Denna rapport handlar om arbetet kring en vidareutveckling av ett dokumenthanteringsprogram för investeringsprojekt. Förlagan av programmet är skrivet VB6 vilket är ett relativt omodernt programmeringsspråk, det programmet är även utvecklat för ett specifikt företag och innehåller därmed endast deras behov rörande dokumenthanteringen.Det ena syftet med vidareutvecklingen har varit modernisering, dvs. att det nya programmet utvecklas i C# som både är ett modernare programmeringsspråk och skapar möjligheter för en vidareutveckling till en webb-applikation. Det andra och viktigaste syftet, som även är huvudproblemet i detta arbete, är att det nya programmet skall vara generellt och enkelt anpassningsbart för olika företags behov för ett dokumenthanteringssystem.Det viktigaste målet med vidareutvecklingen var att man inte ska behöva ändra alls i koden för att anpassa programmet till olika företag utan istället bara behöva ändra i en databas som därefter definierar programmets uppbyggnad..

Syftet med denna studie var att undersöka faktorer av betydelse för en upplevd livskvalitet bland äldre personer i behov av omsorg. Studien har en hermeneutisk ansats. Data samlades in via enskilda djupintervjuer med fyra äldre personer boende på ett trygghetsboende i en värmländsk kommun. Hälsa, aktivitet och intressen, anhöriga och vänner, boende samt acceptans av sitt eget liv och åldrande var faktorer av betydelse. Hälsan beskrevs utifrån två olika dimensioner, som faktiskt hälsostatus och subjektivt upplevd hälsa. Att vara delaktig i aktivitet och utföra sina intressen var viktigt för de äldre.

Denna uppsats undersöker den emotionella dimensionen i det kommersiella företaget WeSC:s marknadsföring genom att göra en kvalitativ innehållsanalys på datamaterialet som har bestått av en av deras senaste reklamfilmer, sekundära intervjuer som gjorts med grundaren Greger Hagelin, företagets presentation i boken Superbrands Sverige (2004) samt på hemsidan. Vi har även kompletterat analysen genom att göra en sekundär analys på forskaren Rebecca Beals studier av den subkultur som WeSC använder sig utav i sin emotionellt säljande marknadsföring. Den analys som vi gjorde av Beals studier resulterade i att vi kunde utröna tre viktiga grundstenar för skateboardkulturen ? 1. Öppet deltagandet, att alla skulle få möjligheten att vara med oavsett bakgrund, 2.

Uppsatsen handlar om Ångfärjestationen i Helsingborg som byggdes 1898. Syftet är att undersöka den debatt som pågår i Helsingborg angående om man ska riva eller bevara byggnaden. Genom frågeställningarna eftersträvar jag att ta reda på vilka argument och ord som förts fram i debatten samt om orden har någon betydelse i sammanhanget.Metoden som används för att få svar på frågorna är diskursanalys samt den analysmodell som Jennie Lippner utvecklat. De tre grupper som undersökts, politiker, kommun-tjänstemän samt allmänhet, uttrycker sig alla på liknande sätt med välformulerat språk och väl valda argument. De diskurser som kunnat urskiljas är den modernistiska, ekonomiska samt antikvariska.

Det har skett en ökning av egna märkesvaror (EMV) på den svenska livsmedelsbraschen och de tar upp allt större plats i butikerna. De marknadsledande detaljisterna, ICA, Coop, Axfood och Bergendahls, har utvecklat och etablerat starka egna varumärken som står i dirket konkurrens till producenternas och det gäller för producentmärken, så som Findus, AXA och Findus att utmärka sig på marknaden.Syftet med uppsaten är att klarlägga hur producerande företag positionerar och differentierar sig i förhållande till detaljisters egna märkesvaror på den svenska livsmedelsmarknaden. Vidare syfter uppsatsen till att analysera på vilka sätt producerande företag arbetar med varumärkesidentitet och varumärkesportföljer. I anslytning till syftet har följande frågeställning formulerats; Vad karaktäriserar, inom den svenska livsmedelsmarkaden, producerande företags arbete för att bemöta konkurrensen från detaljisters egna märkesvaror?  .

En kvalitativ intervjustudie med syftet att beskriva hur personer med fraktur upplever rehabilitering i sitt eget hem. Intervjuerna ägde rum i sex personers hemmiljö med hjälp av bandspelare och en egenhändigt framarbetad intervjuguide. Deltagarna upplevde bland annat att det sociala nätverket och motivation hade stor betydelse samt att personalens goda bemötande, tillgång till hjälpmedel och den välkända hemmiljön bidrog till en upplevelse av trygghet under hemrerhabiliteringen.Slutsatsen är att deltagarna uppskattade möjligheten att få vara i sitt hem under rehabiliteringen..

