Dagens lärare i idrott och hälsa har stor frihet att forma undervisningen på det sätt som de själva tycker är bäst för eleverna, eftersom vare sig läro- eller kursplan nämner något om undervisningsformen. Detta skall dock ske i samverkan med eleverna. Därför behöver man också veta vilka uppfattningar eleverna har kring undervisningsformen. Trots det finns det idag inte mycket forskning inom området. Vilka uppfattningar har elever kring undervisningsformen i idrott och hälsa, i detta fall den könsblandade och den könsuppdelade? Syftet med det här examensarbetet var att undersöka elevers uppfattningar om könsblandad och könsuppdelad i undervisning i ämnet idrott och hälsa i årskurs nio.

Syftet med studien är att bilda kunskap om gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta tidigare sex-och samlevnadsundervisning och vad som enligt eleverna är meningsfullt med sex- och samlevnadsundervisningen i årskurs 7-9. Kvalitativa intervjuer har genomförts med nio elever i årskurs ett på gymnasiet. Studien ämnar använda en fenomenografisk forskningsansats.I resultatet framgår fem skilda uppfattningar om sex- och samlevnadsundervisningen. Eleverna uppfattar undervisningen som kommunicerande, trygg och bekväm, förberedande och förebyggande, informativ, samt att skolan har en stor roll i sex- och samlevnadsundervisningen. Det identifieras i resultatet även fyra skilda uppfattningar om meningsfullt innehåll för sex- och samlevnadsundervisningen.

Denna studie handlar om attityder och uppfattningar av äldreomsorgen, statustrappan, immanent pedagogik samt skolverkets läroplan. Syftet var att undersöka elever på vård- och omsorgsprogrammets uppfattningar av arbetet inom äldreomsorgen. Studien genomfördes genom en fokusgrupp där fyra elever från vård- och omsorgsprogrammets sista läsår utgjorde studiens respondenter. Fenomenografin som ansats fungerade som en stöttepelare genom de centrala delarna, så som syfte, frågeställning, metod och analys. Fokusgruppens samtal varade under två timmar där två fallbeskrivningar utgjorde underlag för diskussion, datamaterialet transkriberades och analyserades sedan.

Syftet med studien var att beskriva föräldrars uppfattningar om kommunal fritidsverksamhet för grundsärskolebarn mellan sex och tolv år i en aktuell kommun. Deltagarna i studien bestod av sex föräldrar som i intervjuer tillfrågades om sina uppfattningar om fritidsverksamheten. För att begränsa studien ställdes inga frågor om skolverksamhet och fritid i hemmiljö. Intervjuns frågeformulär baserades på nationella styrdokument för fritidsverksamheters utformning och kommunala mål och riktlinjer. Resultatet visade att föräldrars uppfattningar om fritid hade en annan betydelse för deras barn, därför kallas fritid för livsträning.

Syftet med detta examensarbete var att belysa genusperspektivet i ett antal bilderböcker för förskolebarn samt att ge en bild av några barns uppfattningar om flickor och pojkar. De teoretiska utgångspunkterna fokuserades på barns genusskapande utifrån de stora utvecklingspsykologiska teorierna men en beskrivning av kamraters samt barnböckers påverkan på barns genusskapande gavs också. Forskningsmetoden som användes var kvalitativ, bl.a. beroende på att endast en förskoleavdelning medverkade i studien. I undersökningen analyserades åtta barnböcker där det visade sig att böckerna ofta gav en stereotyp bild av könen men också att det förekom flera exempel då könsstereotyperna bröts.

Som blivande pedagog och författare av examensarbetet har jag gjort en kvalitativt inriktad forskning för att besvara mitt syfte. Fenomenografi är ett centralt begrepp i examensarbetet. Inledningsvis har jag i bakgrunden skildrat en historisk tillbakablick med viktiga årtal för förskolan. Vidare har jag definierat och skildrat olika uppfattningar som skildras i forskning och litteratur från 2000-talet om utvecklingssamtalet i förskolan.  I denna studie har tio kvalitativa intervjuer gjorts med fem föräldrar och fem förskollärare. Syftet har varit att undersöka vilka uppfattningar som finns hos förskollärare och föräldrar om förskolan.

Syftet med denna studie är att belysa pedagogers uppfattningar om arbetet mot en inkluderande skola. Undersökningen kommer att behandla hur lärare och pedagoger uppfattar möjligheter och svårigheter med en inkluderande skola. Studien redogör för aktuell forskning kring begreppet inkludering. Även ett historiskt perspektiv på den inkluderande skolan presenteras. Genom semistrukturerade intervjuer vill vi se pedagogers uppfattningar om arbetet mot en inkluderande skola.

Syftet med studien är att undersöka hur barn i förskoleklass uppfattar och beskriver karaktärer i bilderboken Kivi och Monsterhund. I studien genomförs en textanalys av bilderboken utifrån, två av oss, skapade idealtyper. Detta för att få en djupare förståelse om barnens uppfattningar och beskrivningar.                                                                                                              Resultatet av studien visar att barnen beskriver könsneutrala karaktärer utifrån vem karaktären är, hur karaktären ser ut, vad karaktären gillar, vad karaktären gör samt vilket kön karaktären har. Textanalysen visar att det finns strukturer i texten som kan ha påverkat barnens uppfattningar och beskrivningar av de könsneutrala karaktärerna. .

