Länge ansågs det både bland allmänhet och bland läkare, att då hjärtat slutar att slå, var döden oundviklig. Det faktum att hjärtat kan startas på nytt och att människor kan överleva har skapat etiska dilemman. Det optimala är om återupplivningsförsök endast påbörjas på patienter med potential för långt överlevande, vilket kan vara svårt att avgöra i ett tidigt stadium. Vid hjärtstillestånd krävs beslut inom sekunder. Den diskussion som förs av bland andra Svenska Rådet för hjärtlungräddning handlar dels om hur man kan öka chanserna till överlevnad vid hjärtstillestånd men även om att försöka minimera omotiverade återupplivningsförsök.

I allt fr?n kommuners styrande dokument till pedagogiska forum p? n?tet via kommersiella produkter och en uppsj? av studentuppsatser i universitetens databaser upplever vi att intresset f?r anv?ndning av Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, och d? fr?mst visuellt st?d, har ?kat markant de senaste ?ren. AKK har g?tt fr?n att vara ett kommunikations-verktyg fr?mst riktat till enskilda barn med funktionsvariationer till ett kommunikationsverktyg som numera anv?nds alltmer frekvent, som en del i den tydligg?rande l?rmilj?n, framf?r allt i f?rskolan. Samtidigt upplever vi att det saknas forskning om AKK inom det pedagogiska f?ltet och framf?r allt i relation till f?rskolan.

Studier visar att utomhusvistelse och naturupplevelser gör barn och ungdomar friskare (Grahn et al., 1997; Fjørtoft & Gundersen 2007; Söderström & Blennow, 1998). Samtidigt menar andra studier att utomhusvistelse i form av friluftsliv i grundskolan bedrivs i en mycket begränsad grad samt att lärare i idrott och hälsa och idrottslärarutbildare har skilda uppfattningar kring hur ämnet ska undervisas (Backman, 2004a; Backman, 2010; Svenning, 2001).Syftet med denna studie är att ta reda på om friluftsliv i grundskolan bedrivs så lite som forskningen menar och i så fall finna orsaker och samband till detta samt hitta förslag på hur en god friluftsundervisning kan genomföras i skolan.I denna kvalitativa studie, som har en hermeneutisk ansats, ingår fem stycken informanter som har intervjuats om deras uppfattningar kring friluftsliv i skolan. Resultatet visar att lärare bedriver friluftsliv i väldigt olika utsträckningar och i olika former samt att lärarna på sina respektive idrottslärarutbildningar fått en storskalig utbildning i friluftsliv, med fokus på friluftstekniker och friluftsidrotter, som är svår att genomföra i skolans värld. Det har också uppdagats att ämnesintegrering och delat ansvar mellan flera lärare är en klar förutsättning för att bedriva friluftsliv i skolan..

Följande studie undersöker i vilken utsträckning parterna i trepartsförhållandet Upsala Nya Tidning, annonsör och läsare har överensstämmande åsikter om vad som är viktigt i relationen, samt hur väl de känner till varandras uppfattningar. Vi väljer att studera förhållandet ur ett trepartsperspektiv då de mer traditionella tvåpartsförhållandena inte är tillräckliga för att beskriva den komplexa verkligheten. Studien utgår från UNT:s printupplaga, men skildrar även skillnader mellan den och webbupplagan. Ett representativt urval av varje part tillfrågades via en enkätundersökning vad de själva tycker är viktigt och vad de uppfattar är viktigt för övriga parter. Resultatet visar på att parterna inte har överensstämmande åsikter om vad som är betydelsefullt i relationen.

Arbetet handlar om hur pedagoger resonerar kring leksaker; vad de tar hänsyn till vid inköp, vilka leksaker barnen bör ha och även hur de förhåller sig till barnens egna leksaker.För att finna svar på ovan nämnda frågor har vi bedrivit studier av såväl svensk som utländsk litteratur. Vi har även genomfört kvalitativa intervjuer med nio förskollärare i Norrköpings kommun. Kontakten med dessa pedagoger togs per telefon och intervjuerna genomfördes på plats på respektive enhet.Med litteraturens hjälp har vi målat upp en bild av hur leksaker har figurerat i ett historiskt perspektiv. I arbetet går det även att läsa om hur pedagoger använder sig av leksaker och hur dessa leksaker kan påverka barn.Det går inte att ge ett entydigt svar på frågan om vilken slutsats vi kan dra. Pedagogernas uppfattningar varierade och pekade på en hel del skilda tankar.

Många studier visar att det finns en skillnad mellan sjuksköterskans bedömning och patientens upplevelse av smärta och smärtbehandling. Syftet med litteraturstudien är att jämföra dessa uppfattningar. Eftersom god smärtlindring är en förutsättning för patientens psykiska såväl som fysiska välmående är det av stor vikt att sjuksköterskans bedömningar är så korrekta som möjligt. Förutom olika smärtskattningsmetoder, ex. VAS skalan är det nödvändigt att sjuksköterskor medvetandegörs om sina egna attityder, då dessa kan påverka kvalitén på omvårdnaden.

