Sökresultat:
6167 Uppsatser om Egen tid till egen läsning - Sida 25 av 412
Patientens upplevelse av patientdelaktighet inom en svensk vÄrdkontext
Bakgrund; I Sverige har patienten en laglig rÀtt att vara delaktig i sin egen vÄrd. Patienters upplevelse av delaktighet varierar dock mycket och forskning visar ocksÄ att kvaliteten vid patientdelaktighet Àr i fortsatt behov av förbÀttring. De senaste Är har det börjat vÀxa fram ett antal kvalitativa studier som belyser patientens perspektiv pÄ delaktighet inom en svensk vÄrdkontext. Detta skapar en möjlighet att syntetisera olika forskningsresultat om patienters upplevelse av delaktighet. Syfte; Studiens syfte var att syntetisera evidens frÄn publicerade studier angÄende patienters upplevelse av delaktighet i en svensk vÄrdkontext.
Utveckling av FPGA-baserad lösning för PROFINET
PROFINET Àr en öppen standard för industriellt Ethernet, som uppfyller alla behov inom automation. PROFINET gör det möjligt att koppla in det befintliga fÀltbussystemet, till exempel PROFIBUS utan att det behöver Àndras, genom ett sÄ kallat proxy. PROFINET finns i tvÄ utförande PROFINET IO och PROFINET CBA, dÀr IO Àr en decentral lösning och CBA Àr en komponentbaserad lösning. PROFINET anvÀnder sig av tre olika kommunikationskanaler för att skicka och ta emot data. Detta gör att företag successivt kan gÄ över till PROFINET utan större omkostnader som det skulle innebÀra om hela anlÀggningen skulle behöva byggas om.
Förskolebarns utevistelse
Abstract
Titel: Förskolebarns utevistelse. Intervjuer av lÀrare i förskolan
Författare: Lundell, Charlotte & Vincent-Vivian, Jenny (2005):
Syftet med vÄrt arbete Àr att synliggöra hur lÀrarna pÄ förskolan tÀnker kring förskolebarnens utevistelse och Àven hur de ser den egna förskolegÄrden. För att synliggöra detta frÄgar vi oss vad lÀrarna har för tankar kring förskolebarns utevistelse och vilka tankar de har kring utevistelsens betydelser för barnens utveckling och lÀrande samt sin egen roll i barnens utevistelse. Vi undrar Àven hur lÀrarna gör för att uppfylla förskolans uppdrag vad gÀller utevistelse enligt lÀroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 1998).
Vi har i vÄr studie anvÀnt oss av tre olika förskolor, en förskola i staden, en förskola belÀgen i mindre ort och en förskola med ur och skur verksamhet.
VarumÀrkeshantering vid fusioner
Bakgrund: Fusioner har blivit en allt vanligare företeelse, inte minst bland svenska banker och försÀkringsbolag. VarumÀrken Àr ett annat aktuellt omrÄde och starka varumÀrken anses vara en av företagens viktigaste tillgÄngar. Stora forskarinsatser har gjorts om dessa tvÄ omrÄden men kunskapen om hur varumÀrken skall hanteras vid fusioner Àr fortfarande liten.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur den varumÀrkesproblematik som uppstÄr vid en fusion hanteras av svenska bank- och försÀkringsföretag och utifrÄn detta ge en egen option pÄ hur denna hantering bör gÄ till.Genomförande: För att besvara syftet har vi utgÄtt ifrÄn litteratur och genomfört intervjuer med sex svenska bank- och försÀkringsföretag samt med tre varumÀrkeskonsulter och tre anstÀllda vid reklambyrÄer. UtifrÄn dessa intervjuer och den befintliga litteraturen har vi gett en egen option pÄ hur varumÀrkeshanteringen vid fusioner bör bedrivas.Resultat: Vad företag mÄste göra innan en fusion Àr att se över om de kÀrnvÀrderingar som finns i respektive varumÀrke gÄr att kombinera, samt om en lösning pÄ varumÀrkeshantering som Àr acceptabel bÄde för företagens anstÀllda och kunder kan nÄs. Kan en acceptabel lösning pÄ dessa frÄgor nÄs Àr en fusion möjlig.
FAMILJESKAPANDE - en studie om dygnsvÄrdsplacerade ungdomars syn pÄ och tankar kring familj och förÀldraskap
ABSTRACTSyftet med denna studie var att undersöka och jÀmföra dygnsvÄrdsplacerade ungdomars syn pÄ och tal om familj och förÀldraskap utifrÄn tre olika familjeperspektiv; den biologiska familjen, familjehemmet och egen framtida familjebildning. OcksÄ att undersöka vad de tycker Àr viktigt gÀllande förÀldraskap och vilka förÀldrapraktiker de beskriver utifrÄn de olika familjeperspektiven. Det empiriska materialet har utgjorts av livshistorieintervjuer med dygnsvÄrdsplacerade ungdomar som initialt genomfördes inom ett forskningsprojekt kallat YiPPEE, och som syftade till att studera faktorer som kan underlÀtta för ungdomar i samhÀllsvÄrd att fortsÀtta till högre utbildning efter grundskolan. Eftersom intervjuerna har haft ett annat syfte frÄn början Àr ungdomarnas tal om familj och förÀldraskap vÀldigt varierande, men studien har ÀndÄ kunnat pÄvisa skillnader i vilka förÀldrapraktiker ungdomarna anvÀnder sig nÀr de talar om förÀldraskap utifrÄn de olika familjeperspektiven. Vad gÀller egen framtida familjebildning visade sig struktur och stabilitet, d.v.s.
