Syftet med denna studie var att undersöka högstadieelevers upplevelser av ett hälsoprojekt. En högstadieklass i Uppsala län har under våren deltagit i ett pilotprojekt i syfte att utveckla metoder för fortsatta hälsofrämjande projekt samt på sikt förbättra ungdomarnas hälsa gällande ökad fysisk aktivitet, bättre kost- och sömnvanor samt en bättre sammanhållning i klassen. 19 av klassens 22 elever tackade ja till att delta i studien. Den kvalitativa metoden som använts för datainsamling är fokusgruppintervjuer. Eleverna fick tillsammans diskutera sina upplevelser, tankar och känslor kring hälsoprojektet och insatserna samt huruvida de har upplevt sin egen påverkan av projektets innehåll.

I mitt arbete som gymnasielärare har jag förmånen att möta många olika unga människor. Det jag fascineras av är de likheter och skillnader jag ser hos dem, alla de roller som många av dem testar för att hitta sin egen identitet. Vissa börjar i 1:an på gymnasiet med en viss stil och identitet och förändras helt under de tre åren de går på skolan och andra är precis likadana som de var den första dagen de kom in genom dörren. Jag har ofta funderat på hur medvetna eleverna är över deras identiteter. Hur resonerar de i valet av stil, om hur det yttre påverkas av identiteten och hur identiteten påverkas av deras val av stil eller stilar? När jag pratat med dem och lyssnat på deras resonemang har jag kunnat ana att många av dem anser att det är viktigt att vara annorlunda men utan att sticka ut för mycket.En av skolans uppgifter är ?att låta varje enskild elev finna sin unika egenart?.

Att bygga en 3 meter hög slänt med 80 graders vinkel som skall bära sig själv och dessutom belastas av tunga anläggningsfordon låter inte lätt. I detta arbete får du ta del av hur vi gjorde just detta på Northlands omlastningsterminal i Pitkäjärvi där järnmalm skall lastas om från bil till järnvägsvagnar och denna snäva höjdskillnad var ett måste. Vi hade fått delar av lösningen presenterad men insåg fort att det inte gick att utföra på projektörens sätt och hittade därför en egen lösning på det problemet. Jag beskriver i detta arbete den lösningen samt de problem som dyker upp på vägen med utförandet av branten vi byggt med hjälp av geonätskonstruktion..

Syftet med vår studie är att se hur ett antal hemlösa personer i Göteborg upplever och diskuterar kring sin livssituation med hänsyn till sina behov utifrån de insatser och stöd som erbjuds av socialtjänsten och frivilligorganisationer. För att uppnå vårt syfte har vi använt oss av följande frågeställningar. Hur upplever personer som är hemlösa bemötandet från socialtjänsten och frivilligorganisationer? I vilken utsträckning anser hemlösa personer att de får sina individuella behov tillgodosedda utifrån sin livssituation? Hur ser hemlösa personer på sin situation utifrån sin makt i förhållande till socialtjänstens och frivilligorganisationers makt? Hur ser hemlösa personer på det sociala stödets utformning utifrån socialtjänstens och frivilligorganisationernas ställda krav? Vi har använt oss av kvalitativa forskningsintervjuer. Våra intervjupersoner är personer som är hemlösa och personal från frivillighetsorganisationer som arbetar med hemlöshetsfrågor.

Syftet med den här studien är att undersöka i vilken utsträckning pedagoger i förskolan utnyttjar naturen i arbetet med barns rörelse och motoriska träning samt vad pedagogerna har för kunskaper i ämnet. För att få reda på detta har jag lämnat ut enkäter och i samband med utlämnandet av dessa även personligen besökt förskolorna för att bilda en egen uppfattning om förskolans närhet till naturen. Pedagoger från sex förskolor, sammanlagt 32 stycken, har deltagit i undersökningen. Undersökningen visar att pedagogerna har bra kunskaper och ambitionerna att vistas i naturen är höga, men resurserna räcker inte riktigt till för att möjliggöra vistelse i naturen i den utsträckning som pedagogerna önskar..