I möten mellan människor sker samspelet på ett kommunikativt plan där den professionella förhållningen innebär att bemöta och inte bara att möta en annan person. Polisens bemötande har stor betydelse för hur ett brottsoffer bearbetar upplevelsen av brottet hon upplevt. Syftet med studien var att undersöka och beskriva polisens uppfattningar av bemötande av brottsoffer, utifrån deras personliga erfarenheter av att vara brottsoffer. Studien genomfördes med en fenomenografisk forskningsansats och kvalitativa forskningsintervjuer av sex poliser. I en fenomenografisk studie är avsikten att försöka hitta variationen i och kategorisera människors erfarenheter i det tilltänkta undersökningsområdet.

Undersökningen handlar om vad barn mellan 7-15 år och deras föräldrar har för uppfattningar om skolans läxarbete. Under lång tid har fenomenet läxor debatterats och diskuterats i massmedia och då är det oftast läxarbetets negativa sidor som debatterna har varit fokuserade på. Syftet med den här studien är att undersöka elevers och föräldrars positiva och negativa uppfattningar om elevers läxarbete. Kan bilden som uppfattningarna ger kopplas till ett sociokulturellt sammanhang (Vygotskij, 1934), som är den teoretiska kopplingen i den här studien? Påverkas elevernas inställning till läxor beroende på vilka sociala och kulturella värderingar familjerna har? Finns det några skillnader i flickors respektive pojkars inställning till läxor? Studien bygger på tidigare undersökningar som gjorts angående läxor och kvalitativa intervjuer med 20 personer, fördelat på 5 pojkar, 5 flickor, 5 pappor och 5 mammor.

Syftet med studien var att undersöka 6-8-åringars uppfattningar om hur den fysiska miljön i klassrummet påverkar deras lust och motivation till skriftspråket. Med fokus på frågeställningarna, vilka element i den fysiska miljön barn upplever skapar lust och motivation till skriftspråket, vilka uppfattningar barn har om lekens betydelse för skriftspråket. Samt vilka möjligheter barn har att leka och att leka med skriftspråket i klassrummet. Metoden som valts för insamling av data är kvalitativa intervjuer, vilka har genomförts i klassrummen på tre skolor i både förskoleklass och i år 1. Totalt har 20 barn intervjuats i studien.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

Jag har genomfört en kvalitativ studie med fenomenografisk metod som handlar om att ta reda på förskolepedagogers uppfattningar av rörelse. Vad för uppfattningar förskolepedagogerna har om av varför man ska ha rörelse samt hur pedagogerna uppfattar att de planerar in rörelse i förskolans verksamhet. Jag har valt att intervjua åtta pedagoger från två olika förskolor som finns i två olika delar av en kommun. Resultatet visar att pedagogernas uppfattningar av rörelse gav två olika kategorier där den ena handlar om att rörelse är allt som ett barn gör med sin kropp medan de andra kategorier handlar om att rörelse som barn mer handlar och att bygga upp sin kropp och för att barnen ska få kontroll över sin kropp. Pedagogernas uppfattning av varför man ska ha rörelse i förskolan gav också två kategorier där den första handla om att de är för att barnen ska lära känna sin kropp och för att barnen ska lära sig och behärska sin kropp. Den andra kategorin handlar om att man har rörelse för att det är hälsofrämjande alltså att det är viktigt och nyttigt samt att man lär bättre.

Att utföra ett arbete väl är viktigt för de flesta. Hur vet individen att han eller hon presterat bra?  Återkoppling till den egna prestationen kan ske på olika sätt. En väl utförd prestation kan upplevas på olika sätt, både av den presterande och av de som befinner sig i närheten, samt även ge konsekvenser för fortsatt lärande och utveckling i arbetet. Forskning visar att feedback fyller en viktig funktion för lärandet samt ökar tron på den egna prestationsförmågan.

Syftet med studien är att undersöka specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av elevhälsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet är framförallt att belysa uppfattningarna av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Vi har utgått från en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vår studie innebär det att vi har använt oss av semistrukturerad intervjuform, då vi vill få fram specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av fenomenet elevhälsan. I analysen av vårt empiriska material har vi använt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM.

Nuförtiden blir hemsjukvård allt mer vanligare för vårdtagare i livets slutskede. Då den sjuke vårdas i det egna hemmet kan anhöriga lättare följa med i sjukdomsförloppet. Vid vårdmöte mellan vårdtagare och professionel vårdare är det viktigt att vårdare är lyhörd och lyssnar på vårdtagare. Den professionella vårdarens personlighet är viktig för att han/hon ska kunna sätta sig in i vårdtagarens situation. Med professionell vårdare menas att vårdaren ska ha självkännedom, empati och kunskap. Studiens syfte har varit att beskriva vårdmöte i den palliativa vården mellan vårdtagare, dess anhöriga och professionella vårdare i det egna hemmet vid livets slutskede. Metoden var en litteraturöversikt, bestående av material från databaserba Cinahl, Elin och Libris. Materialet bearbetades med en kombinerad manifest och latent innehållsanalys.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.