MÄlet med uppsatsen var att undersöka hur barn- och ungdomssocialsekreterare i Uppsala kommun hanterar psykisk pÄfrestning i sitt arbete. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för arbetet var, ?Vad anser barn- och ungdomssocialsekreterare vara psykiskt pÄfrestande i sitt arbete?? och ?Vilka personliga strategier anvÀnder barn- och ungdomssocialsekreterare i Uppsala kommun för att hantera psykisk pÄfrestning??. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ undersökning baserad pÄ fem stycken intervjuer. Resultaten frÄn intervjuerna delades in i tvÄ stycken olika frÄgeomrÄden: 1.  Vad anser barn-och ungdomssocialsekreterarna vara psykiskt pÄfrestande? samt 2.

Studiet undersöker kompetensutvecklings möjligheter för bemanningskonsulter. Intresset Àr stort i att ta reda pÄ vilka kompetensutvecklingsmöjligheter finns och om bemanningskonsulter har tillgÄng till dem möjligheterna. Intresset finns Àven i hur bemanningskonsulterna sjÀlva uppleva deras utvecklingsmöjligheter och anstÀllningsbarhet, jÀmfört med kundföretagens egna anstÀllda. Undersökningen gjordes genom att intervjua nÄgra av bemanningskonsulter som Àr pÄ en lÄngtids uppdrag hos ett kundföretag inom bilindustrin, samt nÄgra av kundföretagets egna anstÀllda som fick sin anstÀllning pÄ kundföretaget efter att har varit konsulter pÄ uppdrag hos det kundföretaget. En jÀmförelse gjordes sedan mellan bemanningskonsulter och företagets egna anstÀllda för att undersöker hur de upplever sina respektive kompetensutveckling.

I dagens organisationer har man förstÄtt att utvecklingen av teknologin gÄr fort och framÄt. För att kun-na hÀnga med i framÄtskridandet mÄste företag och verksamheter anpassa sig efter utvecklingen som sker i omvÀrlden för att inte hamna efter. MÄnga företag anser att det inte rÀcker med bara satsa pÄ af-fÀrsstrategier för att kunna lyckas pÄ marknaden utan behöver ocksÄ ta fram Informationsteknik-/Informationssystem-strategier som ska stödja affÀrsstrategierna. Det innebÀr att kopplingen mellan af-fÀrs- och IT-/IS-strategier Àr vÀsentlig pÄ grund av att de Àr beroende av varandra för att företaget ska lyckas att nÄ sina mÄl. Problematik kan uppstÄ nÀr företag ska koordinera de nÀmnda strategierna.

Detta arbete bestÄr av en undersökning om nÄgra professionella musikers (violinister) syn pÄ förberedelser inför en provspelning. Detta inkluderar tankar och strategier de anvÀnt för att förbereda sig pÄ bÀsta sÀtt för att möta de utmaningar musiker stÀlls inför vid en provspelning, samt vilka rÄd de anser viktiga att förmedla till andra om innehÄllet i dessa förberedelser. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med fyra musiker ur Göteborgs Symfoniker.Följande viktiga resultat framkom i undersökningen. Ingen av informanterna hade fÄtt nÄgon utbildning i hur de kunde förbereda sig för en provspelning men samtliga hade vÀrdefulla erfarenheter och rÄd om hur goda förberedelser bör göras. Musikernas rÄd och strategier kan hÀnföras till en eller flera av följande fyra kategorier; fÀrdigheten pÄ instrumentet, fÀrdigheten att framtrÀda, trÀning inför den specifika situationen samt mental instÀllning.

De flesta företag strÀvar i huvudsak efter att maximera vÀrdet av sitt företag och ett sÀtt att öka vÀrdet av företaget kan vara att genomföra investeringar. En viktig faktor för att lyckas med sina investeringar Àr att skapa en strategi och att följa denna Àr avgörande för att nÄ dit man vill. Strategier kan utformas pÄ olika sÀtt, men gemensamt för alla strategier Àr att de mÄste hantera osÀkerhet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad smÄ- och medelstora företag upplever som osÀkerhet vid investeringar samt hur företagen hanterar dessa. Valet av smÄ- och medelstora företag grundar sig pÄ att den största delen av tidigare forskning inom detta Àmne Àr gjord pÄ stora företag.

