Syftet med studien var att genom textanalys granska språket i tre valda läroböcker inomämnet matematik, på gymnasial nivå, med tonvikt på deras läsbarhet. De tre valdaläroböckerna, Matematik 4000 Kurs C Blå, Matematik från A till E. Gymnasiets matematikkurs C och Tal & Rum NT kurs C+D, har analyserats med avseende på deras samspel mellantext, bilder och figurer, orsakssamband, ovanliga ord, ämnesspecifika ord, sammansatta ord,långa ord, ordlängd, nominaliseringar, nominalfraser, fundament, meningslängd ochmeningsbyggnad. Datan har utgjorts av ett kapitel ur respektive bok, som behandlarexponentialfunktioner och logaritmer. Respektive kapitel har skrivits av och den digitalaversionen har sedan analyserats ur ovan nämnda perspektiv.

Från och med den 1 januari 2007 trädde nya redovisningsregler ikraft. Dessa gäller enskilda näringsidkare med en nettoomsättning som normalt understiger 3 miljoner kronor. Regelförändringarna behandlar den löpande bokföringen samt hur räkenskapsåret avslutas och grundar sig i bokföringsnämndens arbete med att kategorisera alla företag. Reglerna är till viss del valbara för dessa företag och de som inte vill tillämpa dem får använda tidigare gällande regler inom området. Syftet med denna uppsats är att se till vilka förändringar de nya förenklade redovisningsreglerna för K1-företag är, samt undersöka vad revisorer och redovisningskonsulter anser att de nya reglerna medför.

Bröstcancer drabbar 15-20 kvinnor i Sverige varje dag, vilket innebär att det är en av de vanligaste sjukdomarna. Vi har valt att studera om bröstcancer då detta är en sjukdom som påverkar hela kvinnors liv och livsvärld. Syftet med studien är att belysa kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Vi har valt att analysera fyra biografier utifrån kvalitativ innehållsanalys, detta har gett oss en helhetsbild av kvinnor som genomgått bröstcancer. I resultat framkom att när en kvinna drabbas av bröstcancer leder det till förändringar i både livsvärlden och den subjektiva kroppen.

När boken ?Könet sitter i hjärnan? publicerades 2007 skapade bokens författare, tillika läkaren, Annica Dahlström stor kontrovers eftersom hon menade att typiskt manliga och kvinnliga beteenden skapas i hjärnan och att män och kvinnor redan från födseln är olika varandra. Det stora diskussionsämnet var dock inte uteslutande hennes påstående om hur hjärnan formar könen, utan hennes åsikter om hur man bör förvalta denna nya kunskap. Exempelvis föreslog Dahlström att mamman i heterosexuella relationer borde ta ett större ansvar för hemomsorgen eftersom kvinnor var bättre lämpade för omvårdnad än män. I sin bok och diverse tidningsartiklar påstod hon att pappor är benägna att skada barnet, är mindre tålmodiga och menade att de inte borde få ha vårdnad för barnet förrän det är mer än 3 år gammalt.[1] Dahlströms sades hänvisa till tvivelaktiga vetenskapliga rön och sin egen forskning för att sprida ideologier och felaktiga påståenden om kvinnligt och manligt.

This study aims to investigate possible correlations between cognitive functions and self perceived psychological wellbeing, possible correlations between cognitive functions and degree of mindfulness and possible correlations between degree of mindfulness and self perceived psychological wellbeing. 18 patients diagnosed with ICD-10 taking part in a transdiagnostical cognitive behavioural group therapy participated in the study. The study measures relevant variables before and after a group therapy. Of the 18 patients participating, only 11 were able to be tested on both occasions due to time limit. The following tests are used: Rey Auditory Verbal Learning Test, Wechsler Adult Inventory Scale-III, Trail Making Test, Controlled Oral Word Association Test, Colour Word Test, Beck's Anxiety Inventory, Beck's Depression Inventory, Quality of Life Inventory and Kentucky Inventory of Mindfulness Skills.

