Det har talats en hel del i media om fritidspedagogers rätt till legitimation samt om fritidspedagogernas yrkesroller. Denna studies syfte är att undersöka hur fritidspedagoger ser på sin egen professionalitet. Fokus riktas på fritidspedagogernas egen syn på deras centrala färdigheter och kunskaper, hur de tror att lärarnas och föräldrarnas syn är på dem, hur fritidspedagogerna själva kan planera och genomföra sin verksamhet och hur avsaknaden av legitimation påverkar deras yrkesroll. Studien har använt sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Fritidspedagogernasintervjuer analyseras med hjälp av tidigare forskning samt utvalda begrepp och teori.

Distriktsjuksköterskan träffar kontinuerligt patienter som är intresserade avlivsstilförändringar för att må bättre och förebygga sjukdom. Genom ett hälsosamtal omlevnadsvanor till exempel tobaksrökning, fysisk inaktivitet, osunda matvanor och högalkoholkonsumtion utgår man från individens egen motivation till förändring för bättrehälsa. Metoden i samtalet kallas för motivational interviewing (MI). Tidigareforskningar visar att MI är en metod som motiverar patientens inre vilja till förändringoch är effektivare jämfört med traditionell rådgivning. Att kunna skapa en bra miljö ochrelation under samtalet och att ha förståelse om patientens egen hälsokännedom har storbetydelse för en effektiv livsstilsförändring.

Sammanfattning. Syftet med den här studien var att ta reda på vad en grupp elever i skolår 6 visste om sina resultat i ämnet svenska i skolår 5. Majoriteten av eleverna i gruppen har invandrarbakgrund. Syftet var också att försöka ta reda på om de hade någon uppfattning om orsakerna till det resultat de fick. Studien gjordes med hjälp av en enkät med både fria och fasta alternativ. Alla elever i två klasser, 31 elever, svarade på enkäten.

Bakgrund: Diabetes typ två är en sjukdom som förebyggs och behandlas med bland annat livsstilsförändringar. Det är ett aktuellt ämne då diabetes typ två blir allt vanligare i Sverige och världen. Det uppskattas att 85-90 procent av alla som har diabetes i Sverige har diabetes typ två. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa hur patienter upplever att drabbas av diabetes typ två med inriktning mot livsstilsförändringar. Metod: Åtta kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades och ingår i studien.

BakgrundTeoretisk utgångspunkt och bakgrund beskriver betydelsen av barnets self-efficacy, alltså barnets tro på sin egen förmåga och vilken betydelse den har för barnet i olika sammanhang. Bakgrunden tar även upp pedagogens viktiga roll för hur barnet ser på sig själv och sin för-måga.SyfteSyftet med vår undersökning är att ta reda på förskollärares uppfattningar om betydelsen av barnets self-efficacy och vad förskollärare tror påverkar barnets self-efficacy, i relation till tidigare forskning.MetodVi har använt oss av kvalitativ intervju som innebär att man vill ta reda på någons uppfatt-ning om ett visst ämne som respondenten har personlig kunskap om. Vi har intervjuar sex verksamma förskollärare om deras uppfattning om betydelsen av barnets self-efficacy i olika sammanhang.ResultatResultatet beskriver vad som framkom i våra intervjuer. Respondenterna beskriver bland annat pedagogens förhållningssätt som något som påverkar, samt andra betydelsefulla fakto-rer som påverkar barnets self-efficacy. I resultatet framkommer det att verksamma förskollä-rare är medvetna om att de påverkar barnets self-efficacy i olika sammanhang.

Bakgrund: Diabetes typ två är en sjukdom som förebyggs och behandlas med bland annat livsstilsförändringar. Det är ett aktuellt ämne då diabetes typ två blir allt vanligare i Sverige och världen. Det uppskattas att 85-90 procent av alla som har diabetes i Sverige har diabetes typ två. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa hur patienter upplever att drabbas av diabetes typ två med inriktning mot livsstilsförändringar. Metod: Åtta kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades och ingår i studien.

Syfte och fr?gest?llningar: Syftet med studien var att unders?ka hur personer med egen erfarenhet av indirekt eller direkt sj?lvskadebeteende som engagerar sig inom frivillighetsorganisationer kan anv?nda sina erfarenheter i syfte att hj?lpa andra med liknande erfarenheter. Syftet var ocks? att unders?ka hur ?verg?ngen fr?n att vara hj?lps?kande till att tr?da in i en mer hj?lpande roll har sett ut. Fr?gest?llningarna har fokuserat p? att unders?ka hur intervjupersonerna beskriver och f?rst?r ?verg?ngen fr?n att ha varit hj?lps?kande till att engagera sig och vilka sv?righeter och utmaningar de beskriver i samband med den nya rollen, vilka funktioner de beskriver att engagemanget fyller f?r dem, hur de anv?nder sina erfarenheter f?r att hj?lpa och st?dja andra som g?r igenom liknande sv?righeter samt hur de skapar en hj?lpande roll.

