Arbetet med ensamkommande barn är relativt nytt och outforskat i Sverige. Den här artikeln tittar närmare på uppfattningar och erfarenheter om mobbning och diskriminering hos vägledare som jobbar på ett boende för ensamkommande barn. Genom fyra semistrukturerade intervjuer samlades ett kvalitativt datamaterial in. De centrala fynden i studien visar att vägledarna tenderar att förklara diskriminering utifrån individers handlingar och undgår att se strukturella orsaker. Ungdomarna tros vara mindre utsatta för mobbning och diskriminering än svenska ungdomar.

Syftet med denna studie var att belysa hur anhöriga till demenssjuka personer upplever sina dagliga aktiviteter. Intervjuer gjordes med fyra personer som levde tillsammans med en demenssjuk partner. Intervjumaterialet analyserades med en fenomenologisk hermeneutisk metod. Resultatet visade på en komplexitet där den anhöriges egna aktiviteter är sammanvävda med den demenssjukes aktiviteter. De anhörigas aktivitetssituation är förändrad och det sker en ständig anpassning till den förändrade livssituationen.

AbstraktSyftet med studien var att undersöka hur föräldrars och pedagogers upplevelser och erfarenheter av TAKK-metoden påverkade språkutvecklingen hos barn med språkstörning.  Frågeställningarna var:- Vilka upplevelser/erfarenheter fanns bland föräldrar och pedagoger?- Vilken betydelse hade kommunikationsmetoden för språkutvecklingen?- Vad bidrog till goda resultat?- Hur stämde våra resultat med tidigare forskning? Vi valde att arbeta med en enkätundersökning som vi kompletterade med intervjuer. (Enkätsvaren presenterades i stapeldiagram.) Resultaten visade att både föräldrar och pedagoger var positiva till metoden. De ansåg att den var bra för barnens språkutveckling och underlättade kommunikationen. Undersökningsgrupperna ansåg att man inte använde sig av TAKK i alla situationer.

Syftet med denna kvalitativa undersökning är att jag vill beskriva och analysera homosexuellas komma-ut-processer. Datainsamlingsmetoden som använts är intervjucitat med kvinnor från den skrivna litteraturen, Lesbisk identitet, Dubbelliv och Komma ut, samt livsvärldsbaserade temaintervjuer med tre av mina vänner. I intervjuerna har jag utgått från dessa olika teman; upptäckt, resans gång och dagsläge. Jag har även med ett par citat från Egna erfarenheter.Mina teorier jag har använt mig av är, Fuchs Ebaughs Exitprocess, Pennebakers begrepp Disclosure och Inhibtion, jag har även använt mig av interaktion, roll- och stigma inom socialpsykologi. Jag kommer att göra ett försök till att beskriva och analysera dessa områden inom mitt ämne; komma-ut-process i sin helhet, Vad är det som påverkar kvinnornas agerande i en komma-ut-process och hur personer i det sociala nätverket involveras i en komma-ut-process.

Vilka erfarenheter har lärare av att barns musicerande leder till effekter på andra områden i livet än det musikaliska? Vad säger forskning om sådana samband? Vi har tittat på bl. a. transferbegreppet, som innebär att övande inom ett område får verkningar på helt andra områden. Om det existerar transfereffekter skulle det kunna vara en anledning till att se över synen på musikämnet.

Bakgrund: Palliativ v?rd handlar om att lindra lidande och fr?mja livskvalitet hos patienter med obotlig sjukdom, samtidigt som n?rst?ende f?r st?d under hela sjukdomsf?rloppet. V?rden bygger p? ett personcentrerat f?rh?llningss?tt d?r patientens individuella behov, v?rderingar och ?nskem?l styr v?rdens inneh?ll. Sjuksk?terskor har en nyckelroll i att etablera f?rtroendefulla relationer, skapa trygghet, s?kerst?lla tydlig kommunikation och inkludera n?rst?ende som en integrerad del av v?rdprocessen.

Syftet med den här uppsatsen är att tolka Janne i Peter Pohls Janne, min vän utifrån ett queerteoretiskt perspektiv. Genom att använda mig av queerteorins tankar om kön/genus, normalitet och identitet tror jag mig kunna ge en alternativ bild av Jannes liv. Mitt mål är att försöka hitta en bild som skiljer sig från den, så ofta förekommande i tidigare forskning, om flickan som måste klä ut sig till kille för att ha en chans till frihet. Istället kommer jag fokusera på hur Janne, i vänskapen med Krille och gänget, får möjlighet att skapa en identitet och ett liv på egna premisser..

I dag förväntas individen ha empowerment, ?egenmakt?, att själv göra hälsosamma beslut kring kost som är bra för den egna hälsan. Till hjälp finns många kostbudskap vars kvalitet kan vara svår att kontrollera. Hälsoinspiratörer är en kategori individer som aktivt söker och mottar kostbudskap. Kostbudskapen kommuniceras av flera olika sändare, exempelvis media, men även från andra individer i omgivningen.

Problem kring den egna kroppen och dess utseende är något som historiskt sett varit något typiskt genuskodat kvinnligt. Under de senaste 20-30 åren har män i allt större utsträckning rapporterat liknande problematik, detta i samband med en allt högre grad exponering av mannens kropp. Syftet med studien var att belysa och problematisera hur män uppfattar kroppsuppfattningens påverkar kroppssjälvkänslan. Urvalet var biologiskt födda män. De valda informanterna var i åldern 22-32 år.

