Stroke Àr en allvarlig sjukdom som betraktas som den frÀmsta orsaken till funktionsnedsÀtt-ning i vuxen Älder och krÀver flest vÄrddagar pÄ sjukhus. Syftet med denna studie var att analysera vilka faktorer som har betydelse för en persons livskvalitet efter genomgÄngen stroke samt möjligheter för hÀlso- och sjukvÄrdspersonal att underlÀtta för strokepatienten att ÄterfÄ sin livskvalitet. Studien genomfördes som en sammanstÀllning av litteraturen med induktiv ansats dÀr författarna granskade fyra studier med kvalitativ design och nio studier med kvantitativ design. Utmaningarna efter stroke Àr mÄnga för den som insjuknat. Livskvalitet pÄverkas inte enbart av de fysiska funktionsnedsÀttningar som stroke medför utan Àven av psykiska och sociala faktorer som till exempel depression, Ängest, brist pÄ socialt umgÀnge och fritidsaktiviteter.

Patienter som insjuknat i kronisk njurinsufficiens och ska pÄbörja dialysbehandling stÄr inför ett val som ska komma att pÄverka hela deras livssituation. Majoriteten av dem som har dialysbehandling har dialys pÄ dialysmottagning dÀr behandlingarna sköts av sjuksköterskor. Vi ville med föreliggande uppsats fÄ mer kunskap om hem hemodialys (hemHD) och syftet var att beskriva patientens upplevelse av hemHD och hur denna behandling pÄverkar patientens hÀlsorelaterade livskvalitet i det dagliga livet. Arbetet Àr en litteraturstudie och resultatet baseras pÄ 13 vetenskapliga artiklar frÄn Är 1998 till Är 2011. Resultatet redovisas i tvÄ huvudteman som delats in i vardera fyra subteman relaterade till hÀlsorelaterad livskvalitet.

Syftet med studien var att beskriva hur pensionÀrer upplever sina dagliga liv. Metoden var kvalitativ. Deltagarna valdes utifrÄn snöbollurval. MÄlgruppen i denna studie var pensionÀrer. I urvalet efterstrÀvades en variation av deltagarnas Älder, hur lÄng tid de har varit pensionÀrer, kön och yrkesstatus.

Bakgrund Stressrelaterad oh?lsa ?r den sjukskrivningsorsak som ?kar mest och utmattningssyndrom ?r en av de vanligaste diagnoserna. Symtom p? utmattning g?r det sv?rt att klara arbete, fritidsaktiviteter, hush?llsaktiviteter och annat som kan vara meningsfullt att utf?ra. Arbetsterapeuter har kunskap om vardagens aktiviteter och hur dessa interagerar med person och milj?. Eftersom arbetsterapeuter m?ter denna m?lgrupp i prim?rv?rden ?r det av vikt att utforska deras resonemang kring vad de kan bidra med i rehabiliteringsprocessen.

Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.

SammanfattningSyfte: Att utifrÄn litteratur beskriva hur patienter som drabbats av Poststroke Depression (PSD) upplever sin livskvalitet.Design: Beskrivande litteraturstudie.Metod: Litteratur söktes i databaserna PubMed och CINAHL, som publicerats mellan 2002-2012. Resultatet baseras pÄ 13 vetenskapliga artiklar.  Resultat: Livskvalitet kan ses ur tvÄ dimensioner, psykiskt och fysiskt. DÄ livet förÀndras inom dessa dimensioner efter en stroke, kan detta pÄverka hur individen upplever sin livskvalitet. Patienter som drabbas av PSD kan uppleva en sÀmre livskvalitet, dÄ de kan uppleva minskad fysisk aktivitet, liksom nedsatt funktionsförmÄga och minskad sjÀlvstÀndighet i utförandet av aktiviteter i dagliga livet (ADL).

Funktionshindrade Àr en prioriterad mÄlgrupp för folkhÀlsoarbetet i Sverige. De tvÄ viktigaste mÄlomrÄdena som fokuseras Àr rÀtten till jÀmlikhet och delaktighet i samhÀllet samt möjligheten att kunna utföra önskade fritidsaktiviteter. Djur, exempelvis hÀstar, har i tidigare studier visat sig pÄverka funktionshindrades upplevda hÀlsa pÄ ett positivt sÀtt och bidragit till nya kunskaper om dem sjÀlva. Syftet med den hÀr studien var att undersöka pÄ vilka sÀtt ridning som hÀlsofrÀmjande fritidsaktivitet kan bidra till en bÀttre upplevd hÀlsa och ett bÀttre lÀrande för personer med funktionshinder, och pÄ vilket sÀtt ridverksamheten Àr uppbyggd som relateras till ett pedagogiskt perspektiv. Studien utfördes pÄ en ridskola.

Tarmsjukdomar som kan orsaka att en person erhÄller stomi kan bland annat vara Crohns sjukdom, Ulcerös Colit och Kolorektal cancer. Patienter som genomgÄtt en stomioperation Àr tvungna att lÀra sig nya tarmvanor vilket kan ge en upplevelse av objektifiering av kroppen. Syftet med studien Àr att beskriva patienters upplevelser av att leva med stomi. En kvalitativ litteraturstudie dÀr Ätta vetenskapliga artiklar har analyserats utifrÄn Evans (2002) analysmodell.Resultatet baseras pÄ fyra teman som Àr FörÀndring av den fysiska kroppen, Sexuell begrÀnsning, Social begrÀnsning och Psykologisk pÄverkan. Det framkom att patienter som lever med stomi upplevde att kroppen förÀndrats dÄ de inte lÀngre kunde kontrollera gaser, lukt och lÀckage.

