Med fler än en miljon omkomna i trafikolyckor världen över varje år är trafiksäkerhet ett ständigt aktuellt område. Studier på deprimerade patienter har visat att negativ sinnesstämning medför försämrad körförmåga. Dessa effekter är i hög grad outforskade och det är därför viktigt att undersöka om de förekommer även vid en mildare grad av nedstämdhet, så kallad dysfori, vilket i så fall skulle innebära att negativ sinnesstämning i likhet med trötthet och alkoholpåverkan utgör en allvarlig trafikfara. För att bättre förstå hur sinnesstämning påverkar körförmåga är det dock också relevant att undersöka om dysfori kan bidra till riskkompensation, det fenomen som inträffar när människor kompenserar för säkerhetsförändringar genom ett förändrat riskbeteende. I denna uppsats beskrivs en del av en körsimulatorstudie kring dysfori och bilkörning, där syftet var att undersöka om dysfori kan vara en orsak till riskkompensation.

Den här fallstudien fokuserar på fyra personer som får hjälp av socialtjänsten och som upplever att de har psykisk ohälsa. Terapisessionerna varierade, beroende på problematik, mellan 12-16 gånger och terapeuten, Anna Sonrei, har fått medgivande av samtliga deltagare att genomföra studien och visa kommande material. Frågeställningen har varit hur patienten upplever den kognitiva och beteendeteapeutiska behandlingen, om patienterna enligt självskattningsformulären Becks Anxiety Inventory (BAI) och Becks Depression Inventory (BDI/BDI-II) visar skillnad i hur de mår samt om patienterna upplever att terapin har någon påverkan i deras liv framöver. Resultatet visade att patienterna överlag upplevde terapin som positiv, att de fått en personlig kontakt med terapeuten, att de fått klarhet i sina problem och kan förstå sig själva bättre. Självskattningen (BAI, BDI/BDI-II) visade, med varierat resultat, en förbättring hos alla patienter och de tror även att terapin har en påverkan i deras liv framöver.

Empati är en grundförutsättning för människors interaktion, kommunikation och förståelse för varandra. Forskning har visat att individer med depression och olika personlighetsstörningar har en tendens till nedsatt empati. I en enkätstudie med 205 deltagare, varav 162 kvinnor, undersöktes om sinnesstämning har ett samband med empati. Deltagarna försattes i en sinnesstämning, de fick tänka på positiva eller negativa händelse. Sedan läsa en negativt riktad vinjett om en gripande händelse.

This study examined the psychological processes of autonomic arousal and distress, erroneous beliefs about sleep, worry about sleep, selective attention and monitoring and safety behaviours related to sleep, on the subject of daytime impairments associated with insomnia. The psychological processes were evaluated against as follows: sleep measures, anxiety, depression, medical disease and the use of medications. The measure daytime impairments complied with the established research diagnostic criteria. A correlation analysis indicated that psychological process, anxiety, depression and one of the sleep measures are associated with daytime impairments. The results of a multiple regression analysis proved that only erroneous beliefs about sleep, worry about sleep and safety behaviours related to sleep are linked to daytime impairments associated with insomnia.

Tidigare forskning antyder att människor kan grupperas i fyra affektprofiler som består av hög eller låg positiv affekt och hög eller låg negativ affekt. Studiens syfte var att undersöka dessa fyra olika affektprofiler och deras relation till tre adaptationsproblem; sömnbesvär, depression samt ångest. För att besvara syftet användes data från 2370 deltagare från en svensk population där hänsyn till sjukdomsprevalensen inte togs. Resultatet visade signifikanta skillnader mellan affektprofilernas relationer till adaptationsproblemen. Dem självdestruktiva individerna rapporterade högst värde av adaptationsproblemen följt av hög affektiva, låg affektiva och självförverkligande individer.

Introduction: The health for individuals with intellectual disabilities is asubject that is prioritized by the Swedish Institute for Public Health. Socialsupport has been proven to be important for health and quality of life. Despitethis fact there is no research available regarding the influence social support hason health and quality of life for people with intellectual disabilities in Sweden.Aim: To describe social support and the consequence of social support forhealth and quality of life for individuals with intellectual disabilities. Method:A litterature review of research in a defined area with a descriptive design.Systematic searches for articles were done in several databases and ultimately16 articles were chosen. Themes and categories were created with respect to theaim of this study during the analysis of the articles.

Företag vill belöna individer för insatser som ligger i linje med deras mål och stimulera den kompetens som skapar framgång och konkurrens-fördelar. Det studerade företaget har infört en ny belöningsmodell som inte gett ett tillfredsställande resultat. Syftet med studien var att kartlägga bakomliggande psykologiska mekanismer för att se hur belöningsmodellen i praktiken inverkar i arbetssituationen. Resultatet visar att gamla tankestrukturer försvårar förståelsen och förhindrar en egentlig övergång till ett mer förståelsebaserat ledarskap. Framgången varierar mellan olika avdelningar och beror på ett antal faktorer som lärandevillkor, avdelningens struktur och relationen mellan organisationens parter.

