Begreppet managementkonsult har visat sig vara diffust och vad professionen innebär ärsvårt att definiera. Det faktum att managementkonsulter i princip säljer ett löfte om vadde ska leverera gör att förmågan att inge förtroende är en viktig Egenskap hos en konsult.I denna studie undersöker vi hur den svenska managementkonsultbranschen ser ut ochvilken betydelse förmågan att skapa förtroende har. Genom en fallstudie på företagetReforce har vi kunnat analysera vilken position ett litet managementkonsultföretag, utanett känt och väletablerat varumärke, kan ha på marknaden samt vilka aspekter sompåverkar deras förmåga att inge förtroende.I kartläggningen av den svenska managementkonsultmarknaden framkommer att deföretag som agerar på marknaden idag kan delas in i tre huvudsakliga kategorier;amerikanska, semiamerikanska och svenska företag. Det har visat sig att de olikakategorierna skiljer sig åt bland annat i avseende på vilka primära tjänster de erbjuder ochpå vilket sätt de arbetar. Managementkonsultbranschen är kunskapsintensiv och någotsom därför har uppmärksammats i denna studie är att företagen inte endast konkurrerarom kunder utan också om bra personal.

Studiens syfte är att undersöka krishantering ur ett varumärkesperspektiv med avsikten att fylla något av det tomrum som vi upplever inom området. Då forskningsfrågan är mycket komplex har vi valt att operationalisera uppgiften i ett antal delfrågor: Vad är en kris? Vad är en varumärkeskris? Hur påverkas varumärket av en kris? Hur påverkar varumärket krisen? Hur försvaras ett varumärke? Sammantaget söker vi besvara frågan om vilken betydelse varumärket har i en kriskontext. Vi har använt oss av en organisk struktur, där vi delat upp vårt problem i tre teman; varumärket, public relations och kommunikation samt kris. För att uppnå syftet har vi genomfört ett antal intervjuer med personer som har kunskap och erfarenhet inom de berörda områdena.

Den västerländska kanon har varit ett omdiskuterat begrepp ända sedan dess intåg i litteraturvetenskapliga kretsar - en debatt som pågår ännu idag. Debatten har främst kommit att handla om kanons legitimitet i förhållande till dess representation, då den sedan uppkomsten främst har representerats av litteratur skriven av västerländska män. År 2004 uppmärksammades debatten i Norden, vilket resulterade i att Danmark fick en etablerad kulturkanon, som syftar till att representera det danska kulturarvet. Detta inspirerade till en liknande debatt i Sverige, där folkpartisten Cecilia Wikström lade fram ett förslag på en liknande svensk kulturkanon för att därmed stärka det svenska kulturarvet. Detta förslag möttes av kritik från olika håll, vilket vi undersöker i denna uppsats för att ge en bild av kanons många aspekter.Uppsatsen är uppdelad i två delar: en makroanalys och en mikroanalys.

Idag har många förskolor i Sverige en undermålig utomhusmiljö. Detta är något det förs en diskussion kring och som bland annat Skolinspektionen skrev en rapport om 2011 (Skolinspektionen 2011). Barn behöver en god miljö för att utvecklas och må bra. I vårt examensarbete har vi utgått från en förskola där personalen såg brister i sin gård och därefter tog det första steget mot en förändring genom att söka hjälp hos oss i Egenskap av landskapskapsarkitekter och experter på utomhusmiljöer. I examensarbetet presenteras hur en omgestaltning av en förskolegård kan tas fram. I detta fall behandlas gården för Rondellens förskola i Sundsvall. För att nå fram till ett väl anpassat gestaltningsförslag har vi arbetat efter två frågeställningar: ? Vilka kunskapsområden och metoder kan vara till hjälp vid gestaltning av förskolegårdar? ? Hur kan ett omgestaltningsförslag för Rondellens förskolegård utformas så att gårdens lek- och pedagogiska värden ökar? För att besvara vår första frågeställning gjordes till att börja med en litteraturstudie som behandlade förskolegårdar utifrån olika kunskapsområden.

En funktionsbeläggning består av ett polymert material som beläggs till en textil yta. Denna typ av beläggning används för funktionsplagg och det belagda materialet har som uppgift att skydda användaren från vatten samtidigt som den har god ånggenomsläpplighet. För att tvärbinda funktionsbeläggningen och öka dess hållfasthet appliceras ett översta skikt av polymer som kallas topcoat. En topcoat innehåller tvärbindande ämnen som till exempel isocyanater eller formaldehyd. Dessa ämnen är mycket miljö- och hälsoskadliga.

