Teamarbete blir vanligare och vanligare inom våden och som sjukgymnast påverkas ofta ens arbetet av andra professioners arbete. Det finns dock mycket lite forskning om hur sjukgymnaster upplever sin roll i teamet. Ansvarfördelningen inom teamet kan variera mycket mellan olika team och detta beror bland annat på de olika individer som ingår. Sex sjukgymnaster intervjuades genom personliga besök eller via telefon. Svaren transkriberades och analyserades därefter enligt Burnard (1991).

Bakgrund ?tst?rningar k?nnetecknas av en f?rvr?ngd och st?rd uppfattning av sin egen kroppsvikt, kroppsform samt ett avvikande f?rh?llande till mat och att ?ta. Att leva med en ?tst?rning kan p?verka livskvaliteten och valet av utf?rda aktiviteter. Arbetsterapeutens arbete ?r kopplat till alla vardagliga aktiviteter och str?var efter att involvera individen i att skapa meningsfulla aktiviteter som fr?mjar v?lbefinnandet.

Den här undersökningen har sin grund i den pedagogiska dokumentation som samlat in vid ett tidigare estetiskt projektarbete, i kursen Förskoledidaktik med inriktning mot etik och estetik, hösten 2011, vid Stockholms universitet. Arbetet utfördes på en småbarnsavdelning vid en förskola i en av Stockholms norra förorter. Syftet med den här undersökningen var att synliggöra vad det var för meningsskapande som visade sig när de allra yngsta barnen på eget initiativ använde sig av fotografierna i pedagogisk dokumentation. Utifrån ett rikt kvalitativt material har en systematisk genomgång skett av fältdagbok, stillbilder och videofilmer varefter avgränsning skett till att endast undersöka Fredriks tio meningsskapande möten som visade hur han på eget initiativ använde sig av fotografierna i pedagogisk dokumentation. Det var framförallt de möten som benämns (i) Barninitierad dialog utifrån fotografi och (ii) Fotografierna lockar barnen till samma görande som den visualiserat beskriver, som Fredrik använde sig av då han ville skapa sig mening.

Jag ville undersöka attityder för att få ett underlag att fundera på om eleverna lär sig mer på VA än på andra timmar. Jag tänkte att om eleverna tycker VA är bra så får detta också bra studieresultat, men nu när jag tagit del av tidigare forskning och sett hur elever moti-verar sina uppfattningar så tycker jag inte ens att jag får stöd för slutsatsen att de som jobbar mer lär sig mer. Min positiva bild av VA har fått sig en törn. Är det kanske så att elever behöver lärarledd styrning för att lyckas bra i skolan? Är det kanske först då som vi ger samtliga elever en ärlig chans till samma kunskapsinhämtning?Är Utim överhuvudtaget något som man ska satsa på, eller ska man ha en tydligare styr-ning uppifrån om vad de olika ämnena ska innehålla för att eleverna ska nå målen?.

High quality within a Lean production system begins with standardised work, which creates stable processes able to generate predictable output. If nonconformity from the standard procedures occurs, routines are needed to analyse, correct and prevent the nonconformity from occurring again. In that way, the nonconformity can be a trigger for continuous improvements toward more stable processes. In takted production lines, where the operator follows a standard sequence with tasks set to be completed within the takt time, a nonconformity leads to downtime in the operator?s sequence, and no value is added.

Problem och bakgrund: Lärarnas arbetsvillkor har förändrats med samhällets utveckling. En ökad arbetsbelastning har orsakat stor sjukfrånvaron hos lärarna det senaste decenniet. Mycket tyder på att lärarna känner sig stressade i sin vardag. De känner tidsbrist på sitt arbete på grund av ökad arbetsbelastning. Uppsatsens problem är hur lärarna klarar av de förändrade arbetsvillkoren och huruvida arbetet inverkar på fritiden.Syfte och metod: Syftet är att belysa ur ett sociologiskt perspektiv hur lärare klarar av balansen mellan arbete och fritid.

Allt fler produktioner till Sveriges Radio (SR) görs idag av externa bolag och radiojournalistyrket präglas av tidsbegränsade anställningar, vikariat och frilans. Som examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap C ville jag därför ta chansen att undersöka hur processen att sälja in en produktion till SR går till och jag undersökte därför hur man går tillväga när man producerar en dokumentär för Sveriges Radios P3, från idé till färdig produktion. Syftet var att genom mitt eget utvecklingsarbete lära mig hur processen går till och dessutom få dokumentären såld och sänd i P3. Som metod valde jag att följa processen genom att noggrant redovisa mitt eget utvecklingsarbete från idé till färdig produktion då jag själv skrev programförslag till P3 Dokumentär och sedan producerade en dokumentär efter formatets ramar. Jag analyserade min process med hjälp av Norman Faircloughs tredimensionella modell för diskursanalys och mitt mål var att följa de rådande diskurserna för att ha en större chans att få sålt in dokumentären.