SammanfattningSyfte: Att utifrÄn litteratur beskriva hur patienter som drabbats av Poststroke Depression (PSD) upplever sin livskvalitet.Design: Beskrivande litteraturstudie.Metod: Litteratur söktes i databaserna PubMed och CINAHL, som publicerats mellan 2002-2012. Resultatet baseras pÄ 13 vetenskapliga artiklar.  Resultat: Livskvalitet kan ses ur tvÄ dimensioner, psykiskt och fysiskt. DÄ livet förÀndras inom dessa dimensioner efter en stroke, kan detta pÄverka hur individen upplever sin livskvalitet. Patienter som drabbas av PSD kan uppleva en sÀmre livskvalitet, dÄ de kan uppleva minskad fysisk aktivitet, liksom nedsatt funktionsförmÄga och minskad sjÀlvstÀndighet i utförandet av aktiviteter i dagliga livet (ADL).

Fritidshemmet ska enligt syfte s? som beskrivet i l?roplanen ?stimulera elevernas utveckling och l?rande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid?. (Skolverket, 2022, s.25) Begreppet ?meningsfull fritid? kan upplevas som otydlig eller sv?vande, och m?nga personliga tolkningar kan komma att p?verka hur man v?ljer att definiera begreppet. Denna studie syftar till att unders?ka hur l?rare i fritidshem tolkar och implementerar begreppet "meningsfull fritid" i praktiken.

NÀr ett barn drabbas av cancer pÄverkas hela familjen och det Àr mÄnga i omgivningen som berörs. Syskon blir en grupp som lÀtt kan glömmas bort och bli Äsidosatta dÄ insatserna frÀmst riktas mot det sjuka barnet och förÀldrarna. Bakgrund: Varje Är insjuknar cirka 300 barn i Äldrarna 0-18 Är i nÄgon onkologisk sjukdom i Sverige. NÀr en familjemedlem drabbas av sjukdom utsÀtts övriga familjen för stor pÄfrestning dÀr de upplever att deras egna behov fÄr stÄ tillbaka. Syskonets vardag pÄverkas bÄde kÀnslomÀssigt och praktiskt nÀr deras syskon insjuknar.

Tidigare forskning visar att ensamhet kan leda till förlust av hÀlsa. Ensamhet och hÀlsa Àr subjektivt och upplevs olika av alla individer. Upplevelsen av ensamhet kan komma lÄngsamt eller plötsligt och ovÀntat. Ensamhet Àr starkt associerat med psykisk ohÀlsa. Det Àr viktigt att förstÄ hur ensamhet upplevs och kan pÄverka Àldre personers hÀlsa.

Introduktion: Den psykiska ohÀlsan med stressrelaterade problem bland svenska skolungdomar har stadigt ökat de senaste Ären. Flickorna Àr överrepresenterade. Skolan ses som den primÀra orsaken till stress dÀr betygssystem, lÀxor och skolmiljö bidrar. Forskning dÀr ungdomar sjÀlva berÀttar sin upplevelse av stress Àr bristfÀllig och behöver uppmÀrksammas.Syfte: Syftet Àr att undersöka skolungdomars upplevelser av stress.Metod: Sex 15-Äriga skolungdomar, intervjuades och texten transkriberades för att dÀrefter analyseras enligt kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Dataanalysen resulterade i fem kategorier. Den första kategorin var?Att kÀnna symtom pÄ stress? dÀr ungdomarna beskriver hur stress kÀnns i kroppen.

Syftet med studien var att öka förstÄelsen för hur personalen upplever den psykosociala arbetsmiljön pÄ ett sÀrskilt boende som drivs i privat regi. Studien genomfördes pÄ ett sÀrskilt boende i en norrlÀndsk kommun. För att uppnÄ syftet har undersökning genomförts med en kvalitativ ansats och data har samlats in via intervjuer. Intervjuerna har varit av öppen karaktÀr och frÄgestÀllningar har varit: Vilka möjligheter har personalen till medbestÀmmande? Vilka utvecklingsmöjligheter finns nÀr det gÀller karriÀr och kompetensutveckling? Vilka personalaktiviteter som inte Àr arbetsrelaterade förekommer? Hur planerar och organiserar det privata vÄrdföretaget arbetstiderna? En intervjuguide med övergripande teman kopplade till forskningsfrÄgorna har anvÀnts.

Syftet med den hÀr studien Àr att fÄ veta hur sexÄringen i tre förskoleklasser ser pÄ kvinnligt och manligt. UtifrÄn syftet har vi formulerat följande frÄgestÀllningar:? Anser barnen att det finns sysselsÀttningar beroende pÄ könstillhörighet?? Inom vilka omrÄden anser barnen att kvinnor och mÀn Àr jÀmstÀllda?? Anser barnen att det Àr skillnad pÄ flickor och pojkar?För att besvara frÄgestÀllningarna har vi anvÀnt oss av en kvantitativ strukturerad enkÀt och kvalitativa intervjuer med öppna svar, i tre olika förskoleklasser. Sammanlagt 52 barn, varav 27 flickor och 25 pojkar deltog i undersökningen.Resultatet av studien visar att flickor och pojkar kopplar aktiviteter och yrken till respektive kön. Aktiviteter som kopplas till kvinnligt Àr enligt barnen hushÄllssysslor och motsvarande för mannen Àr teknik, underhÄll och fritidsaktiviteter.