Syftet med studien var att utveckla kunskap och förståelse för chefers och ledares uppfattningar av det egna pedagogiska ledarskapet under en större organisationsförändring. Frågeställningen formulerades som: Vilka kvalitativa skillnader i uppfattningen av sitt eget pedagogiska ledarskap finns hos chefer under en omorganisation? För att få svar på vår forskningsfråga utfördes en kvalitativ datainsamling medelst intervjuer med åtta chefer på områdes- och sektorsnivå inom Göteborgs Stad. Studien har en fenomenografisk ansats vilket inneburit att teoribildningen i första hand var induktiv då den utgår från den funna empirin men för att göra det studerade fenomenet greppbart och möjligt att tolka har ett abduktivt förhållningssätt genomsyrat forskningen där både empiri och applikabla teorier presenterats och klargjorts för läsaren, teorier explicit kopplade till lärande och ledarskap. I resultatet framkommer ett flertal kvalitativa skillnader i chefernas uppfattningar av sitt eget ledarskap vilka presenteras under tre olika beskrivningskategorier: Att leda progressivt och utvecklingsinriktat, Att leda med stabilitet och trygghet samt Att leda fokuserat och målinriktat.

Detta examensarbete har genomförts vid Volvobussar i Säffle med huvudmålsättning att rationalisera och standardisera hanteringen av tillsatsmaterial, fästelement mm, vid tillverkningen av bussar.Som reslutat av arbetet finns nu en komplett tillsatsmateriallista där man kan se alla tillsatsmaterial som används vid byggandet av Volvobussar i Säffle. Denna lista kommer dessutom att ligga som grund för den tillsatsmateriallista som ska användas i de andra bussfabrikerna inom Volvokoncernen. Med den nya listan finns nu det möjlighet att söka på ett tillsatsmaterial och se precis inom vilka stationer de används och en ungefärlig förbrukning per standardbussmodell. Sammantaget gör detta att kostnaderna, pristillägget per buss, kommer att sjunka då onödiga artiklar sorterats bort och artiklar som använd sällan hanteras på annat sätt.En komplett databas över alla tillsatsmaterial har även tagits fram, som gör att man kan söka på ett tillsatsmaterial och se hur det ser ut, inom vilken kategori av tillsatsmaterial det tillhör och vilken leverantör det har.Projektet har gjort att man inom produktionen har utvecklat sina rutiner för att löpande kontrollera vilka tillsatsmaterialmaterial som används. Projektet har även utvecklat rutinerna för att kontrollera hur ett material ligger i strukturen på bussen.

Det här är en uppsats om dialogisk undervisning. Lennart Hellspong som är professor i retorik vid Södertörns Högskola har under ett par års tid utvecklat en dialogmodell som Kunskapsförhandling. Jag har själv undervisats i formen och tycker det är ett bra sätt att tillgodogöra sig kunskap på.Syftet med uppsatsen är att undersöka om modellen också passar för att beskriva vad som händer i ett specifikt klassrumssamtal. Vidare jämför jag modellen med två andra dialogmodeller för att sätta fingret på vad som skiljer dem åt och vad som Kunskapsförhandlingen eventuellt bidrar med på området.Jag har funnit att modellen passar bra för att beskriva vad som sker i klassrummet. Däremot försöker jag utifrån min analys resonera kring vad som skulle kunna utvecklas i modellen, vad som varit svårt att använda sig av i ett konkret fall.

Syftet med vårt arbete var att undersöka om man genom ett laborativt arbetssätt kan öka elevernas förståelse för kemi i deras vardag. Undersökningen gjordes i årskurs sex under tidsrymden av sju veckor i två skolor, den ena i Piteå den andra i Kalix kommun. Under våra praktikveckor hade vi regelbundna lektioner där eleverna själva fick laborera kring förutbestämda experiment. Som mätinstrument använde vi oss av två kunskapstester, en i början och den andra i slutet av praktikperioden. Förutom detta så baserade vi även vårt resultat på elevintervjuer.

