Problem: Bankerna har olika finansiella förutsättningar för att klara sig igenomfinansiella kriser. De problem som bankerna kan drabbas av, kan bero på en mängdolika faktorer som bland annat kreditförluster, finansiella oro i andra länder, bankernasbuffert och etc. Det är intressant att göra en jämförelse av hur bankerna klarar sigigenom en finansiell kris. Frågan som jag vill med denna studie besvara är:? Hur påverkades de två svenska bankerna, Handelsbanken och Swedbank, av denfinansiella marknaden under finanskrisen 2008 och tiden efteråt och hur sågbankernas finansiella situation ut året innan den finansiella krisen?Syfte: I detta arbete vill jag göra en undersökning om den finansiella situationen och deekonomiska förutsättningarna av två av de stora svenska bankerna, Handelsbanken ochSwedbank under 2000-talets finanskris.

Our purpose with this study was to look at the connection between social capital and integration. Particularly if meetings between people from different cultures can increase social capital and in that way affect integration. We start by identifying the social integration perspective we are going to use through out the study and then we introduce social capital theory as a way of narrowing down the field even more. The study was done through six semi structured interviews. We interviewed three women that was established in the Swedish society and three women that had immigration background.

En rad aktualiteter i dagens media under de senaste åren inom bank- och finansvärlden tyder på att bankerna ses som en kategori av tjänsteföretag som i dagsläget har ökat krav av transparens. Den lagstadgade finansiella redovisningen förbiser sådana faktorer som kan vara av betydelse för att skapa ett transparent och legitimt företag vilket gör att företagen tar till sig möjligheten och kompletterar årsredovisningar med tilläggsupplysningar. Företagsöverlevnad beror till en stor del på legitimitet som erhållas från aktieägare och investerare, givet att tjänsteföretags handlingar måste överensstämma med aktieägares och investerares förväntningar och krav på verksamheten. Redovisning av intellektuell kapital via årsredovisningar kan bidra till en bättre insyn i organisationen och dess beteende för aktieägare och investerare.Syftet med denna uppsats är att skapa förståelse för hur tjänsteföretag genom extern redovisning av intellektuellt kapital kan eftersträva transparens och skapa legitimitet. För att besvara studiens syfte genomfördes en fallstudie på de fyra svenska storbankerna med utgångspunkt i aktörssynsätt.

Kunskapsföretag utmärks av att produktionen är icke standardiserad, kreativ, individberoende samt komplext problemlösande. Den värdefullaste tillgången i kunskapsföretag är därför det som kallas humankapital, det vill säga de mänskliga resurserna i form av individernas förmåga, kunskap, kompetens och erfarenhet. Humankapitalet är den tillgång i företaget som skapar andra tillgångar och samtidigt är detta kapital det som är svårast att sätta ett värde på. Värdering av humankapital kan påverka den externa bilden av ett företag, men även internt kan värderingen ha en viktig roll. Syftet med denna kandidatuppsats är att beskriva hur värderingsresultaten kan användas internt i företaget.

Vi har granskat en del av vårt välfärdssystem nämligen sjukförsäkringssystemet. Syftet med uppsatsen har varit att kartlägga aktörernas ansvar i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Vi berör individ- och myndighetsnivå och utifrån kartläggningen granskar vi om och i så fall varför respektive åtaganden kan leda till att tilliten urholkas. Uppsatsens teoretiska ram bygger på Rothsteins teori om socialt kapital och den sociala fällan. Vi har kommit fram till att det finns många fallgropar i den här sköra processen som sjukskrivning visar sig vara.

Problem: Kvinnor har länge varit underrepresenterade i styrelsesammansättningar runt om i världen. Sverige är ett land som främjar likvärdighet och anses därför vara ett av världens mest jämställda länder. Andelen kvinnor i svenska styrelser har ökat under de senaste årtiondena, men trots detta är de svenska bolagsstyrelserna inte jämställda. Ibland används argumenten att fler kvinnor i styrelsen ökar lönsamheten och effektiviteten i bolaget i syfte att öka kvinnoandelen. Till följd av detta har det internationellt genomförts många studier för att undersöka om bolag med heterogena styrelser har bättre lönsamhet än bolag med homogena styrelser.

Inom riskkapitalfonder är det vanligt med olika former av vinstdelningssystem.Under senare år har en problematik uppdagats vad gäller beskattningen av dendel av vinstdelningen som uppkommer vid avyttring av portföljbolag sombrukar kallas carried interest. Fokus vid diskussionen har främst varit i vilketinkomstslag ersättningen i form av carried interest beskattningsmässigt ska tasupp, antingen som inkomst av tjänst eller som inkomst av kapital. Skatteverketär av uppfattningen att carried interest är prestationsbaserat och att inkomstensåledes ska tas upp och beskattas som inkomst av tjänst hos de personer somutfört arbete som skapat mervärde i portföljbolagen. Andra är av åsikten attcarried interest, som hänför sig till avkastning på kapital, ska beskattas som enkapitalinkomst.Syftet med uppsatsen är att reda ut på vilka grunder beskattningen kan ske i deolika inkomstslagen. Frågan regleras inte uttryckligt i lag utan har i ställetöverlämnats till rättstillämpningen.

