Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur resultatet skiljer sig åt mellan stora och små fondbolags Sverigefonder. Skillnaden försöker vi förklara med avseende på organisationsstruktur och förvaltningsstrategier.Vi har valt ut tre svenska aktiefonder som förvaltas av tre olika storbanker i Sverige, samt tre svenska aktiefonder som förvaltas av tre mindre fondbolag. Vi har beräknat dessa fonders risk samt avkastning för att se vilka fonder som klarat sig bäst. De mått och modeller vi använt är standardavvikelse, beta, aktiv risk, CAPM, Alfa, Treynorkvoten och Sharpekvoten.Vi har försökt ta reda på hur de olika fondbolagen arbetar genom intervjuer, information från hemsidor på Internet och annat skriftligt material.Empirin består av presentationer av fondbolagen, fakta om de olika fonderna samt den information vi samlat in om förvaltningsarbete. Det sistnämnda innefattar hur många som arbetar med fonderna, hur de interagerar med varandra och hur det går till när de avgör vilka aktier som ska ingå i fonderna.Efter att ha räknat ut alla riskmått och avkastningsmått stod det klart att bankerna har presterat betydligt sämre än de mindre fondbolagen.

BakgrundFörskolans uppdrag är att lägga grunden för ett livslångt lärande (Lpfö98, rev.2010,s.5) därför bör lärare i förskolan vara uppmärksamma på samt förstå den roll de har som samtalspartners och kunskapsförmedlare och vikten av att iscensätta varierande samtalssammanhang för att främja barns utveckling och lärande. I samtal, där barn och vuxna deltar, kan förskolebarnerhålla en förståelse för sig själva, för andra människor och sin omvärld.SyfteSyftet med denna studie är att med utgångspunkt i ett utvecklingsarbete undersöka samtalet som pedagogiskt verktyg beträffande förskolebarns inflytande, delaktighet samt lärande i ettprojektarbete med didaktiskt material som hjälpmedel. Syftet är dessutom att belysaförskollärares föreställningar kring samtalet som pedagogiskt verktyg efter genomfört utvecklingsarbete.MetodMetoden för studien utgörs av en kvalitativ etnografisk forskningsansats, med utgångspunkt i ett mindre utvecklingsarbete med intervjuer och observationer som redskap.ResultatEfter avslutat utvecklingsarbete ger förskollärarna uttryck åt att barnen erhåller reellt inflytande samt att ett mer nyanserat lärande möjliggörs med utgångspunkt i samtalet. Barnen är aktivt delaktiga i det samtalssammanhang som utvecklingsarbetet utgör då de får medverkautifrån egna villkor. Förskollärarnas föreställningar kring den egna rollen som barns samtalspartners har efter utvecklingsarbetet blivit tydligare..

BAKGRUND: Inom språkundervisningen är kommunikationen mycket viktig. Det visas i olika studier att elevernas språk utvecklar sig genom att de får möjlighet att använda sitt muntliga språk, dvs. att lärare och elever använder målspråket i undervisningen. Många språkforskare hävdar att såväl engelskundervisning som undervisningen av moderna språk bör ske på målspråket. Vår erfarenhet är dock att kodväxling, dvs.

Denna undersökning handlade om mobila förskolans verksamhet där barnen hade möjlighet att vistas på varierande platser i naturen. I studien lade jag fokus på barnens egna initierade aktiviteter som skedde på olika platser och i olika miljöer och deras interaktion med naturen. Syftet av detta arbete var att undersöka betydelse av den mobila förskolans platsvariation när det gäller barnens egenvalda aktiviteter i naturen. I undersökningen används följande frågeställningar:? Vilka aktiviteter väljer barnen på olika uteplatser och i olika miljöer?? Hur använder de miljö och material?? Vilken betydelse har variationen av plats och miljö när det gäller barnens val av aktiviteter?För att få svar på frågeställningarna åkte jag under en fyra dagars period i en buss som hörde till en mobil förskola och observerade barnens aktiviteter i varierande miljöer och platser med hjälp av ett observationsschema.

Syftet med denna studie är att beskriva fyra grundskolelärares tankar kring regeringens beslut om färre eller inga IUP:er och vilka konsekvenser det kan tänkas få. Studien har utgått från följande frågeställningar: Hur beskriver lärarna sin syn på förslaget om färre eller inga IUPer? Vilka parter anser lärarna att förslaget gynnar/missgynnar? Vilka konsekvenser menar lärarna att färre eller inga IUP:er kan få för den egna arbetssituationen? Hur går lärarnas tankar om att betyget ersätter IUP:n? För att besvara våra forskningsfrågor har vi redogjort för relevant forskning och teoretiska utgångspunkter kring lärande i relation till bedömning och dokumentation. Genom intervjuer med fyra lärare ville vi ta reda på hur de uppfattade arbetet med IUP, dess syfte och hur de trodde att beslutet skulle påverka inblandade parter. De kvalitativa intervjuerna har transkriberats, sammanfattats och sammanställts i resultatet som tillsammans med hjälp av olika teorier slutligen analyserats och diskuterats utifrån våra frågeställningar. Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår empiri på att lärarna ställer sig positivt till IUP:ns syfte och funktion då den verkar i elevens tjänst.