Hur massmedia framställer verkligheten och hur denna ska tolkas har blivit allt viktigare frågor. Med den globala medians framfart och det enorma informationsflödet blir ett kritiskt tänkande centralt för att kunna skapa sig en egen uppfattning om den värld vi lever i. I detta arbete belyser jag massmedias bild av Göteborgskravallerna 2001 och försöker se den verklighet som målas upp. Min utgångspunkt är den kritiska teorin och ideologi kritik som har sin grund i Frankfurt skolans marxistiska teorier. Genom att kritiskt analysera och bryta ner massmedias verklighet försöker jag blottlägga och ifrågasätta den verklighet som målas upp av kravallerna i Göteborg 2001..

Det är inte som att läsa en deckare, det finns ingen löst gåta beskriven på skriftens sista sidor. Läser man delar av den här skriften deltar man i delar av ett sammanhang. Jag föreslår att man läser den som en upplevelse. Mening skapas mellan delarna, mellan raderna, den blir till i mellanrummet. För att kunna läsa mellan raderna måste man först läsa raderna. Då är det möjligt att det jag vill berätta kan förmedlas. Varje del i den här texten har egen mening.

Syftet med arbetet är att undersöka hur Scientologikyrkan uttrycker sin egen tro och utövning samt vad som kan attrahera människor till samfundet och jämföra detta med vad religionspsykologer och religionssociologer anser. Min informationshämtande metod har enbart varit litteraturstudier och undersökningen är av hermeneutisk art och huvudmaterialet är från scientologernas egna böcker och skrifter. Huvudmaterialet består också av forskare inom religionssociologi och religionspsykologi. Resultatet visar att det finns ganska stor variation mellan hur forskare ser på scientologin och hur scientologerna själva ser på den och då speciellt hur religiös de anser rörelsen vara..

I denna uppsats behandlar jag orkestermusikers syn på sitt eget lärande. Hur de studerar in verk och om de har liknande strukturer och lärstilar i sin övning. Undersökningen utfördes med hjälp av att intervjua fem altviolinister ur Stavangers symfoniorkester.Jag har i undersökningen kommit fram till att de fem orkestermedlemmarna har väldigt olika inlärningssätt vad gäller sin egen övning. De visade sig också vara en viss skillnad mellan de som på något sätt ägnat sig åt undervisning mot de som inte har någon koppling till det alls..

Syftet med studien var att få kunskap om hur ungdomar med utländsk bakgrund som har ett socialt avvikande beteende själva beskriver sin livssituation och vilka upplevelser de har haft hittills i sitt liv. Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativ forskningsmetod och ungdomarna som ingick i undersökningen intervjuades enskilt. För att få en täckande bild av ungdomarnas livssituation delade jag upp den i familjesituation och boende, skolan, kamratrelationer och framtiden. Då min förförståelse var att ungdomars utländska bakgrund på olika sätt påverkar deras livssituation ville jag också veta hur deras utländska bakgrund har påverkat deras upplevelser av deras situation och vilka svårigheter kan finnas för ungdomar med utländsk bakgrund i det svenska samhället. Frågeställningarna besvarades av tre ungdomar vilket också innebär att studien hade ungdomsperspektiv.

I projektet, som är ett examensarbete från programmet högskoleingenjör i teknisk design vid Luleå tekniska universitet, har ett koncept på en delvis förarlös bil tagits fram. Arbetet har utförts mot instutitionen för arbetsvetenskap och har givit värdefull erfarenheter inför fortsatta studier vid Umeå Institute of Design. Resultatet är en lyxig fyradörrars kupé med tänkt lansering omkring år 2020. Bilen sköter till största delen av tiden körningen på egen hand men tillåter även manuell körning på ett nytt och revolutionerande sätt. Fordonet är även en social mötesplats där passagerarna får uppleva en ny dimension av att resa med bil..