En utmärkande Egenskap hos nästintill all dagens teknik är att den innehar funktioner med syfte att utöka och stödja människans kognitiva förmågor. Det kan vara funktioner som stödjer vårt minne, som styr vår uppmärksamhet eller hjälper oss att planera och organisera aktiviteter. I Sverige har det blivit allt vanligare att teknologi i form av smartphones, surfplattor och datorer används på ett utbrett sätt i elevernas skolgång. Enligt tidigare forskning är däremot lärarnas inre föreställningar och attityder gentemot teknologin en avgörande faktor för huruvida lärarna i slutändan väljer att integrera teknologin i sin undervisning, och på vilket sätt som de väljer att göra detta. Den aktuella studiens syfte var att undersöka lärarnas föreställningar och attityder gentemot fem kognitiva funktioner som finns i teknologiska enheter som smartphones och surfplattor.

Denna studie utforskar fotgängares möjligheter att orientera sig och ta sig fram i stadsmiljöer. Orienterbarhet kan förväntas få en allt större betydelse i samband med att gångtrafiken får en viktigare roll i städers transportsystem. Samtidigt vistas allt fler människor i omgivningar de är sämre förtrogna med, till följd av den ökade mobiliteten som globaliseringen har medfört. Uppgiften för denna studie är därför att utforska orienterbarhetens betydelse för staden och dess invånare, att kartlägga orienteringssituationen i Stockholm och att undersöka hur den kan förbättras.Studien inleds med en genomgång av teorier och resonemang gällande orienterbarhet, vil- ken fungerar som en teoretisk bakgrund till de efterföljande delarna. Orienterbarhet definieras här som en Egenskap som beskriver svårighetsgraden att bestämma sin position och planera sin rörelse i en stadsmiljö.

SammanfattningMotivation är ett mycket övergripande begrepp. Nästan allt som vi människor gör, hur vi uppför och beter oss tros var motiverande. Vårat beteende är en verkan av den motivation som vi känner eller upplever i en viss situation, dock är det allra vanligaste beteendet oftast reflexer som vi gör (Wagner, 2003).Abraham Maslow är ett förekommande namn när man talar om motivation och när vi pratar om vad människan olika behov och beteenden. Han var grundaren till modellen som visar en behovshierarki hos människan, också kallad Maslows behovstrappa. Maslow menar att vi alla känner olika behov och att vi agerar efter dessa.

För att skaffa sig en uppfattning om det framtida servicebehovet av sym- och sugvalsar har antalet valsar som Metso Paper AB tillverkat tagits fram ur en databas. De övriga valstyperna som t.ex. tambourvalsar anses vara konstanta. Ur databasen har specifik information om valsarna tagits fram som t.ex. tillverkningsår och valstyp.

Titel: Vägen till toppen; Vilka faktorer har betydelse för att nå en ledarposition?Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Ida Backman & Victoria KurtHandledare: Stig SörlingDatum: 2012 - MajSyfte: Syftet med detta examensarbete är att belysa faktorer som har betydelse för att nå ledande positioner inom företag och organisationer. Finns det exempelvis något samband mellan personer med ledarposition vad gäller personliga Egenskaper och utbildning? Är det något som är medfött hos ledaren och är en del av dennes karaktär, eller något människan kan lära sig att utveckla? Vår strävan är att belysa olika metoder, utbildningar och bearbetade strategier/teorier som kan bidra till att en person lyckas gå långt som ledare. Finns det något recept att följa eller beror det helt på slumpen? Eller är det kanske så att människan under uppväxten formas till en framgångsrik ledare?Metod: Studien bygger på ett hermeneutiskt synsätt och vi använder våra tankar och intryck vi får tillsammans med den kunskap vi har för att förstå och tolka det vi studerar.

Syftet med uppsatsen är att: 1. Redogöra för de stora skillnaderna mellan IASBs och svenska valutasäkringsredovisningsregler samt att redogöra för hur de två regelverkena för valutasäkringsredovisning förhåller sig till valutasäkringsredovisningsteorin; 2. Få förståelse för hur svenska analytiker kan komma att reagera till följd av att IAS 32 och 39 införs i Sverige avseende analytikernas företagsbedömningar av svenska börsnoterade företag; 3. Få förståelse för hur svenska börsnoterade företag, i Egenskap av upprättare av års- och kvartalsredovisningar, kan komma att reagera till följd av att IAS 32 och 39 införs i Sverige avseende dess valutasäkringshantering. Metodmässigt har vi använt oss av en stikt induktiv metod för att redogöra för de stora skillnaderna mellan IASBs och svenska valutasäkringsredovisningsregler.

