Sök:

Sökresultat:

6075 Uppsatser om Egen prägel - Sida 58 av 405

Kommunal utveckling av E-tjÀnster: En kvalitativ fallstudie av Sambruksplattformen

Uppsatsen undersöker empiriskt orsaker till de e-tjÀnster som utvecklas av kommuner. Metodologiskt gemomförs studien med en kvalitativ fallstudie av ett samarbete mellan ett antal kommuner, dÀr syftet Àr att samverka kring e-tjÀnsteutveckling. De teoretiska utgÄngspunkterna för studien Àr hÀmtade frÄn förvaltningsteoretiska idealmodeller och en skola kallad Social Shaping of Technology, vilket Àr en teori som fokuserar pÄ sociala omstÀndigheters pÄverkan av och pÄ teknikutveckling. Resultatet av studien pekar pÄ att kommuner i val av e-tjÀnster och utvecklandet av dessa i första hand effektiviserar sin egen verksamhet och att det medborgarperspektiv som anvÀnds retoriskt mer framstÄr som en god bisak. Undersökningen visar ocksÄ pÄ att nÀringslivet Àr en viktig aktör i utvecklingen, medan medborgaren lÀmnas helt utanför processen..

Tro kan förflytta berg: En studie i hur gitarrpedagoger kan arbeta för att stÀrka sina elevers tilltro till den egna förmÄgan

Denna studie undersöker hur gitarrpedagoger kan arbeta för att stÀrka sina gitarrelevers tilltro till den egna förmÄgan att kunna spela gitarr. Jag har valt att anvÀnda mig av kvalitativa intervjuer som metod och jag har intervjuat bÄde lÀrare och elever för att uppsatsen ska innehÄlla bÄde ett lÀrar- och elevperspektiv. Jag har anvÀnt mig av ett antal begrepp som enligt Albert Bandura (1997) pÄverkar individens tilltro till den egna förmÄgan. Dessa begrepp Àr: Reflektion, Tidigare framgÄngar (Mastery Experience), Positiv feedback (Verbal Persuasion), Trygghet (Psychological and affective states) och (Bandura, 1997). Det framgÄr utifrÄn lÀrarinformanternas intervjuer att elevernas förmÄga att reflektera, se att de har utvecklats och tryggheten pÄ lektionerna Àr viktiga faktorer för att stÀrka elevernas tilltro.

Pedagogers syn pÄ lÀrande och den lÀrande mÀnniskan- Med Reggio Emilia som utgÄngspunkt

I vÄr studie har vi valt att göra en kvalitativ undersökning; vÄrt övergripande intresse Àr synen pÄ lÀrande och den lÀrande mÀnniskan i Reggio Emilias pedagogiska filosofi. VÄrt syfte Àr att undersöka hur synen pÄ den lÀrande mÀnniskan kommer till uttryck inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Vi har i vÄr studie gjort intervjuer med fem pedagoger vid tvÄ separata tillfÀllen samt pÄ tvÄ olika förskolor. Resultatet av intervjuerna har visat att barnet i centrum och miljön Àr viktiga faktorer för lÀrandeprocessen. Pedagogerna hÀvdar att miljön Àr av stor vikt för lÀrandet och utvecklingen hos barnen, Àven att medvetandegöra barnen om sin egen utveckling..

Konflikthantering i förskolan

VÄrt syfte med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ hur pedagogerna pÄ en förskola hanterar konflikter mellan barn i bÄde ute- och innemiljö. Intresset för Àmnet konflikthantering började nÀr vi under vÄr verksamhetsförlagda tid (VFT) har uppmÀrksammat att konflikter förekommer dagligen barn emellan. FrÄgor som har uppkommit Àr bland annat: Hur hanterar pedagoger konflikter? Löser barnen sina konflikter sjÀlva eller löser pedagogerna det Ät dem? Till vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av olika kvalitativa forskningsmetoder, observationer och intervjuer. Intervjuer och observationer utförs pÄ en förskola i Malmö kommun för att fÄ en djupare syn pÄ hur pedagoger hanterar barnens konflikter.

DÀr vilda saker Àr : en didaktisk metod för att formulera upplevelse

Detta arbete undersöker hur man kan bearbeta och formulera upplevelser av en film med hjÀlp av figural analys. Denna analys har jag hittat i filmvetenskapens fÀlt. Syftet Àr att med hjÀlp av denna vidga filmens möjligheter som verktyg i skolan. Tillsammans med en fenomenologisk ansats och gestaltande metod söker jag en didak-tisk metod/upplÀgg för elever att formulera upplevelser, som ett komplement till tra-ditionell filmanalys.Med utgÄngspunkt i Svenska filminstitutets filmhandledningar konstaterar jag vad som inte behandlas nÀr man i skolan ser en film. I filmhandledningarna uppmanas eleverna till en diskussion frÄn frÄgor som rör vÀrdegrunden, och upplevelsen av filmens bilder lÀmnas dÀrhÀn.