Syftet med studien är att med hjälp av Vintereks (2006) typologi av individualiseringens olika former och nyansering av dess två olika utgångspunkter belysa hur individualiseringen tar sig uttryck i klassrummet på en gymnasieskola.  Samtidigt undersöks elevperspektivet på detta i syfte att bidra till en djupare förståelse av elevernas (objektens) upplevelser.Individualiseringens tillämpning undersöks med hjälp av (en veckas) observationer som visar att undervisningen karaktäriseras av en nära kontakt mellan lärare och elev, en hög andel av interaktion mellan såväl lärare och elev som bland elever, samt höga andelar av variation i metodik.  Sammantaget tyder detta på en individualisering med utgångspunkt i individanpassning och speglar vad forskning pekar på är god undervisning.  Noterbart är att denna utgångspunkt för individualisering inte är framträdande i Sverige idag där individualisering genom elevens egna val och individuellt arbete dominerar.Elevperspektivet på individualisering och hur det påverkar lärande studeras med hjälp av (sex) halvstrukturerade intervjuer med elever i samma klass som observeras och visar att elever uppfattar variation och interaktion som positivt för lärande.  Elever beskriver också en nära relation med läraren som centralt för motivation och lärande.  Elevers syn på ansvarstagande och eget val visar att flera anser att en jämn fördelning är önskvärd och att positiva upplevelser av ett ökat inflytande över och ansvar för lärande kan vara begränsade till vissa ämnen.  Resultaten från föreliggande studie visar att eleverna föredrar individualisering genom individanpassning framför individuellt arbete.  Forskning visar att denna utgångspunkt för individualisering kan ha positiv påverkan på skolans likvärdighetsuppdrag vilket hotas idag..

"Livet efter gymnasiesärskolan" är en intervjuundersökning med två årgångar elever som tagit studenten 2012 och 2013 från något av de fem erbjudna nationella programmen på gymnasiesärskolan inom Jämtlands gymnasieförbund (JGY). Syftet med studien var att närmare undersöka hur boendesituation, sysselsättning och ekonomiska villkor ser ut efter avslutade gymnasiestudier för avsedd målgrupp.Intervjusvaren visar faktisk fördelning av sysselsättningsform, könstraditionella yrkesval och samstämmighet mellan sysselsättning och genomgångna gymnasieprogram. Studien omfattar frågor och svar om boende, nuvarande sysselsättning och om eventuell anställningsform samt förslag till eventuella förändringar av nuvarande livssituation. Studien tar sin utgångspunkt i semi- strukturerade intervjuer med fyrtiofem avgångselever från något nationellt gymnasiesärskoleprogram inom upptagningsområdet för JGY. Samtliga intervjuer utfördes en och en via personliga möten och i vissa fall, då intervjupersonen önskat så, via telefon.Resultatet visar att informanterna förutom de sju som vid tidpunkten för studien var arbetslösa trivdes med sin nuvarande sysselsättning.

Syftet med denna uppsats är att integrera begreppen varumärkesidentitet och företagsidentitet. Problemet är hur begreppen varumärkesidentitet och företagsidentitet kan integreras i Kapferers identitetsprisma. Teoretiskt har vi utvecklat identitetsprismat utifrån existerande teorier och skapat vår egen referensram. Därefter har vi praktiskt testat denna modell genom att använda en kvalitativ fallstudiedesign inom två fallföretag, ICA och Coop Konsum. Vi har intervjuat totalt 16 kunder, fyra kassörskor, två butikschefer och fått sekundärt material ifrån ledningsnivå.

Detta examensarbete har genomförts vid Volvobussar i Säffle med huvudmålsättning att rationalisera och standardisera hanteringen av tillsatsmaterial, fästelement mm, vid tillverkningen av bussar.Som reslutat av arbetet finns nu en komplett tillsatsmateriallista där man kan se alla tillsatsmaterial som används vid byggandet av Volvobussar i Säffle. Denna lista kommer dessutom att ligga som grund för den tillsatsmateriallista som ska användas i de andra bussfabrikerna inom Volvokoncernen. Med den nya listan finns nu det möjlighet att söka på ett tillsatsmaterial och se precis inom vilka stationer de används och en ungefärlig förbrukning per standardbussmodell. Sammantaget gör detta att kostnaderna, pristillägget per buss, kommer att sjunka då onödiga artiklar sorterats bort och artiklar som använd sällan hanteras på annat sätt.En komplett databas över alla tillsatsmaterial har även tagits fram, som gör att man kan söka på ett tillsatsmaterial och se hur det ser ut, inom vilken kategori av tillsatsmaterial det tillhör och vilken leverantör det har.Projektet har gjort att man inom produktionen har utvecklat sina rutiner för att löpande kontrollera vilka tillsatsmaterialmaterial som används. Projektet har även utvecklat rutinerna för att kontrollera hur ett material ligger i strukturen på bussen.

Det nya arbetslivet? är ett koncept utvecklat för de kommande medarbetarna från Generation Y som efterfrågar ett arbetssätt med möjlighet till balans mellan arbete och fritid. Arbetssättet ska ge ökad flexibilitet genom digitala hjälpmedel och även bidra till reducerade kontorsytor inom företaget, vilket innebär minskade utgifter. Övergången till arbetssättet kan dock upplevas som en svårighet för dagens medarbetare som främst består av den äldre generationen; Baby boomers och Generation X. Forskning visar att generationer har olika synsätt och värderingar som präglats av deras samtid.