Den balanserade vÄgen
UtifrÄn denna undersökning och resultat kan man dra slutsatsen att mÀnniskor blir en del av samhÀllet samtidigt som de behÄller sitt ursprung och sin etniska identitet. Det för att skapa eventuell stabil sjÀlvkÀnsla. Tillsammans skapar mÀnniskor en ny mer flexibel och anpassningsbar identitet som Àr en mix av tvÄ kulturer som de befinner sig i. MÀnniskor skapar sin egen bild av sig sjÀlva som i sin tur speglas i samhÀllet..
Elevers tankar vid lösandet av proportionalitetsuppgifter
Detta examensarbete handlar om hur elever tÀnker vid lösandet av proportionalitetsuppgifter. Arbetet bestÄr dels av en orientering om forskning inom omrÄdet och en egen undersökning. I tidigare forskning har tvÄ huvudkategorier av proportionalitetstÀnkande utkristalliserats; A- respektive B-tÀnkande eller between respektive within. PÄ senare Är har forskning belyst Àven andra aspekter, bland annat enhetsskapande, vid lösande av proportionalitetsuppgifter. Min egen undersökning Àr en intervjustudie kring fyra uppgifter av typen jÀmförelse (comparison).
Mjukvarubaserad 3D-renderare
Abstrakt Produkten som jag har utvecklat Àr en mjukvarubaserad 3D-renderare. För att göra en sÄdan produkt Àr man tvungen att gÄ djupt in i omrÄdet 3D och utföra alla berÀkningar pÄ egen hand. Dessa tar annars grafikkortet hand om. Denna rapport förklarar varför jag har valt att göra en egen mjukvarubaserad 3D- renderare och vad den Àr för nÄgot och i vilka omrÄden den anvÀnds. HÀr förklaras Àven min syn pÄ programmering, digitala spel, vad programmering innebÀr för mig och hur min syn pÄ spel har pÄverkat mig med tiden.
Synen pÄ friluftsnaturen : en studie av natursynen i elva artiklar ur Svenska Turistföreningens Ärsskrift 1900?2010
Synen pÄ naturen har förÀndrats genom tiderna. För en landskapsarkitekt Àr det intressant att göra sig medveten om sin egen natursyn och att sÀtta den i ett historiskt sammanhang, eftersom natursynen med nödvÀndighet, medvetet eller omedvetet, gör avtryck i landskapsarkitektens arbete. DÀrför Àr det relevant att som landskapsarkitekt stÀlla sig frÄgor som: Vilka roller har den svenska naturen fÄtt iklÀda sig genom tiderna? Vilka egenskaper tillskriver jag sjÀlv naturen? Hur pÄverkas min egen natursyn av trender och skeenden i samhÀllet? Hur pÄverkar natursynen vÄrt sÀtt att vistas i naturen? Den hÀr uppsatsen behandlar hur ett visst slags natur ? nÀmligen friluftsnaturen ? har uppfattats, upplevts och skildrats under 1900-talet och 2000-talets första Ärtionde. För att svara pÄ frÄgan analyseras tio antal artiklar ur Svenska Turistföreningens Ärsskrifter, mot bakgrund av fakta kring friluftsliv och natursyn.
HjÀlplöshet - ett vÀxande problem för unga vuxna?: en litteraturstudie om ökningen av depression och Ängest hos 16-24 Äringar utifrÄn Seligmans hjÀlplöshetsteori
Studiens syfte var att undersöka om hjÀlplöshet och brist pÄ kontroll Àr en bidragande faktor till att depression och Ängest har ökat bland svenska unga vuxna i Äldrarna 16-24 Är. Syftet var Àven att beskriva Seligmans teori (1975) gÀllande hjÀlplöshet och redogöra för hur den psykiska hÀlsan har förÀndrats under de senaste tvÄ decennierna. Har möjligheten att fÄ arbete förÀndrats för 16-24 Äringar och hur upplever de kontrollen över sin egen livssituation? Seligman (1975) beskriver hur förlorad kontroll kan leda till depression och upplevelse av hjÀlplöshet. Detta examensarbete Àr en litteraturstudie baserad pÄ sekundÀrdata frÄn ett flertal relevanta myndigheter.