LÀrares icke-verbala kommunikation ? hur undervisningen pÄverkas av lÀrarens icke-verbala signaler

Uppsatsens fokus ligger pÄ pedagogers bruk av icke-verbala signaler i undervisningssituationer. Syfte Àr att undersöka vilka dessa signaler Àr, samt att besvara frÄgestÀllningen ? om och hur dessa icke-verbala signaler anvÀnds. Tidigare forskning inom Àmnet samt för Àmnet relevant litteratur presenteras och lyfts fram i uppsatsen som sedan knyter an sin egen undersökning till tidigare forskning. Metod och grund för besvarandet av uppsatsens frÄgestÀllningar har varit observation och undersökning i form av videoinspelning av tre olika yrkesverksamma pedagoger i en undervisningssituation.

Visuell kommunikation i programkataloger för gymnasiet : Om Àmneskonception och intersektionalitet

Mitt syfte Àr att undersöka bilder i programkataloger för gymnasiet för att visa hur olika program framstÀlls i bild. Vad förmedlar dessa bilder gÀllande synen pÄ olika program, detta i avseende pÄ Àmneskonception och intersektionalitet? För att analysera bildmaterialet anvÀnder jag mig av en egen bildanalysmodell med grund i semiotisk bildanalys men dÀr Àven intersektionalitet Àr en del. Resultatet bestÄr av bildanalyser av enskilda bilder men Àven helhetsintryck av kataloger. Jag har tyckt mig se ett mycket nischat och stereotypt tilltal gÀllande bÄde Àmneskonception och intersektionalitet, som kan riskera att exkludera istÀllet för att inkludera elever.

Kollegiegranskning, en metod för att utvÀrdera och lÀra av varandra

Denna uppsats Àr en C-uppsats i socialt arbete. Syftet med uppsatsen Àr att förstÄ och beskriva hörselskadades situation avseende högskolestudier. Fyra specifika frÄgestÀllningar har formulerats: - Hur ser tillgÀngligheten ut, hur ser de formella mötena ut, hur ser de informella mötena ut och pÄ vad sÀtt inverkar hörselskadan?Studien har en kvalitativ ansats med hermeneutiska inslag. Intervjuer har gjorts med sex hörselskadade som berÀttat om sina upplevelser kring sin egen studiesituation.

Musik med mening : FMT som stöd i barns utveckling vid skolstart

Barn föds med olika förutsÀttningar för inlÀrning. Med MUISK och/eller FMT kan man redan före skolstart se vilka barn som kan komma att behöva extra stöd vid lÀs- och skrivinlÀrning och i ett tidigt stadium erbjuda FMT. Med hjÀlp av Lasse Hjelms utvecklade terapimodell och observationsschema skapas ny förutsÀttning för att tidigt ringa in vilka insatser som kan vara till gagn för barnet. FMT Àr en bland andra insatser, i den mÄn skolan kan erbjuda detta. I det hÀr arbetet beskriver jag en del av den praktik jag gjort i grundskolans Är ett till tre.

Effekter av översvÀmningar : Exempel frÄn Köpings kommun

I och med de klimatförĂ€ndringar som sker vĂ€rlden över ökar ocksĂ„ frekvensen av naturolyckor. ÖversvĂ€mningar Ă€r en av de naturolyckstyper som drabbar nĂ€stan alla delar av vĂ€rlden och kan leda till förödande konsekvenser. ÖversvĂ€mningar i Sverige leder oftast bara till ekonomiska förluster medan det i fattiga lĂ€nder handlar om sociala konsekvenser. KlimatfrĂ„gan och dess konsekvenser har satts i centrum för bĂ„de FN, EU och regeringar runt om i vĂ€rlden och fĂ„tt högsta prioritet. Dessutom har översvĂ€mningar antagits som en egen del av klimatkonsekvenserna och behandlas specifikt av till exempel EU och Sveriges Regering.

