Bakgrund: Inom strategilitteraturen resoneras och diskuteras det om olika fördelar associerade med att vara internationellt verksam. Ett flertal av dessa fördelar Ă„terfinns Ă€ven i resonemangen kring hur företag försöker skapa och utnyttja synergier genom en geografiskt diversifierad verksamhet. Syfte: Vi har för avsikt att utreda vilket teoretiskt stöd som finns för förekomsten av synergier associerade med företagens internationella nĂ€rvaro, för att med denna utgĂ„ngspunkt skapa en förstĂ„else för hur internationellt etablerade företag, ur ett konkurrenskraftsstĂ€rkande perspektiv, resonerar kring förekomsten och utnyttjandet av dessa synergieffekter. Genomförande: Vi har genomfört tio intervjuer fördelade pĂ„ studiens fyra fallstudie-företag; Flextronics, ÖPWC, Gunnebo och Attendo. Resultat: Vi har funnit ett teoretiskt och empiriskt stöd för ett fĂ„tal internationellt associerade synergier, men finner de traditionella synergieffekterna intressanta Ă€ven ur vĂ„rt internationella perspektiv.

Uppsatsen Àr en jÀmförande studie över vilken pÄverkan standardÀndringar i USA. respektive Sverige har haft pÄ koncerners resultat och nyckeltal. Denna studie har haft tvÄ syften: det ena Àr att se hur den förÀndrade redovisningsstandarden för goodwillavskrivningar pÄverkat svenska koncerners resultat och nyckeltal pÄ den svenska marknaden. Studiens andra syfte har varit att kontrollera hur vÀl transparenskravet för IFRS 3 har uppfylls efter standardÀndringen i Sverige.VÄr undersökning visar pÄ att alla koncerner med stor goodwillpost i förhÄllande till eget kapital pÄverkas mer av standardÀndringen. De koncerner med en liten goodwillpost i förhÄllande till eget kapital pÄverkas mindre.

Skuggor har lÀnge fascinerat mig och varit en viktig del i mitt konstnÀrliga arbete. Skuggor av glas berÀttar inte bara om den yttre formen utan förmedlar Àven nÄgot frÄn glasets inre. Mötet mellan det yttre och det inre, mellan det materiella och det immateriella Àr ett tema för detta arbete. Konsten och konsthantverket har en unik möjlighet att utforska och förmedla erfarenheter och kunskaper som finns i vÄra kroppar. Kunskap som vi Ànnu inte greppat med vÄrt intellekt.

Skuggor har lÀnge fascinerat mig och varit en viktig del i mitt konstnÀrliga arbete. Skuggor av glas berÀttar inte bara om den yttre formen utan förmedlar Àven nÄgot frÄn glasets inre. Mötet mellan det yttre och det inre, mellan det materiella och det immateriella Àr ett tema för detta arbete. Konsten och konsthantverket har en unik möjlighet att utforska och förmedla erfarenheter och kunskaper som finns i vÄra kroppar. Kunskap som vi Ànnu inte greppat med vÄrt intellekt.

Sedan 2005 har IFRS sÄ som de antagits av EU varit de redovisningsstandarder noterade företag varit skyldiga att tillÀmpa vid upprÀttandet av sin koncernredovisning. Tanken med införandet av IFRS Àr att anpassa redovisningen till globaliseringen av finansmarknaderna och det internationella flödet av kapital. IASB har tilldelats ansvaret för utformningen och utvecklingen av IFRS. Införandet av IFRS har inneburit vissa förÀndringar gentemot tidigare redovisningsnormer. I IFRS standarder Äterfinns idag IAS 16, IAS 38 och IAS 39.

Genomsnittssvensken har börjat dricka mer buteljerat vatten. Detta gÄr att se pÄ försÀljningen som har ökat kraftigt under de senaste tio Ären. Denna studie undersöker om det finns konsumenter som tÀnker pÄ ÄteranvÀndbarheten av flaskan nÀr de stÄr och vÀljer bland flaskorna pÄ butikshyllan. Uppsatsen avser Àven att kunna ge en tydligare bild av hur vattenflaskors olika egenskaper pÄverkar ÄteranvÀndbarheten av vattenflaskor och vilka behov som blir tillfredsstÀllda genom att ÄteranvÀnda vattenflaskor. Författarna anvÀnder teorier om behov, konsumentsegmentering, flaskornas egenskaper och miljöaspekter för att ta fram en egen modell.