Syftet med uppsatsen är att jämföra svenska Aftonbladets och brittiska Daily Express nyhetsrapportering under första veckan av tsunamikatastrofen i Asien 2004. För att uppfylla syftet har tre frågeställningar gjorts: Vad är huvudfokus i rapporteringen? Vilka länder rapporteras det mest ifrån? Vilka personer får komma till tals? Undersökningen grundas på teorier om nyhetsvärdering och medielogik, samt tidigare forskning om kriskommunikation. Den valda metoden är kvantitativ innehållsanalys och har utförts med hjälp av ett kodschema. Sammanlagt kodades 223 texter från tre olika genrer; notiser, artiklar och reportage.Resultatet visar att Aftonbladets och Daily Express rapporteringar inte skiljer sig så mycket från varandra.

BAKGRUND: Begreppet lek är ett väldigt stort område och vi har därför valt att begränsaoss till låtsasleken och barns samspel inom lekarna. Inom lekgrupper finns ofta någon form av makt och utanförskap så därför går vi närmare in på ämnet i bakgrunden. I detta kapitel redogör vi även för den tidigare forskning som gjorts inom ämnena låtsasleken och samspel inom leken. I den teoretiska ramen valdes Vygotskijs utvecklingspsykologiska teori som tar upp hur social interaktion bidrar till barns lärande och utveckling.SYFTE: Vårt syfte är att undersöka hur barnen samspelar med varandra i situationer av låtsasleken på förskolan.METOD: Vår forskningsmetod består av observationer som vi har utfört på två olikaförskolor. Vi har observerat 26 barn sammanlagt.

Mobbning är ett vanligt förekommande skolfenomen. Dock finns inte många studier som undersöker lärares syn på mobbning och deras egna förhållningssätt kring detta. Att förhindra mobbning och kränkande behandlingar är en stor och viktig del av lärares uppdrag och arbete. Därmed blir det viktigt att försöka förstå hur lärare ser på detta fenomen (vad det är, varför det uppkommer och hur det bör och faktiskt hanteras) som de ska förebygga och hantera i sin vardagliga verksamhet och arbete. Denna studie syftar därmed på att studera verksamma grundskolelärares syn på skolmobbningsfenomenet och hur de ser på deras egna förhållningssätt gentemot detta.

AbstractSyftet med föreliggande uppsats är att uppnå förståelse för unga kvinnors relationer till mat och ätande, samt att finna troliga teoretiska förklaringar till detta förhållande. Det empiriska materialet utgår ifrån sex kvalitativa intervjuer med flickor mellan femton och nitton år, samt en kvantitativ undersökning vilken innefattar drygt sextio informanter. Resultatet av det empiriska materialet visar att respondenterna i huvudsak uppfattar mat positivt, men att den samtidigt i varierande utsträckning kan ge upphov till negativa och paradoxala känslor. Att äta ger upphov till känslor av njutning och avkoppling, men kan samtidigt leda till att man känner ånger och skuldkänslor, samt att den egna självuppfattningen påverkas negativt. Respondenterna uppger att den primära motivationen till att avstå ifrån mat med högt innehåll av socker eller fett är att de är rädda för att gå upp i vikt, känna ångest eller få sänkt självrespekt, medan det som motiverar till att äta är att det ger dem känslor av välbehag, samt dämpar känslor av stress eller oro.

Användandet av incitament i företag, för att styra, motivera och belöna de anställda, ökar. Detta märks inte minst i media där jargongen är tuff mot de företag som betalar ut stora rörliga ersättningar. I detta arbete behandlas frågan hur regleringen ser ut gällande dessa aktierelaterade incitamentsprogram; Kan företagen själva besluta om hur stora ersättningar de vill betala ut? Vilket skydd har aktieägarna i frågan? Syftet med uppsatsen var att utreda vad som är gällande rätt på området och om det krävs förändringar för att uppnå en större rättsäkerhet på värdepappersmarknaden. Arbetet behandlar endast associationsformen aktiebolag och bortser från övriga företagsformer, samt avgränsas i huvudsak till publika aktiebolag såväl som till tre olika typer av incitamentprogram.