Denna studie söker svar på vad det finns för uppfattningar hos gymnasieelever eller universitetsstudenter som fått undervisning om magnetism. Samt svar på hur man kan förbättra undervisningen för/med målet att utveckla elevernas begreppsliga förståelse av magnetiska fenomen. Studien är genomförd som en systematisk litteraturstudie med studier från hela världen. Resultatet visar att elever har olika uppfattningar kring hur magnetiska fenomen fungerar. De två vanligaste är att magnetism beror på:(1) Laddade magnetiska poler.(2) De magnetiska fältlinjernas egenskaper. Förslag på undervisning kring magnetism som visat förbättra elevers begreppsliga förståelse:? Kurser utformade för begreppslig diskussion och aktivt skapande av kunskap hos eleverna. Följande förslag till framtida forskning ges:? Att undersöka den nuvarande situationen, men också testa olika didaktiska arbetssätt för att se om det går att utveckla den svenska gymnasieskolans fysikundervisning inom magnetismens område..

SammanfattningSyftet med detta examensarbete är att undersöka hur förberedda lärare anser sig vara i att bemöta uppfattningar till kulturell mångfald. Frågeställningarna lyder: Vilken syn har några lärare på kulturell mångfald och hur trygga anser de sig vara i bemötande av uppfattningar till kulturell mångfald? Och vilket pedagogiskt stöd erbjuder skolan lärarna för att kunna hantera uppfattningar till kulturell mångfald?Undersökningen består av tio kvalitativa intervjuer med samhälls-, geografi-, historie- och religionslärare, samt två rektorer. Resultaten visar att lärare har behov av verktyg och metoder för att kunna hantera uppfattningar till kulturell mångfald. Studien visar att de två skolorna arbetar olika inom mångfalds- och värdegrundsarbete.

Uppsatsen tar upp hur Giacomettis konst blev uppmärksammad i Sverige på en av de första utställningarna som gjordes med hans konst på Moderna Museet i Stockholm år 1977. Undersökningens tar upp hur Giacometti togs emot som konstnär av konstvetare och tidningsrecensenter och hur de reagerade på konsten. Vidare följer en undersökning av Giacomettis egna texter.I undersökningens början beskrivs relationen mellan Giacometti och Jean Genet. Genet har skrivit omfattande texter om konstnären och spenderade mycket tid med denne. Därefter följer tre analyser av olika verk av skulptören.

Undersökningen är en utvärdering av projektarbetet som haft till syfte att ge den enskilde eleven tillfälle att reflektera över sin identitet och att stärka sitt självförtroende samt kunna placera sig själv i ett större kulturellt sammanhang för att därigenom, i ett långsiktigt perspektiv, ha lättare att tillgodogöra sig nya kunskaper. Projektet har utformats med stöd av läroplaner och kursplaner för ämnena bild och SO, formuleringar om hur autentiska frågor kan bidra till ett kritiskt förhållningssätt samt teorier om hur identiteter skapas. Genom intervjuer med ett fåtal deltagande elever och studier av elevernas skriftliga inlämningsuppgifter har jag utvärderat projektet. Undersökningen visar att eleverna upplevt det positivt att få tillfälle att reflektera över den egna identiteten och att det ämnesintegrerade arbetssättet bidragit till att ge projektet en helhet. De autentiska frågorna har bidragit till att elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper kommit till användning. Undersökningen visar också att eleverna uppmuntrats att bilda Egna uppfattningar och i viss mån ifrågasätta yttre påverkan..

Det finns gott om internationell forskning om högpresterande och begåvade elever, men i Sverige återfinns ytterst lite forskning. Utifrån teorier om attribution och faktorer för högpresterande elever har  resultat från en enkätundersökning visat att motivation är det dominerande attributet bland dessa nyantagna lärarstudenter. Det finns även indikation på skilllnader när det gäller tillskrivna attribut beroende på den egna matematiska självskattningen. .

I min uppsats har jag undersökt hur lärares undervisning om avdunstning på partikelnivå påverkar elevernas uppfattningar av fenomenet. Undersökningen genomfördes i fem niondeklasser i Etiopien.Som teoretisk grund har jag utgått från fenomenografin och variationsteorins perspektiv ? i vilka man utgår från att lärande är synonymt med förändring i människors sätt att erfara världen. Enligt dessa teorier är variation av perspektiv och aspekter av det aktuella objektet avgörande för vilket lärande som kan ske.Studier om elevers uppfattningar om avdunstning på mikroskopisk nivå visar att partikelbegreppet är viktigt för elevers förståelse för avdunstning. Elever vet ofta att materia är uppbyggt av partiklar men inte hur de ska förklara det, de äger inte partikelbegreppet.Med hjälp av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer före och efter undervisningssituationen tog jag reda på hur elevernas uppfattningar förändrades av lektionen.

Syftet med studien var att undersöka uppfattningar om sambandet mellan läs- och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter bland verksamma lärare och sedan relatera detta till aktuell forskning. Jag har studerat litteratur och genomfört tre intervjuer för att undersöka detta fenomen. Intervjuerna har genomförts med specialpedagoger/speciallärare som alla har arbetat som klasslärare och efter det minst fem år som specialpedagog/speciallärare. Resultatet av intervjuerna är efter sammanställning jämförda mot tidigare forkning inom området. Jag har kommit fram till att lärares uppfattningar och forskning inom området till viss del överensstämmer.