Med avstamp i debatten kring gymnasieskolors marknadsföring och information gentemot elever, tog denna studie sin form. Studie- och yrkesvÀgledning Àr en profession som har att förhÄlla sig till hur information i gymnasieskolors broschyrer kan relateras till stödinsatser för elever som stÄr inför ett gymnasieval. Syftet var att utifrÄn ett diskursteoretiskt perspektiv belysa hur gymnasieskolors information i broschyrer 2011 kan relateras till elevers valhandlingar och marknadsföring av gymnasieutbildning. Genom tillÀmpning av en textanalytisk modell med fokus pÄ en ideationell samt interpersonell struktur analyserades 52 broschyrer frÄn gymnasieskolor som erbjuder Ekonomiprogrammet 2011 inom Stockholms LÀns samverkansavtal. Resultat visade att vissa skolor inte följer statliga rekommendationer för hur Ekonomiprogrammet bör beskrivas gentemot elever samt att det definieras relativt olika i broschyrerna.

Traditionellt sett har organisationer ett fokus pÄ vÀrdering av materiella tillgÄngar och mindre hÀnsyn tas till vÀrdering av den immateriella tillgÄngen humankapitalet, d v s det mÀnskliga i organisationen som t ex kunskap, fÀrdighet och kompetens. Ett sÀtt att vÀrdera humankapitalet Àr att ta hjÀlp av externa konsulter. Uppsatsen Àr en studie över hur externa konsulter gÄr tillvÀga vid vÀrdering av humankapitalet och vilka vÀrderingsfaktorer som anvÀnds. Uppsatsen bygger pÄ en fallstudie, baserad pÄ halvstrukturerade intervjuer, och Àr utförd hos tre organisationer, av varierande storlek, som arbetar med att pÄ konsultbasis vÀrdera bl a humankapitalet. Uppsatsens övergripande syfte Àr att identifiera skillnader och likheter bland vÀrderingsfaktorer som anvÀnds vid vÀrdering av humankapital.

Skuggor har lÀnge fascinerat mig och varit en viktig del i mitt konstnÀrliga arbete. Skuggor av glas berÀttar inte bara om den yttre formen utan förmedlar Àven nÄgot frÄn glasets inre. Mötet mellan det yttre och det inre, mellan det materiella och det immateriella Àr ett tema för detta arbete. Konsten och konsthantverket har en unik möjlighet att utforska och förmedla erfarenheter och kunskaper som finns i vÄra kroppar. Kunskap som vi Ànnu inte greppat med vÄrt intellekt.

Bakgrund och problem: De senaste Ären har det blivit allt större fokus pÄ immateriella tillgÄngar, specifikt intellektuellt kapital. Problemet Àr att intellektuellt kapital inte uppfyller alla de kriterier som krÀvs för att fÄ tas upp som en immateriell tillgÄng i balansrÀkningen. Företag mÄste dÀrför hitta andra vÀgar att redovisa sitt intellektuella kapital för att bemöta intressenternas informationsbehov samt legitimera sitt börsvÀrde. Idag sker detta genom frivillig upplysning i Ärsredovisningen dÄ inget specifikt regelverk finns tillgÀngligt.Syfte: Syftet Àr att fÄ kunskap om utvecklingen av redovisat intellektuellt kapital i svenska bolag, samt fÄ kunskap om det finns skillnader mellan tjÀnsteinriktade bolag och produktionsinriktade bolag.Metod: Med hjÀlp av datorbaserad innehÄllsanalys studeras tio bolag pÄ Nasdaq OMX Nordic Stockholm för perioden 2008-2012. Sökord har med hjÀlp av relevant litteratur framtagits och anvÀnds för att analysera redovisningen av intellektuellt kapital.Resultat & slutsatser: Resultatet visar att det har skett en ökning av redovisningen inom intellektuellt kapital pÄ Nasdaq OMX Nordic Stockholm.