I den svenska skolan i dag finns elever med ursprung från en mängd olika delar av världen. Däremot är de yrkesverksamma vuxna till allra största delen svenska. Våra invandrarelever möter sällan vuxna från den egna kulturen i de miljöer de vistas större delen av sin vakna tid. Såväl ute i samhället som i skolan saknas yrkesverksamma invandrare som kan tjäna som förebilder för dessa ungdomar. Värst drabbade är flickorna eftersom invandrarkvinnor toppar statistiken över arbetslöshet och sjukskrivningar.

Huvudsyftet med denna studie är att undersöka vilka föräldraförmågor och andra faktorer som familjerättssekreterare anser är särskilt viktiga hos adoptivföräldrar vid internationella adoptioner. Syftet är även att undersöka vad familjerättssekreterare har för syn på sitt beslutfattande vid adoptionsutredningar.Frågeställningarna med utgångspunkt från syftet: Vilka faktorer tycker familjerättssekreterare är viktiga då det gäller föräldraskap i allmänhet och i synnerhet hos adoptivföräldrar? Vilka levnadsförhållanden anser familjerättssekreterare vara särskilt viktiga hos adoptivföräldrar? Vilka skäl kan ligga till grund för ett avslag på en adoptionsansökan enligt familjerättsekreterarna? Hur ser familjerättssekreterarna på sina egna värderingar och ansvar vid beslutsfattandet? Hur förhåller sig de faktorer som familjerättsekreterare tycker är viktiga för adoptivföräldrar till anknytningsteorin? Den metodologiska ansatsen har varit kvalitativ med intervjuer. Sju familjerättssekreterare intervjuades utifrån av oss skriven intervjuguide. Deras svar analyseras sedan utifrån en modifierad variant av EPP-metoden vars syfte är att besvara frågan hur något är och hur det sker.

Från och med den 1 januari 2005 måste alla börsnoterade bolag redovisa enligt IFRS. Fördelar med IFRS är harmonisering av redovisningsprinciperna mellan olika länder, internationellt enhetlig redovisningspraxis och att investerare lättare kan jämföra olika företags finansiella information som är baserade i olika länder. Nackdelar med IFRS är att reglerna är mer omfattande och detaljerade än de tidigare rekommendationerna från Redovisningsrådet. Vid införandet av IFRS 2005 förutspådde branschfolk inom redovisningsområdet att de nya redovisningsreglerna skulle ha en stor effekt på resultatet och det egna kapitalet och många var kritiska till att reglerna var för mycket orienterade mot marknadsvärdering. Därför är det av intresse att veta vilka effekter som har uppkommit på grund av IFRS 3 och IAS 39, som på förhand förutspås påverka företagen mest.

På vilka sätt kan kartor hjälpa oss i dagens samhälle? De flesta av oss har tillgång till en karta med GPS när som helst, i våra telefoner. Behöver vi kartan i vårt dagliga liv på andra sätt än genom denna (ganska) exakta positionering? Det är några av frågorna som ställs i detta examensarbete, där kartan undersöks som metod och byggare av kunskap. I detta arbete har mitt intresse för kartor slagits samman med ett hantverksnära arbetssätt.

Den här undersökningen gjorde i samband med ett försök i lärarutbildningen, där studenterna själva fick välja examinationsform i en kurs. Dels fick de fyra olika examinationsformer angivna, men de erbjöds även att själva föreslå hur de skulle bli examinerade.Syftet var att undersöka hur studenterna såg på sin egen bedömning och examination, och hur de valde examinationsform utifrån detta.Som metod valdes att studenterna, efter att ha genomfört kursen med den examination de valt, fick bevara en enkät om tidigare erfarenheter av examinationer, om sin syn på dessa och på bedömningar, om vilka examinationsformer/aktiviteter de såg som mest nyttiga i sina egna lärprocesser, och om vilken examinationsform de valde och varför.Resultatet visar att även om studenterna såg examinationen som ett lärtillfälle och uppskattade möjligheten att fritt välja examinationsform, så valde de inte examinationsform efter hur de tillmätte olika former av uttryck/aktiviteter nytta i sin lärprocess. Bara två av de 119 studenter som besvarade enkäten valde att själva formulera sin examination.Snarare valde studenterna den examinationsform de ansåg sig ha lättast att formulera sig genom och få högst betyg i. Fokus för examinationen kom alltså att hamna där istället för på den egna lärprocessen, vilken ofta upplevs som desto mer frustrerande och arbetsam ju gynnsammare den är.I diskussionen tas upp frågan om huruvida det är bra om studenterna själva får välja hur de ska examineras, och hur man i så fall kan påverka dem att välja de examinationsformer som utvecklar respektive individ bäst..