Denna uppsats behandlar företag och dess köp av redovisningstjänster, det vill säga outsourcing av redovisningstjänster. Idén till denna studie kom från min förförståelse gällande redovisningsområdets komplexitet, en mängd lagar och regler ska efterföljas av företag vid upprättande av en årsredovisning. I teorin nämns bland annat begränsade resurser, kostnadsaspekten, möjlighet att fokusera på kärnverksamhet som anledningar till att företag outsourcar. Frågan var om dessa faktorer gav en heltäckande bild av företagens skäl att outsourca, utifrån detta samt saknaden av tidigare studier och diskussioner kring varför företag köper redovisningstjänster fann jag det intressant att undersöka detta närmare.Problemställningen som har legat till grund till denna studie var:Varför köper små aktiebolag redovisningstjänster?Mitt huvudsyfte var att öka förståelsen för varför små aktiebolag inom Umeåregionen köper externa redovisningstjänster av en redovisningsbyrå.

Hur kommer det sig att en etablerad konstnär, fortfarande student vid konsthögskolan Konstfack, satte igång en av de mest intensiva konstdebatterna i modern svensk tid? Hur kommer det sig att okonventionella yttringar i konsten provocerar mer än ett liknande arbetssätt inom ett annat arbetsområde? Jag syftar på konst kontra journalistik. Jag syftar på att det är acceptabelt att wallraffa inom journalistiken men när en konstnär gör det, då blir det rubriker.Konstnären Anna Odell satte 2009 igång en diskussion som främst kom att handla om vad man får, och vad man inte får göra i Egenskap av konstnär, alltså den konstnärliga friheten. Bakgrunden till detta var att hon som en del i sitt examensarbete vid konsthögskolan Konstfack iscensatte en självupplevd psykos på Liljeholmsbron i Stockholm. Odells syfte var att uppmärksamma psykiatrins arbetsmetoder och bädda för en diskussion om hur psykiatrins tvångsomhändertaganden ser ut.Reaktionerna blev enorma och syftet med denna uppsats är att undersöka dem.

Att göra en meritvärdering är svårt, särskilt när det gäller faktorn personlig lämplighet ? en bedömningsgrund som är relativt svårmätt och som både Diskrimineringsombudsmannen och Arbetsdomstolen ser risker med. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att utreda vilket utrymme den svenska lagstiftningen ger arbetsgivare i Sverige att i en rekryteringssituation ta hänsyn till arbetssökandes personliga lämplighet utan att göra sig skyldig till direkt diskriminering. Även frågan huruvida det finns en risk för att arbetsgivares möjlighet att lägga vikt vid personlig lämplighet i större utsträckning drabbar kvinnor i arbetsledande befattningar negativt än män i arbetsledande befattningar ämnas analyseras. Uppsatsen anlägger ett analytiskt perspektiv, med grund i rättsdogmatisk metod men med användning av teori om ledarskap och kön.

SammanfattningI Egenskap av Pim examinator harjag i min uppsats studerat hur pedagogerna omsätter sina Pim kunskaper i praktiken.  Jag har utgått från tanken, att pedagogerna har fått gedigna kunskaper i att använda IT tekniken i kommunikation och arbetssätt under sin utbildning i Skolverkets Praktiskt IT- och mediekompetens.  Utbildningen är ett praktexempel på hur man organiserar lärandet som är oberoende av tid och plats!För att få reda på vad som händer i praktiken, har jag tittat på sex pedagogers inlämnade Pim3 uppgifter Mitt pedagogiska minne samt enkätsvar. Enkätfrågor gav direkta svar på frågor som kategoriserats med hjälp av Dr Puenteduras SAMR - modell och Jan Hyléns rapport om Digitalisering av skolan.Pim utbildningarna genomsyras av Vygotskijs tankar om lärandet såsom Lgr11 och därför presenterar jag teorin och sambandet mellan den och Pim3 uppgiften.Som analysverktyg har jag använt Dr Puenteduras SAMR - modell. Modellen beskriver utvecklingen i IT- användandet i fyra steg från lägsta nivån S, A, M och R till högsta nivån.   Jag har definierat sambandet mellan Pim1, Pim2 och Pim3 uppgifterna i Skolverkets utbildning i IT- och mediekompetens och Dr Puenteduras SAMR ? modell.