Bakgrund Förlossningsdepression, depression postpartum (PPD) drabbar omkring 13 procent av alla kvinnor under de första månaderna efter förlossningen. Depressionen påverkar inte bara kvinnans egen hälsa, utan också föräldraparets relation, och kan ge långvariga negativa effekter på barnets utveckling. Syftet var att belysa upplevelsen av förlossnings-depression i ett familjeperspektiv. Metod Denna studie har utformats som en litteraturstudie, 7 kvalitativa artiklar och 8 kvantitativa artiklar ingår. De databaser som har använts är PubMed, Cinahl och Psycinfo.

Bakgrund: Meditation har utövats i över 5000 år på grund av de positivaeffekterna på hälsa och välbefinnande. ?Mindfulness? har kommit till våra länderfrämst genom Mindfulnessbaserade interventioner. Studier har visat effekt påbland annat stress, ångest och depression. Missbruk och beroende kommer sällanensamt.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av att leva med en demenssjuk person. Metoden som användes var kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet blev fem kategorier. Kategorierna blev följande: olika förluster i livet, sorg och depression, ensamhet och isolering, egen ohälsa och positiva känslor trots svårigheter i livet. Närstående upplevde förluster i livet, vilket visade sig i form av att vänner och släktingar distanserade sig.

Uppsatsens övergripande syfte var att undersöka profiler av samsjuklighet mellan depressiva symtom och olika undergrupper av social ångest hos unga vuxna (20-24 år) samt dess samband med livstillfredsställelse och upplevd social funktionsnedsättning inom yrkesliv/studier respektive sociala aktiviteter. Data har inhämtats via självskattningsformulär. Resultaten analyserades genom en klusteranalys. Två profiler med samsjuklighet mellan undergrupper av social ångest och depressiva symtom framkom. Denna samsjuklighet verkar vara relaterad till både en lägre grad av upplevd livstillfredsställelse samt till funktionsnedsättning inom två domäner, yrkesliv/studier och sociala aktiviteter..

Introduction: The health for individuals with intellectual disabilities is asubject that is prioritized by the Swedish Institute for Public Health. Socialsupport has been proven to be important for health and quality of life. Despitethis fact there is no research available regarding the influence social support hason health and quality of life for people with intellectual disabilities in Sweden.Aim: To describe social support and the consequence of social support forhealth and quality of life for individuals with intellectual disabilities. Method:A litterature review of research in a defined area with a descriptive design.Systematic searches for articles were done in several databases and ultimately16 articles were chosen. Themes and categories were created with respect to theaim of this study during the analysis of the articles.

Bipolär sjukdom kännetecknas av två motsatser (poler), depression och mani och har en djup negativ inverkan på de drabbades livsvärld. Sjukdomen påverkar relationer till familj, vänner och arbetsgivare. Sjukdomen har en hög frekvens av självmordsförsök på närmare 25 % av de som drabbas. Syftet med studien var att belysa livsvärlden hos kvinnor som lever med bipolär sjukdom. Studien har baserats på två självbiografiska böcker som har analyserats med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av en innehållsanalys.

Syfte: Att undersöka hur musik som omvårdnadsåtgärd påverkar patienten fysiskt och psykiskt pre-, peri- och postoperativt. Metod: Deskriptiv litteraturstudie. 12 artiklar inkluderades som granskades, analyserades och sammanställdes. Sökningarna utfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat: Resultatet visade att musik i samband med operation påverkar patienten både fysiskt och psykiskt på flera olika sätt.

AbstractPURPOSE: The aim of this study was to describe and compare possible differences regarding selected prognostic factors for disability between patients with non-specific chronic pain who were about to start a multidisciplinary treatment program (MMR), either within primary care (MMR1) or hospital care (MMR2).METHODS: The study had a descriptive and comparative cross sectional design. Eighty-nine patients were recruited consecutively when they were about to start their team treatment (50 in MMR1,39 in MMR2). The measurements were; Evaluation of self-reported self-efficacy for eight daily activities (STIVA-8), The Pain Belief Screening Instrument (PBSI) and Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS).RESULTS: The study found some significant differences between the answers from patients in MMR1 and those from patients in MMR2. For instance, patients in MMR2 estimated lower self-efficacy according to STIVA-8 than patients in MMR1. Also, there were fewer low risk patients and more high risk patients in MMR2 than in MMR1 regarding pain intensity according to PBSI.