Sedan Ärsskiftet 2005 ska börsnoterade bolag inom EU följa internationell redovisningsstandrad, IFRS och IAS. En förÀndring frÄn tidigare redovisning Àr reglerna för goodwill. FörvÀrv ska redovisas enligt IFRS 3 och hÀr ingÄr goodwill. Numera skrivs inte lÀgre goodwillposten av utan istÀllet prövas den varje Är, enligt reglerna i IAS 36, om det föreligger nÄgot nedskrivningsbehov. Andra förÀndringar Àr ett ökat upplysningskrav vid förvÀrv och att identifierbara immaterilela tillgÄngar ska separeras frÄn goodwillposten och redovisas för sig.

Problem Under det senaste decenniet har belöningssystemets betydelse för företaget kommit i fokus. Man har belyst vikten av belöningssystemet, inte minst som styrmedel utan Àven som konkurrensmedel. Som konkurrensmedel anvÀnds belöningssystemet för att locka till sig och behÄlla kompetent personal. Dessa olika syften borde avspegla sig i belöningssystemets utformning genom att man tillÀmpar olika belöningar och belöningstyper. ProblemfrÄgor Hur avspeglas syftena styrmedel och konkurrensmedel i belöningssystemets utformning? Vilka Àr de belöningstyper som anvÀnds frÀmst för att uppnÄ dessa syften? Syftet med denna uppsats Àr att: ?FÄ en djupare inblick i vilka belöningar som finns för att frÀmja syftena styrmedel och konkurrensmedel.

Allt eftersom affÀrsklimatet skiftar frÄn ett industribaserat klimat till ett kunskaps- och informationsbaserat klimat blir Àven företags intellektuella kapital betydligt viktigare. DÄ intellektuellt kapital inte kan klassificeras som en tillgÄng i balansrÀkningen, Àr det upp till var och en att frivilligt redovisa sÄdan information, till exempel via sin Ärsredovisning. Genom att signalera sitt intellektuella kapital kan den asymmetriska informationen mellan företaget och dess omgivning reduceras och företaget kan bli legitimerat av samhÀllet, fÄ lÀgre kapitalkostnad och lÀttare att fÄ tag pÄ kapital, samt visa sin attraktivitet till potentiella medarbetare.Syftet med uppsatsen Àr att bygga en förstÄelse för hur börsnoterade företag signalerar sitt intellektuella kapital i Ärsredovisningen och varför de gör det. För att uppnÄ detta har företagen pÄ OMXS30-listans Ärsredovisningar analyserats med hjÀlp av en modell för intellektuellt kapital vid namn The Intangible Assets Monitor. Vidare har Àven semistrukturerade intervjuer genomförts.Analysen av den insamlade empirin visar att börsnoterade företag till stor del redovisar sitt intellektuella kapital i form av diskussion, dÄ det Àr ett vÀldigt kvalitativt element och Àr svÄrt att kvantifiera.

Bakgrund Cerebral pares ?r ett begrepp som anv?nds f?r flera typer av motoriska funktionshinder d?r neurologiska symtom ?r en gemensam n?mnare f?r det olika typerna. Ca 95% blir vuxna och lever ett normall?ngt liv, dock med vanligt f?rkommande av bieffekter s? som kontrakturer i exempelvis rygg och leder. Efter f?dsel kan kvinnor k?nna k?nslom?ssigt misslyckande d? barnet blev annorlunda och att deras liv kommer att v?ndas upp och ner.

Den 1 januari 2005 trÀdde IASB: s redovisningsstandarder i kraft. Dessa standarder skall tillÀmpas av alla svenska börsnoterade koncerner. En stor förÀndring, i förhÄllande till svensk redovisningspraxis, som dessa regler förde med sig var vÀrderingen och redovisningen av goodwill. Tidigare ansÄgs goodwill som en restpost som inte behövde motiveras i nÄgon större utstrÀckning. IASB har sett till att skapa en mer konkret syn pÄ goodwillvÀrdet.