SammanfattningSyftet med denna studie var att undersöka hur lärarna förmedlade det nya avsnittet Hälsa och livsstil i LGR11, vad som påverkade deras möjligheter och hur de upplevde elevernas gensvar.Frågeställningar:Hur påverkar lärarnas bakgrund och fritidsvanor hur det nya avsnittet Hälsa och livsstil i LGR11 förmedlas?Hur påverkar stöd från skolledning och arbetskamrater hur det nya avsnittet Hälsa och livsstil i LGR11 förmedlas?Hur påverkar lärarnas egen utbildning hur det nya avsnittet Hälsa och livsstil i LGR11 förmedlas?Hur upplever lärarna elevernas gensvar på hur de förmedlat det nya avsnittet Hälsa och livsstil i LGR11?Jag utförde en kvalitativ undersökning med intervju som metod. Detta för att lättare kunna få mer djupgående svar. Undersökningsdeltagarna valdes genom bekvämlighetsurval.Alla undersökningsdeltagare ansåg att deras bakgrund och fritidsvanor underlättade deras arbete. Det stöd de upplevde att de fick var främst ekonomiskt från skolledningen eller genom samarbete med andra ämneslärare på vissa moment.

Syftet med den här studien är att genom en empirisk undersökning besvara frågeställningarna; Hur upplever muslimska gymnasieelever att deras levnadsvillkor påverkas av att leva i två olika kulturer? Och hur påverkas de muslimska gymnasieelevernas identitetsutveckling av att leva i Sverige som svenska muslimer? Den ena foten står i en kultur som ungdomarna försöker anpassa sig till, det vill säga den svenska kulturen, medan den andra foten står i en kultur som ungdomarnas föräldrar kan relatera alla sina erfarenheter till. Det borde vara självklart att en ungdom har samma kulturella hemmahörighet som sina föräldrar, men för de här ungdomarna känns deras föräldrars kultur främmande.Genom en kvalitativ intervjuform har 16 stycken gymnasielever besvarat sex stycken frågor som handlar om identitetsutveckling och levnadsvillkor.  Ungdomarna går på olika gymnasieskolor i Gästrikland och många av tonåringarna visar på en stor komplexitet i sina svar. Det som de här ungdomarna har gemensamt är inte i första hand islam, utan den svenska kulturen. Det finns en mängd olika tolkningar av islam eftersom de muslimer som lever i Sverige inte är en homogen grupp.

Missbruk av alkohol och droger förekommer på alla arbetsplatser. I samband med rehabiliteringsutredningar gällande missbruk- och beroendeproblem framkom det i flera fall att arbetskamrater och även chefer under flera års tid hade känt till eller misstänkt att medarbetaren haft missbruksproblem. Företagshälsovården Previa i Malmö sammanställde en utbildning som riktades till chefer samt fackliga företrädare på Universitetssjukhuset i Malmö, UMAS. Syfte: Avsikten med denna rapport var att följa upp vad de som deltagit i utbildningen ansåg om upplägget med att arbetsgivaren och företagshälsovården höll utbildningen tillsammans och vad man ansåg om att utbildningen var obligatorisk. Det var även intressant att få veta om man kände till att det fanns en alkohol- och drogpolicy på arbetsplatsen och om man upplevde att utbildningen haft ett värde för egen del.

Företagskulturer är något som intresserat både forskare och chefer inom företagsvärlden i många år. Kulturen inom en organisation kan göra företaget mer effektivt, motivera personal och underlätta kommunikation. Dock går vissa tankebanor kring företagskulturer isär. Vissa forskare menar att varje företag har en unik kultur med en helt egen uppsättning normer och värderingar. Kombinationen av olika människor i organisationen och företagets unika historia bildar en kultur som blir helt egen och därmed olika andra företags kulturer.