Sjuksköterskor är en utsatt yrkesgrupp som ofta drabbas av utbrändhet eftersom de arbetar under stor psykisk och fysisk press. Sjuksköterskor konfronteras dagligen med andras sjukdom och detta kan leda till att de blir mindre uppmärksamma på den egna hälsan. Hälso- och sjukvården har under de senaste åren genomgått stora organisatoriska förändringar som medfört neddragningar, brist på personal och ökade krav på sjuksköterskors effektivitet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av sin egen utbrändhet. Nio artiklar som motsvarade syftet analyserades med kvalitativ innehållsanalys och analysen resulterade i tre slutkategorier: att vara otillräcklig och frustrerad men ändå tvingas leva upp till förväntningar, att inte vara respekterad, bekräftad eller förstådd samt att vara totalt utmattad och inte ha något kvar att ge.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva skötares uppfattningar av specialistsjuksköterskans kompetens i psykiatrisk vård. Metod: För att analysera detta fenomen gjordes en intervjustudie med kvalitativ design och en fenomenografisk analys tillämpades. Semistrukturerade intervjuer genomfördes där nio skötare verksamma i den psykiatriska vården vid tiden för intervjutillfället deltog. Med avsikt att finna variation bland uppfattningarna bearbetades och analyserades det transkriberade materialet i en analys omfattande sju steg. Resultat: Fyra kategorier av skötarnas uppfattningar identifierades: Osynlig kompetens, otydlig kompetens, synlig kompetens och tydlig kompetens.

Ångest kan vara otroligt hämmande. I detta arbete utgår jag från min egen prestationsångest och undersöker om jag med hjälp av humor kan lätta på de mörka tankar som tynger mig och andra. Genom att dela med mig av mina tankar och känslor hoppas jag kunna hjälpa fler att ta sig ur mörkret..

Vi har genom en kvalitativ fokusgruppsstudie undersökt hur barns uppfattning ser ut angående mediernas rapportering och påverkan kring fetma. Syftet är att se hur barn i tioårsålder upplever att de påverkas av den rapportering kring hälsa och främst fetma som återfinns i dagspressen. Genom fokusgruppsintervjuer har vi velat få fram barnens egen syn på mediernas framställning av fetma och hälsa. Vi vill även se hur två rikstäckande dagstidningar framstället barn och fetma i sina artiklar under en viss tid, detta som ett underlag för vår studie om barnens uppfattning om ämnet.I resultatet resonerar vi kring vad medierna säger om fetma och barn och hur bilden av detta ser ut i de dagstidningar vi valt. När det gäller studien av dagstidningarnas rapportering kring fetma och övervikt fann vi att fokus i första hand ligger på Sverige och USA.

Syftet med studien var att studera äldre människors, boende i särskilt boende, känsla och upplevelse av egen livskvalitet. Frågeställningarna för studien var "Vad främjar och hindrar känslan och upplevelsen av livskvalitet hos äldre", "I vilket sammanhang och med vem upplever äldre hög livskvalitet" och " Hur har känslan och upplevelsen av livskvalitet förändrats efter det att man flyttat till ett särskilt boende". Valet av begreppen, välbefinnande, tillfredsställelse och lycka, är gjord utifrån Bengt Brüldes blandade livskvalitetsteori. Studien vilar således på Brüldes teori och tankar kring livskvalitet och hur livskvalitet kan undersökas.Studien har en kvalitativ ansats, där semistrukturerade intervjuer genomförts med sex äldre personer boende i särskilt boende i en mindre kommun. Analysen skedde enligt DePoy och Gitlins fyra tanke- och handlingsprocesser vid kvalitativa analyser.

Bakgrund: Diabetes typ två är en sjukdom som förebyggs och behandlas med bland annat livsstilsförändringar. Det är ett aktuellt ämne då diabetes typ två blir allt vanligare i Sverige och världen. Det uppskattas att 85-90 procent av alla som har diabetes i Sverige har diabetes typ två. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa hur patienter upplever att drabbas av diabetes typ två med inriktning mot livsstilsförändringar. Metod: Åtta kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades och ingår i studien.

Bakgrund: Diabetes typ två är en sjukdom som förebyggs och behandlas med bland annat livsstilsförändringar. Det är ett aktuellt ämne då diabetes typ två blir allt vanligare i Sverige och världen. Det uppskattas att 85-90 procent av alla som har diabetes i Sverige har diabetes typ två. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa hur patienter upplever att drabbas av diabetes typ två med inriktning mot livsstilsförändringar. Metod: Åtta kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades och ingår i studien.

Syftet med denna studie var att belysa brödernas villkor i familjer med hederskulturella värderingar och normer. Problemformuleringen i studien var att belysa hur unga män reflekterar kring heder, bröders förhållande till sina systrar och sin egen roll i ett hederskulturellt sammanhang. Denna uppsats har haft en kvalitativ design och utgått från tre forskningsintervjuer med män uppvuxna i familjer med hedersstrukturer. Elektras bröder är en föreställning som synliggör bröder med hedersstrukturer. Två efterdiskussioner som följer föreställningen har även använts i uppsatsen och kommer att ses som fokusgrupp.