För att ta reda på hur ett verk kan framhäva sin egen fiktionalitet och hur ett verk kan förhålla sig till andra texter gjorde jag en närläsning och tolkning av Fight Club. Syftet med undersökningen var att försöka undersöka verkets pedagogiska möjligheter att matcha och utmana elevernas litterära och allmänna repertoar, med fokus på textens möjligheter att göra motstånd mot förhållningssättet att läsa litteratur som empirisk avbildning av verkligheten, samt hur jag som pedagog kan använda detta verk för att illustrera hur den som fiktiv text skapar sin betydelse genom sitt förhållande till andra texter och klassiska teman.Det som jag fick fram, var bl.a. att genom sin opålitlige berättare och luckor i texten så framhävde Fight Club sin egen fiktionalitet. Tillsammans med dess tendenser och intertextuella relationer så vill jag hävda att Fight Club utgör ett lämpligt läromedel och stöd i att forma kritiska och estetiska läsare.

När en människa drabbas av demens påverkas personligheten och människan förändras successivt. För den närstående kan det vara svårt att acceptera och det blir en förlust som orsakar sorg, allt eftersom den närståendes sjukdom fortskrider och personen förändras kan en förlust av en partner och ett förhållande som var viktigt upplevas. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av sorg hos närstående till personer med demens. Tio internationellt vetenskapligt publicerade artiklar analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i två kategorier: Sorgens uttryck och Sorgens orsaker, med tillhörande sex subkategorier.

Användandet av musik som intervention för att bota sjukdom sträcker sig långt tillbaka i tiden.Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur musiken påverkar patienten och vilkenmöjlighet sjuksköterskan har att tillgodose patientens behov genom att använda musik somintervention. Denna uppsats är genomförd som en litteraturstudie inom ämnet omvårdnad ochbaseras på tio stycken vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats som har publicerats undersenaste fem åren. Ett genomgående resultat av denna litteraturstudie visar att musikinterventionkan minska oro/nervositet samt smärta och därigenom lindra lidandet. Musiken kan exempelvisstärka patientens förmåga att hantera stress och skapa lugn och ro, förbättra kognitiv förmåga, geenergi och egen kraft och känsla av välbefinnande. Genom att använda musikintervention somomvårdnadsåtgärd kan sjuksköterskan skapa en harmonisk, stimulerande och trivsammare miljö.Musiken kan skapa igenkänning, delaktighet, avleda uppmärksamhet, förmedla strategi förstresshantering och uppmuntra patienten att ta ansvar för sin egen situation.

Mindfulness i klinisk behandling är ingen enhetlig företeelse. Ett flertal sätt att definiera, operationalisera och tillämpa mindfulness samexisterar i det kliniska rummet. Syftet med denna studie var att åskådliggöra terapeuters kvalitativt varierande sätt att beskriva, använda och uppleva mindfulness i klinisk behandling och att undersöka faktorer av betydelse för dessa variationer. Elva terapeuters arbete studerades genom semistrukturerade intervjuer varpå en teoristyrd tematisk analys av intervjumaterialet genomfördes. Resultatet går i linje med den internationella forskningsdebatten och åskådliggör ett stort antal variationer av hur terapeuter beskriver, tillämpar och upplever sitt arbete med mindfulness.

Denna uppsats syftar till att belysa hur elever som går första året på gymnasiet ser tillbaka på sin grundskoletid. Jag vill veta hur de tänker med avseende på de stödinsatser som varit aktuella för dem, samt deras egen medverkan när man arrangerat dessa stödinsatser. Jag har tagit del av och presenterar en översikt över forskning och litteratur angående åtgärdsprogram samt hur man skiljer elever som är i behov av särskilt stöd från dem som inte är det. Jag har genomfört intervjuer för att få reda på hur ungdomar på gymnasiet tänker kring sina skolsvårigheter och hur man arbetat med att ta fram lämpliga åtgärder samt hur de tycker att stödinsatserna påverkat deras skolresultat. Undersökningen pekar på att eleverna inte har en stor egen drivkraft att vara aktiv när man skall arbeta fram åtgärder. Om man bjuds in är det ändå inte säkert att man deltar. Studien visar även att eleverna i stor utsträckning är väldigt tacksamma för att de fått stödundervisning.