BAKGRUND: Föreningslivets hälsofrämjande potential var utgångspunkten för projektet Aktivitet Förebygger (AF) som 2009 startades upp som ett samarbete mellan skolorna och föreningslivet i Ängelholms kommun, i syfte att främja ungdomarnas fysiska och psykiska hälsa. I tidigare studier kring hälsofrämjande interventioner för ungdomar, riktades fokus mot mottagarna av projektet, d.v.s. ungdomarna, men eftersom processen i vilken hälsa främjas och skapas, är lika intresserat ur ett hälsopedagogiskt perspektiv, riktade denna studie istället fokus mot ledarna. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR: Syftet med studien var att belysa aktivitetsledarskapet i Aktivitet Förebygger ur ett ledarskapsdidaktiskt perspektiv och att be­svara följande frågeställningar, a) Vilka villkor för aktivitetsledarskapet, i form av utmaningar och möjligheter, ger ledarna uttryck för i relation till rollen som aktivitetsledare i AF? b) Vad (vilka värden, kunskaper och erfarenheter etc.) uppger aktivitetsledarna att de vill utveckla hos eleverna inom ramen för AF-aktiviteten och hur förhåller det sig till de hälso­främjande ambitioner som finns för projektet? c) Vilka hälsopedagogiska strategier och metoder ger ledarna uttryck för i relation till den egna AF-aktiviteten, för att uppnå dessa värden, kun­skaper och erfarenheter? METOD: Studien var kvalitativ med hermeneutik­inspirerad ut­gångspunkt, och genomfördes som en intervjustudie med sex aktivitetsledare från såväl idrottsliga som estetetiska verksamheter.

Den här uppsatsen använder essä som kvalitativ metod för att undersöka ett dilemma som utspelar sig i flera gestaltade berättelser utifrån mina Egna erfarenheter. De beskriver de dokumentationskrav i förskolans läroplan som påverkar mig. Jag granskar där några av de svårigheter som jag har mött i dokumentationsarbetet som finns på förskolan, såsom svårigheten med att vara emotionellt närvarande med barnen, samtidigt som jag dokumenterar. Jag använder mig av den hermeneutiska cirkeln för att få en mer nyanserad bild av dilemmat.Syftet med den här essän är att undersöka pedagogens förhållningssätt till dokumentationsarbetet och hur det påverkar barnen. De frågor jag ställer i uppsatsen handlar om dokumentationens syfte, barns inflytande, det etiska förhållningssättet till barns livsvärldar och pedagogens närvaro i dokumentationsprocessen.Jag belyser frågeställningarna genom att lyfta den pedagogiska dokumentationen som grund för ett gemensamt reflektionsarbete, som också fokuserar på barns inflytande och medverkan.

 Bakgrund: Många av patienterna som opererats kommer till den postoperativa enheten med en mild hypotermi, vilket kan leda till en rad olika komplikationer. Det finns flera dokumenterade värmebevarande omvårdnadsåtgärder som kan förebygga hypotermi hos patienterna. Däremot behöver kunskapen om anestesisjuksköterskors erfarenheter av värmebevarande omvårdnadsåtgärder belysas.Syfte: Syftet var att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter av värmebevarande omvårdnadsåtgärder för att förebygga hypotermi.Metod: En kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats. Ett strategiskt urval gjordes och insamling av data skedde genom intervjuer som spelades in på band. Kvalitativ manifest innehållsanalys valdes som analysmetod.Resultat: Vilka värmebevarande omvårdnadsåtgärder som valdes berodde inte enbart på anestesisjuksköterskan, utan ekonomi och andra yrkeskategorier påverkade beslutet.

Enligt våra styrdokument ska elever ha baskunskap i matematik för att hantera situationer i närmiljön, förstå grundläggande matematiska begrepp och kunna använda logiska resonemang.Syftet med uppsatsen är att undersöka elevers uppfattning om när, hur och varför de använder matematik. Observationer och halvstrukturerade intervjuer med elever i år 2 undersöker vad matematik är för elever, om elever vet varför man ska lära sig matematik och slutligen när använder elever matematik? Intervjuer med pedagoger undersöker om det finns något samband mellan undervisning och arbetssätt och elevernas förhållningssätt till matematik.Resultat visar att, förutom på lektionerna så använder eleverna matematik som ett redskap för att få svar på sina frågor. Ibland använder de matematik genom sina jämförelser och iakttagelser utan att vara medvetna om det. Läraren kan hjälpa elever att överbrygga skolans formella matematik med sina informella kunskaper som har sin grund i egna upplevelser och erfarenheter.

Samhällets behov av arbetsföra individer har medfört att det är viktigt att få människor som är sjukskrivna åter i arbete. Arbetsgivarna är de som har rehabiliteringsansvar för sina anställda och för att lyckas med denna rehabilitering är det viktigt för arbetsgivarna att veta vad som främjar individers motivation och framgång i rehabiliteringsarbetet. Syftet med denna undersökning var att studera individers upplevelse av deltagande i Luleå kommuns rehabiliteringsåtgärd Ormberget ? en ?Arena för hälsa?. Frågeställningarna som skulle besvaras var hur deltagandet i åtgärden påverkade individernas uppfattning om den egna förmågan och hur de upplevde sambandet mellan åtgärden och det egna arbetet.

Denna studie syftar till att se hur den alternativa undervisningsformen Utomhuspedagogik används på en slumpmässigt utvald grundskola. Mina erfarenheter är att denna undervisningsform mestadels används på förskolor, trots att akutell forskning från bland annat Linköpings universitet (NCFF, 2006) visar många positiva möjligheter med utomhuspedagogik. Syftet med mitt arbete är därför att dels utveckla mina egna kunskaper om ämnet, men framförallt se hur den slumpmässigt utvalda skolan ställer sig till detta. Arbetar lärare i de tidigare skolåren med utomhuspedagogik? Resultaten av den kvalitativa undersökningen som genomfördes visade att de tio utvalda pedagogerna var positiva till utomhuspedagogik och varierade sin undervisning kontinuerligt.