Avelsföreningen Hingstdepå (AHAB) grundades 1975 och är ett helägt dotterbolag till den ideella föreningen Avelsföreningen för den Svenska Varmblodiga Travhästen (ASVT). Föreningen riktar sig mot uppfödare av travhästar och är uppbyggt enligt den traditionella kooperationsformen, dvs. den kännetecknas av bl.a. kollektivt ägt Eget kapital, öppet medlemskap och demokratisk styrning. Hingstdepåns uppgift är att tillhandahålla avelshingstar för dess medlemmar. Denna studie syftar till att utreda hur olika kooperativa ägandestrukturer påverkar företaget och medlemmarnas nytta av det.

Frågeställning:Hur arbetar CreActive för att främja det sociala kapitalet? Hur kan CreActive främja det sociala kapitalet i en kreativ miljö? Hur underlättas mötet mellan människor på CreActive? Finns det förbättringsmöjligheter för att ytterligare främja det sociala kapitalet på CreActive?Syfte:Syftet med studien är att beskriva hur CreActive skapar nytta för sin omgivning. Det kommer även att undersökas kring hur mötet uppstår mellan människor på CreActive som ska främja det sociala kapitalet.Metod:Studien genomfördes med den kvalitativa metoden, eftersom den fångar upp detaljer och information av intervjupersonernas tolkning av verkligheten, det vill säga deras uppfattning, tankar och känslor. Det medför en inblick kring hur CreActive arbetar med mötet mellan människor, för att främja det sociala kapitalet. Empirin består av intervjuer med studenter och anställda.Slutsats:Det framgår att studenter inte känner till CreActive i den utsträckning som CreActive vill.

This essay is a case-study of an ethnically homogeneous association, situated in an ethnically heterogeneous neighbourhood. The purpose is to examine the social capital of the members in this particular association. The theory of social capital claims that this form of association constitutes an example of bonding social capital, and is running the risk of becoming excluding towards non-group members. However, several scientists suggest that the ethnically homogeneous associations can assist immigrants in their new home countries to become a part of society, hence promote a more bridging form of social capital. This would be extra valuable in an ethnically heterogeneous context where the phenomenon of social capital often has a hard time.

Personalens erfarenheter av missbruk a?r centralt inom tolvstegsbehandling ? en vanlig behandlingsform inom svensk missbruksva?rd. Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka pa? vilket sa?tt personalens erfarenheter av ett eget alkohol- och/eller olika substansmissbruk pa?verkar deras fo?rsta?else fo?r och fo?rma?ga att verka i rollen som behandlare. Studien har utformats och analyserats mot bakgrund av de teoretiska begreppen empati respektive rollteori.

Sjuksköterskeprogrammet, 180 pOmvårdnad ? eget arbete.

Syftet med studien är att reda på hur fritidspedagoger upplever datorspelande på fritidshemmet och deras uppfattningar av hur datorspelande kan bidra till lärande i relation till verksamhetens uppdrag med fokus på en meningsfull fritid. Vår forskningsbakgrund behandlar lärande i datorspel och uppfattningar kring datorspel i skolan och kommer att bearbetas tillsammans med resultatet från vår kvalitativa intervjustudie.Vi utgår ifrån den fenomenologiska livsvärldsteorin där vi studerar uppfattningar och erfarenheter kring fenomenet datorspelande. Vi intervjuar ett antal fritidspedagoger och får ta del av deras erfarenheter och upplevelser av datorspelande.I intervjuerna framgår det att fritidspedagogerna, oavsett egen erfarenhet, är positiva till datorspelande som komplement till andra aktiviteter på fritidshemmet, men att många saknar den kunskapen som krävs för att det ska kunna göras med ett pedagogiskt innehåll. De upplever också att barnen lär sig bland annat språk, samarbete, social kompetens och problemlösning genom datorspelande..

Bakgrund och problem: På senare år har internationella redovisningsregler påverkat densvenska redovisningen i allt högre utsträckning. Konsekvensen har blivit attredovisningsreglerna blivit allt för omfattande och komplexa för mindre företag. Motbakgrund av detta har BFN infört ett nytt allmänt råd om redovisning i mindre aktiebolag,med tillhörande vägledning, även kallat K2. Målsättningen har varit att utforma ett regelverkutifrån användarnas behov genom att samla alla regler i ett allmänt råd, samt att förtydliga ochförenkla reglerna överlag. K2 kommer att innebära ett antal förändringar gentemot nuvaranderegelverk.

I detta examensarbete är syftet att söka kunskap och få svar vad som påverkar ungdomar i deras gymnasieval. I min blivande position som gymnasielärare vill jag skapa mig en bild av hur ungdomarna upplever sin väg fram till gymnasiet genom sitt gymnasieval. Inför valet står ungdomarna med väldigt olika förutsättningar. En del kan känna stor osäkerhet inför valet medan andra har sin levnadsbana klart utstakad. Därför har jag inriktat min undersökning på att analysera elevers självvärdering och olika påverkansfaktorer. I undersökningen har jag har använt mig av en kvantitativ undersökningsmetod.