Syftet med detta arbete är främst att undersöka vilken uppfattning och erfarenheter olika pedagoger inom förskolan har av individuella utvecklingsplaner samt på vilket sätt och varför pedagogerna använder IUP.Utifrån våra frågeställningar har vi använt oss av litteraturstudier, intervjuer samt genomfört en enkätundersökning. Vi har även samlat in IUP underlag av pedagogerna vid intervjutillfället.Svaren på intervjuerna och enkätundersökningen visar att pedagogerna har börjat skriva IUP av två olika anledningar, dels utifrån eget initiativ och dels utifrån beslut som initierats av kommunen. Genom intervjuerna, enkäterna och IUP underlagen framkom det att pedagogerna använder IUP som ett sätt att lyfta fram och se det enskilda barnet, dess starka sidor och behov. IUP används även som ett sätt för pedagogerna att utveckla sitt pedagogiska arbete och verksamheten. Studien visar också att föräldrarnas delaktighet i det egna barnets utveckling har ökat..

Syftet med denna uppsats var att undersöka när och hur gitarrpedagoger inom kulturskolan arbetar med sina elevers övning och övningsmetod, samt vilka kopplingar mellan övning och lärande som framkom i lärarnas resonemang. Detta gjordes genom en kvalitativ intervjustudie med sex intervjupersoner av varierande ålder, kön, erfarenhet och huvudsakligt undervisningsområde. Vi fann att samtliga lärare kommunicerade med sina elever kring övning. Flertalet kommunicerar kring övning kontinuerligt, varje lektion, terminsvis eller med jämna mellanrum. Kommunikationen skedde dels passivt, genom förebildande, och aktivt genom diskussion.

Studien ?r en j?mf?relseanalys med en mellangruppsdesign d?r den oberoende variabeln (presentationsmodalitet: text vs audiovisuell) manipulerades f?r att unders?ka modaliteternas effekt p? minnesretention av krisinformation. I den ena betingelsen fick deltagarna l?sa elva sidor ur broschyren Om krisen eller kriget kommer, utgiven av Myndigheten f?r samh?llsskydd och beredskap (MSB). I den andra betingelsen fick en annan grupp deltagare ta del av ett audiovisuellt format av samma elva sidor.

Bakgrund: Under de senaste tio ?ren har assisterat d?ende och eutanasi varit ett v?xande fenomen som spridit sig i v?rlden. Det finns l?nga listor p? krav hos patienten f?r att det skall genomf?ras och kraven kan skilja sig utifr?n i vilket land det ?ger rum. Argument om att varje individ har r?tt till sin egen autonomi och ska f? best?mma ?ver sitt eget s?tt att d? tas ofta upp i debatter om d?dshj?lp ska legaliseras eller inte.

Polisyrket är ett högriskyrke vad gäller våld och hot. Bakgrunden till detta arbete är vårt eget intresse i ämnet individuellt krisstöd och att ge läsaren en inblick i vilka metoder som används vid krishantering. Vi vill också påvisa de följdverkningar som kan uppkomma om en polis inte får adekvat hjälp efter en traumatisk händelse. Bearbetas dessa upplevelser på ett rationellt sätt så kan resultatet bli en polis som utför sitt arbete på ett förtjänstfullt sätt, vilket gagnar alla i samhället. Vårt arbete bygger till stor del på de handlingsplaner vi studerat från Jämtlands respektive Västerbottens läns polismyndighet.

Tidigare forskning har genom att studera alla tillgängliga företag eller företag medudda branscher exkluderade identifierat vissa nyckeltal som bra indikatorer påfinansiell kris. I denna studie undersöks om dessa nyckeltal även ger ettsamstämmigt resultat för en udda bransch. Med utgångspunkt frånbioteknikbranschen identifieras genom logistisk regression nyckeltalen korta skuldergenom eget kapital och avkastning på investerat kapital som indikatorer på finansiell kris.Avkastning på investerat kapital överensstämmer med tidigare resultat, medan kortaskulder genom eget kapital bör, för denna bransch, tolkas tvärt emot jämfört medtidigare studier..

Den här undersökningen har sin grund i den pedagogiska dokumentation som samlat in vid ett tidigare estetiskt projektarbete, i kursen Förskoledidaktik med inriktning mot etik och estetik, hösten 2011, vid Stockholms universitet. Arbetet utfördes på en småbarnsavdelning vid en förskola i en av Stockholms norra förorter. Syftet med den här undersökningen var att synliggöra vad det var för meningsskapande som visade sig när de allra yngsta barnen på eget initiativ använde sig av fotografierna i pedagogisk dokumentation. Utifrån ett rikt kvalitativt material har en systematisk genomgång skett av fältdagbok, stillbilder och videofilmer varefter avgränsning skett till att endast undersöka Fredriks tio meningsskapande möten som visade hur han på eget initiativ använde sig av fotografierna i pedagogisk dokumentation. Det var framförallt de möten som benämns (i) Barninitierad dialog utifrån fotografi och (ii) Fotografierna lockar barnen till samma görande som den visualiserat beskriver, som Fredrik använde sig av då han ville skapa sig mening.

Forskning kring kvinnligt chefskap visar på både svårigheter och möjligheter kopplat till arbetsrollen. Samtidigt som aktiva yrken som chefskapet tidigare har visat sig ha en positiv inverkan på individens hälsa visar senare studier att kvinnliga chefer ligger i riskzonen för utbrändhet. Förklaringen till denna utveckling kan tänkas ligga i svårigheterna med att hantera de allt högre krav som ställs på tillgänglighet. I förlängningen kan detta leda till andra negativa aspekter såsom rollöverbelastning då individen upplever multipla, motstridiga förväntningar från olika håll. Detta i sin tur kan ge upphov till svårigheter för kvinnliga chefer att balansera sitt arbete med sin fritid.