Barns sprÄkutveckling : En kvalitativ studie om barns sprÄkutveckling vid samlingar i förskolan
Syftet med studien Àr att undersöka hur barns sprÄk frÀmjas och utvecklas hos förskolans yngsta barn och pÄ vilket sÀtt detta genomförs i praktiken pÄ förskolan. Studien genomförs med fokus pÄ innehÄllet i samlingar. Samlingarnas innehÄll analyseras med Vygotskijs teori i Ätanke genom att intervjua förskollÀrare och observera samlingar med fokus pÄ de tre teoretiska begreppen involvering, delaktighet och autonomi. Resultatet visar att förskollÀrarna anvÀnder sig av principerna involvering, delaktighet och autonomi genom samlingarnas olika Äterkommande aktiviteter sÄsom upprop, höglÀsning, ramsa, sÄnglek och avslutning. Studien visar Àven att förskollÀrarna följer tvÄ olika modeller som bestÄr av Bornholmsmodellen och förskollÀrarnas egen modell.
LÀrande för hÄllbarhet : En aktionsstudie kring arbetet med en hÄllbar stad
Syftet med denna undersökning var att genom aktionsforskning undersöka hur elever i en geografiklass lÀrde sig om hÄllbar utveckling genom att arbeta med projektet "HÄllbar stad". Jag anvÀnde mig av sociokulturell teori dÄ jag planerade projektet och analyserade resultaten. Jag ville undersöka och analysera hur effektiva artefakterna och arbetssÀtten var. Genom sjÀlvreflektion och samtal med min lokala lÀrarutbildare, LLU, kunde jag Àven analysera min egen insats och skapa en förstÄelse som kan hjÀlpa mig som lÀrare. Metoden jag anvÀnde mig av var aktionsforskning som realiserades med följande faser: planering, aktion, observation och reflektion som följde varandra. Aktionsfasen bestod av sex lektionstillfÀllen som genomfördes i en gymnasieklass i Àmnet geografi.
VĂ„rdpersonalens uppfattning om en hĂ€lsofrĂ€mjande utemiljö som komplement i vĂ„rd och arbete Â
Syfte: Studiens syfte var att undersöka vad vÄrdpersonal vid ett sjukhus i Mellansverige uppfattar som en hÀlsofrÀmjande utemiljö som komplement i vÄrd och/eller behandling, samt undersöka om personalen anser att utemiljön kan bidra till en god arbetsmiljö.Metod: En deskriptiv tvÀrsnittsstudie anvÀndes som design. Data samlades med en enkÀtundersökning. Totalt deltog 31 vÄrdpersonal pÄ en palliativ vÄrdavdelning samt en Àtstörningsenhet.Resultat: Studien visade att 24 vÄrdpersonal av 31 (77 %) var positiva till att anvÀnda utemiljön som komplement i vÄrdarbete. Studien visade Àven att 24 vÄrdpersonal av 30 (80 %) kan tÀnka sig anvÀnda utemiljön som komplement till sin arbetsmiljö. I första hand ansÄg de att tillgÄngen till frisk luft var det mest betydelsefulla komplementet till en hÀlsofrÀmjande utemiljö i bÄde patientarbete och deras egen arbetsmiljö.
Vad vÀljer din projektgrupp?
ProblemomrÄde:
Versionshanteringssystem Àr utvecklade för att identifiera, kontrollera,
rapportera och garantera att förÀndringarna har blivit rÀtt implementerade.
Versionshantering anvÀnds för att spara all historik av filer som man anvÀnder
sig av i projektgrupper. Till exempel kan det anvÀndas till att se vilka datum
Àndringar gjorts, vem som har gjort Àndringarna och vilka kommentarer som Àr
skrivna om Àndringarna.
Vi har valt att anvÀnda oss av tvÄ versionshanteringssystem, Windchill
ProjectLink och CVS, Concurrent Versions System, för att undersöka om det Àr sÄ
att bÄde projektets storlek och nytta styr valet av versionshanteringssystem.
Hypotes och frÄgestÀllningar:
Arbetet bygger pÄ hypotesen: ?Om projektets storlek och nytta av
versionshanteringssystem Àr beroende av varandra sÄ styr det valet av
versionshanteringssystem?
Och vÄra frÄgestÀllningar:
? Hur stort Àr projektet i antal timmar och personer?
? Hur mÄnga moment behövs för varje inre funktion?
? Vilka inre och yttre funktioner pÄverkar valet av versionshanteringssystem?
Genomförande:
Kontakt togs med Ätta stycken projektgrupper som anvÀnder sig av Windchill
ProjectLink eller CVS och intervjuer gjordes med dem. En egen undersökning har
gjorts dÀr vi mÀter antal moment pÄ varje funktion i
versionshanteringssystemen.
Barns framtidstro : vad Àr viktigt för barn idag och hur ser de pÄ framtiden?
Mitt examensarbete handlar om vad barn tycker Àr viktigt för att ha det bra, hur barn har det idag och vad de har för framtidstro. Jag bestÀmde mitt Àmne för examensarbetet efter att ha lÀst en mycket intressant bok, Hartman, S. (1986) Barns tankar om livet. Det Àr en bok som vÀcker tankar kring barn och livsfrÄgor, med mÄnga intressanta undersökningar om vad barnen tycker i viktiga frÄgor. Det var Hartmans undersökning om barns framtidstro som frÀmst vÀckte mitt intresse.