Bedömning av smärta hos icke kommunicerbara patienter är en utmaning för intensivvårdssjuksköterskan. Syftet med denna studie var att undersöka hur sjuksköterskor uppger att de bedömer smärta hos denna patientgrupp. En deskriptiv och jämförande tvärsnittsstudie gjordes med hjälp av en webbaserad enkät. Enkäten distribuerades till alla kliniskt verksamma intensivvårdssjuksköterskor (n=96, svarsfrekvens 75%) på två intensivvårdsavdelningar på Akademiska sjukhuset i Uppsala.De smärtparametrar som sjuksköterskorna ansåg viktigast var pulsstegring, blodtrycksstegring och mimik/ansiktsuttryck. Påbyggnadsutbildning eller uppdrag inom smärtområdet hade ingen signifikant betydelse för vilka smärtparametrar sjuksköterskorna uppgav som viktigast.

BAKGRUND. I samarbete mellan vård regionerna och stadsdelsförvaltningarna i Göteborg, har flera Hälsotek bildats för att göra hälsoinformation tillgänglig och för att underlätta för allmänheten att ta ansvar för sin egen hälsa. Sedan tidigare utvärdering av Hälsoteket i Angered 2008, som beskrev bilden av Hälsoteket bland vårdpersonal och besökare, som en kvinnoverksamhet, så har Hälsoteket arbetat med aktiviteter särskilt riktade till män. Flera av aktiviteterna som var riktade till män har sedan lagts ned. I utvärderingen från 2008, uttryckte Hälsotekets manliga besökare att de inte kände sig bekväma på Hälsoteket, och att de kände sig utanför.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka hur genus tar sig uttryck i en klass i år sex, främst under idrottslektioner men även i andra ämnen. Ett mer specifikt syfte var att undersöka hur pojkarna och flickorna i klassen engagerade sig i uppgifter under lektionerna samt på vilket sätt de var fysiskt och verbalt aktiva under olika lektioner. För att kunna svara på vårat syfte formulerades följande frågeställningar: Hur engagerar sig pojkar och flickor i uppgifter från läraren? På vilket sätt är pojkar och flickor fysiskt och verbalt aktiva under olika lektioner? Vad säger pojkar och flickor under olika lektioner? Visar det sig några genusmönster och beteenden i klassen i olika undervisningssituationer?MetodVi valde att använda oss av deltagande observation som metod för att besvara vårt syfte och våra frågeställningar. Vi observerade en klass i årskurs sex, i en skola i södra Stockholm, under fyra idrottslektioner samt under en hel dag i några av deras andra ämnen.

På Solåkrabyn utanför Järna bor och arbetar psykiskt funktionshindrade vuxna. Den socialterapeutiska inriktningen gör att alla ska ha sysselsättning utifrån sin egen förmåga.I Madelene Knutströms Trädgårdsgrupp är sysslorna årtidsanpassade. Just nu förbereds det för inför julmarknaden, men Afram hinner ändå leta efter småkryp..

Syfte: Studien unders?ker hur unga uth?llighetsidrottare upplever externa faktorer som testledare och labbmilj? vid ett VO?max-test, samt hur k?nslor och mentala strategier p?verkar upplevelse och prestation. Den kartl?gger ?ven f?rberedelser inf?r testet och j?mf?r dessa med t?vlingsrutiner. Metod: Sex idrottare (4 m?n, 2 kvinnor, snitt?lder 17,5 ?r) fr?n RIG/NIU deltog i VO?max-test p? l?pband eller cykel. Testen f?ljde standardiserade protokoll och m?tte objektiva v?rden som laktat, puls och RPE.