VÄr studie handlar om barn med socioemotionella svÄrigheter dÀr fokus ligger pÄ utÄtagerande barn. I dag har vi en skola för alla vilket innebÀr att lÀrarna ska kunna bemöta alla barns olikheter. VÄrt syfte Àr att undersöka hur lÀrarna bemöter dessa barn samt vilka strategier de anvÀnder. Vi upplevde att osÀkerhet, rÀdsla samt frustation Àr ett vanligt fenomen hos den vuxne vid bemötande av utÄtagerande barn. DÀrför har vi behandlat frÄgorna om vilka strategier lÀrarna anvÀnder för att bemöta barn med socioemotionella svÄrigheter.VÄr undersökning Àr en kvalitativ studie dÀr vi har intervjuat fem lÀrare i olika verksamheter inom skolan.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att synliggöra lÀrarens perspektiv av hur de upplever att skapa en kreativ undervisning med elevernas idéer och intressen som utgÄngspunkt. Studien beskriver hur olika faktorer utmanar lÀrarens kompetens och kan vara till nytta för blivande lÀrare att bilda sig en uppfattning om vilka utmaningar och möjligheter som slöjdÀmnet kommer att bemöta i framtiden. Genom att belysa innebörden av hur olika faktorer pÄverkar lÀrarnas undervisning syftar studien till att skapa förstÄelse för hur dessa villkor kan hanteras i den kommande lÀrarrollen. Studien utfördes med sex kvalitativa intervjuer av verksamma trÀ- & metallslöjdslÀrare vÄren 2011. Resultatet visar pÄ att lÀrarna ser att undervisningen gynnas av att eleverna arbetar utifrÄn egna idéer men att de upplever att eleverna oftast behöver lÀrarstyrda uppgifter för att dels komma igÄng med slöjdarbeten och dels skaffa viktiga slöjdspecifika kunskaper.

Studiens syfte har varit att beskriva och analysera kunskapen kring meningen med ungdomars anvÀndning av alkohol och droger sÄ som den beskrivs i ett urval av forskningslitteraturen. De frÄgor som har varit i fokus Àr; hur beskrivs och diskuteras ungdomars alkohol och droganvÀndning i forskningslitteraturen samt vilka preventiva strategier diskuteras i forskningslitteraturen för att förebygga ungdomars anvÀndning av alkohol och droger. Studien har utförts i form av en selektiv kunskapsöversikt och bygger pÄ ett urval av svensksprÄkig forskningslitteratur. Huvudinriktningen har varit att diskutera betydelsen av alkohol och droger för ungdomar samt att föra en diskussion kring olika preventiva strategier. Resultaten visade pÄ ett samband mellan personlighet, identitet samt alkohol- och drogbruk.

LÄngvarig muskuloskeletal smÀrta Àr ett stort problem bland Sveriges befolkning idag. Vid lÄngvarig muskuloskeletal smÀrta behövs copingstrategier för att möjliggöra hanteringen av smÀrtan. Vilka strategier en individ anvÀnder sig av Àr beroende pÄ individens livshistoria. Det Àr av vikt att sjuksköterskan har ett holistiskt synsÀtt för att kunna ge stöd Ät individen vid valet av copingstrategier. Syftet med litteraturstudien var att identifiera copingstrategier hos individer med lÄngvarig muskuloskeletal smÀrta.

Coop Sverige inga?r i ett nordiskt inko?pssamarbete fo?r sina egna ma?rkesvaruprodukter (EMV), Coop Trading. Na?sta a?r, 2012, bryter man sig ur detta samarbete och av den anledningen vill Coop Sverige se o?ver varukraven fo?r sina EMV-produkter. Coop har som ma?lsa?ttning att vara det ledande och mest innovativa detaljhandelsfo?retaget och branschens fra?msta spra?kro?r och inspirationska?lla fo?r ha?llbar konsumtion.

I denna studie har vi med hjÀlp av en hermeneutisk ansats studerat upplevelsen av etnisk diskriminering samt de strategier individer med dessa upplevelser anvÀnder för att hantera denna diskriminering. Vi har utfört kvalitativa intervjuer dÀr vi intervjuat tio personer vilka sjÀlva beskriver sig ha upplevt etnisk diskriminering. VÄrt syfte Àr att öka förstÄelsen för hur förestÀllningar om "den andre" pÄverkar den individ som inkluderas i denna kategori. Vi har tagit oss an vÄrt material med hjÀlp av teorier om kategorisering och exkludering och funnit att mÀnniskor med en annan etnisk bakgrund Àn svensk upplever att etnisk diskriminering verkar exkluderande pÄ arbetsmarknaden, nÄgot som pÄverkar deras liv som helhet genom en upplevelse av att stÀndigt behöva stÄ till svars för sina rÀttigheter och lika villkor. I vÄr huvudtolkning betraktar vi denna upplevelse som en rÀttegÄng dÀr individer stÀndigt stÄr Ätalade.