Pedagoger och motorisk trÀning i naturen : - en studie om pedagogers kunskaper i barns rörelse och kroppsliga trÀning

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka i vilken utstrÀckning pedagoger i förskolan utnyttjar naturen i arbetet med barns rörelse och motoriska trÀning samt vad pedagogerna har för kunskaper i Àmnet. För att fÄ reda pÄ detta har jag lÀmnat ut enkÀter och i samband med utlÀmnandet av dessa Àven personligen besökt förskolorna för att bilda en egen uppfattning om förskolans nÀrhet till naturen. Pedagoger frÄn sex förskolor, sammanlagt 32 stycken, har deltagit i undersökningen. Undersökningen visar att pedagogerna har bra kunskaper och ambitionerna att vistas i naturen Àr höga, men resurserna rÀcker inte riktigt till för att möjliggöra vistelse i naturen i den utstrÀckning som pedagogerna önskar..

OmvÀnd skattskyldighet för moms inom byggbranschen

Den 1 juli 2007 infördes en ny lag till byggbranschen som innebÀr att handel av byggtjÀnster numera ska behandlas med omvÀnd skattskyldighet. DÀrav ska inte lÀngre sÀljare av byggtjÀnster redovisa moms pÄ sina utgÄende fakturor utan sÀljaren ska redovisa bÄde in- och utgÄende moms. Orsaken bakom laginförandet Àr den mÀngd momsfusk som uppmÀrksammats dÀr sÀljare av byggtjÀnster fÄtt inbetalt moms för sina tjÀnster men inte redovisat den vidare till Skatteverket utan behÄllt den i egen ficka. VÄr uppsats har beskrivit de olika positiva respektive negativa följder laginförandet har medfört..

REGIONBILDNINGARNA - I folkets tjÀnst? - En komparativ fallstudie av Region SkÄne och VÀstra Götalandsregionen

Denna komparativa studie behandlar regionaliseringen i SkĂ„ne och VĂ€stra Götaland.Med fokusering pĂ„ befolkningen's egen uppfattning undersök's de förhĂ„llandensom definierar och formar dessa regioner. Uppsatsen grundar sig till stor del pĂ„ deundersökningar som gjort's av SOM-institutet.Genom att tillĂ€mpa ett centrum - periferi försök's sedan delar av utvecklingen inom regionen förklara's. Även identitet dĂ„ primĂ€rt i anknytning till regionenundersök's och kontrollera's jĂ€mte andra faktorer.En kort del som undersöker de tvĂ„ regionerna's demokrati arbeten konstaterar att arbetet gĂ„r framĂ„t men att mer arbete krĂ€v's..

Reagera, agera och regera : FMT ? Tid för nya handlingsmöjligheter

Jag beskriver i detta examensarbete FMT-metoden ? Funktionsinriktad MusikTerapi. Jag berÀttar ocksÄ om arbetet med tvÄ av de adepter jag haft under min praktiktid i FMT-utbildningen. Den ena Àr en kvinna som drabbats av traumatisk hjÀrnskada, den andra en kvinna som fÄtt diagnosen Maladaptiv stressreaktion. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur kan FMT stÀrka sjÀlvkÀnslan, skapa en positiv kropps-uppfattning och nya handlingsmöjligheter hos personer med olika funktionsnedsÀttningar. Min slutsats Àr att personer genom FMT fÄr den tid de behöver, och erbjuds goda förutsÀttningar, för att bearbeta och utveckla kroppens olika funktioner, med utgÄngspunkt ifrÄn sin egen utvecklingsnivÄ. DÀrigenom ger arbetet med FMT individer möjlighet att uppnÄ ökade handlingsmöjligheter, en positiv kroppsuppfattning och stÀrkt sjÀlvkÀnsla..

GruppsammanhÄllning och samarbete : Ett utvecklingsarbete i grundskolan

I detta utvecklingsarbete har vi valt att se om lÀraren kan arbeta med samarbetsövningar som metod för att öka gruppsammanhÄllningen, dessutom hur lÀraren enkelt kan arbeta med detta i klassen.Vi har valt att prova nÄgra samarbetsövningar i klass fyra och analysera och diskutera hur dessa övningar fungerade respektive inte fungerade med avseende pÄ att stÀrka sammanhÄllningen. Klassen vi valde att anvÀnda var inte van att arbeta pÄ detta sÀtt. Att genomföra vissa övningar var för dem problematiskt. Vi kom fram till att arbetet med sammanhÄllning Àr viktigt att börja med tidigt dÄ det Àr svÄrt att Àndra pÄ elevers invanda mönster. Sedan sÄg vi att samarbetsövningar varvat med möjlighet att reflektera hjÀlpte eleverna att förstÄ sin egen möjlighet att förÀndra och förbÀttra klassens sammanhÄllning..

<- FöregÄende sida 58 NÀsta sida ->