant da utvecklingen avICT (informations- och kommunikationsteknik) innebar nya forutsattningar forsmaforetags mojligheter att marknadsfora och salja varor och tjanster och dessatillsammans med de medelstora foretagen utgor upp emot 99% av helaforetagspopulationen i EU-landerna och star for en stor del av de nya arbetstillfallensom skapas i vastvarldens ekonomier. Begransningen till mikroforetag gors eftersomtidigare forskning i forsta hand har berort det som definierats som sma ochmedelstora foretag och inte mikroforetag (1-10 anstallda). E-commerce funktionalitetskall finnas i portalerna eftersom man kan finna tidigare studier som behandlarsamarbete mellan mikroforetag utan e-commerce i portaler.For att genomfora studien valde man att gora en multipel flerfallsstudie efter engenomgang av befintlig forskning pa omradet. Data till flerfallsstudien samlades ingenom dokument, observationer, enkater och intervjuer.

För att dagens system och deras allt mer komplexa applikationer ska kunna integreras medvarandra krävs det att de kommunicerar via tjänster. Denna tjänsteorienterade integrationuppnås genom att man använder sig av Service Oriented Architecture (SOA) som bygger pålöst kopplade tjänster som kommunicerar med varandra på ett standardiserat sätt. En viktigdel i en integrationslösning är Enterprise Service Bus (ESB). I denna rapport kommer viförklara grunderna i tjänsteorienterad integration och sedan fördjupa oss i ESB. Då ESB är ettluddigt begrepp ska vi på ett enkelt och lättbegripligt sätt ge vår syn på begreppet, samt dessfördelar och nackdelar.

Utvecklingen av GIS-applikationer inom Polisen har gått från feta klienter till tunna webbklienter de senaste åren. Användningen av geografiska data i övriga system har samtidigt ökat och då handlar det framförallt om koordinatsatta adresser. Hittills har det krävts en hel del jobb med speciallösningar och dubbellagring av information. Med den tjänstebaserade arkitektur, SOA, som håller på att införas finns förhoppning om att komma bort från detta och på så sätt minska underhållsarbete samt underlätta för ny användning av den geografiska informationen. Syftet med detta arbete har varit att utreda behovet av generella GIS- tjänster samt hur plattformen för dessa ser ut.