Syftet med denna uppsats var att undersöka högstadieelevers uppfattning om sina egna studieresultat, samt vilka faktorer som pÄverkar de egna studieresultaten. Detta gjordes genom en enkÀtundersökning som gick ut till elever i tre olika svenska stÀder. EnkÀtsvaren sammanstÀlldes sedan för en kvantitativ analys med huvudfokus pÄ elevernas egen uppfattning av sina studieresultat. Dessutom gjordes en fallstudie dÀr fem elevers enkÀtsvar studerades nÀrmre, och dÀr deras uppfattning av sina egna studieresultat kopplades ihop med deras psykosociala situation i en kvalitativ analys.         Bakgrunden till denna studie var att tidigare forskning har visat att elevernas uppfattning om sina egna studieresultat har en inverkan pÄ resultaten i skolan och att dessa resultat i olika utstrÀckning pÄverkas av elevernas psykosociala hÀlsa och socioekonomiska bakgrund. VÀlmÄende och sjÀlvskattning Àr tvÄ faktorer för studieresultat som lyfts fram i tidigare forskning och som Àven undersökts i denna uppsats.         Resultaten av enkÀtundersökningen var att de tillfrÄgade eleverna hade en god uppfattning om sina egna studieresultat och i viss utstrÀckning Àven sin potential att nÄ högre resultat.

Det mesta som Àr skrivet om bedömning i utbildningen gÀller hur lÀraren i skolan bedömer elevens kunskaper. DÀremot finns det inte sÄ mycket studier om hur handledare bedömer eleven i det arbetsplatsförlagda lÀrandet. DÄ vi Àr blivande yrkeslÀrare och de elever som vi kommer att undervisa har en del av sin utbildning pÄ arbetsplatsen kÀndes detta Àmne intressant, aktuellt och viktigt för oss att undersöka. Studiens syfte Àr att undersöka handledarens strategier och grunder för bedömning av eleven i det arbetsplatsförlagda lÀrandet. Vi har utgÄtt frÄn den socio-kulturella teorin och har som datainsamlingsmetod anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer.

Den hÀr uppsatsens syfte Àr att utforska de problematiska aspekterna av begreppet vÀrldsmusik och undersöka hur de pÄverkar det konstnÀrliga utrymmet för musiker verksamma inom genrer som kategoriseras som vÀrldsmusik. Den undersöker begreppet utifrÄn ett musikerperspektiv genom att fokusera pÄ musikers egna upplevelser. Det empiriska materialet bestÄr av fem djupintervjuer med sex musiker som sjÀlva Àr kritiska till begreppet och materialet har bearbetats och analyserats med kreativt akademiskt skrivande som metod.Uppsatsens resultat bidrar med musikers subjektiva upplevelser av vÀrldsmusikbegreppets problematiska aspekter, vilket saknas i den tidigare forskningen. Den lyfter ocksÄ fram strategier för att hantera problemen och att göra motstÄnd mot dem, samt hur vÀrldsmusikbegreppet och de förtryckande strukturer som det hÀnger ihop med begrÀnsar det konstnÀrliga uttrymmet men Àven kan fungerar som en katalysator för kreativa processer. Resultaten har stor betydelse för lÀraryrket genom att de visar hur ett oreflekterat behandlande av musik som faller utanför vÀsterlÀndsk populÀr- och konstmusik bÄde riskerar att förstÀrka diskriminerande och andrafierande strukturer och att begrÀnsa elevers konstnÀrliga utrymme, samt att en breddning av musikundervisningens innehÄll krÀver en medvetenhet om förtryckande strukturer och ett ifrÄgasÀttande av den vÀsterlÀndska musikens position som norm för att kunna bidra till en verklig förÀndring..

Kulturkompetens definieras som förmÄgan att vara medveten om sina egna antaganden, vÀrderingar och fördomar, ha kunskap och förstÄelse för klienters olika vÀrldsbilder, samt förmÄga att utveckla lÀmpliga strategier för intervention utifrÄn detta. Dagens samhÀlle bestÄr av en mÄngfacetterad befolkning med varierande kulturell bakgrund. Arbetsterapi syftar till att frÀmja behandlingar och fÄ resultat som Àr relevanta för klientens livsstil och vÀrderingar. En professionell arbetsterapeut i ett mÄngkulturellt samhÀlle bör kunna möta de olika behov som uppstÄr hos mÀnniskor med en annan kulturell bakgrund Àn vÄr egen. Med andra ord krÀvs kulturkompetens för att kunna utföra ett professionellt arbete inom vÄrden i ett mÄngkulturellt samhÀlle.