Sök:

Sökresultat:

6084 Uppsatser om Egen företagare - Sida 55 av 406

Med drömmar som mÄl : BerÀttarteknik och kvinnoprojekt i Karin Boyes Astarte. En feministisk och narratologisk analys

Examensarbetet beskriver sex lÀrares erfarenheter av rektorer i skolan, hur de har upplevt sina rektorer, samt vilka krav och förvÀntningar som de har pÄ sina rektorer. I litteraturen behandlas dels lÀrares syn pÄ rektorer, men Àven rektorers syn pÄ sin egen roll och uppgift i skolan. Resultatet frÄn intervjuerna med lÀrarna visar att rektorer har en mycket viktig och ansvarsfylld uppgift i skolan. LÀrarna stÀller stora krav pÄ rektorerna. Det Àr viktigt att rektorerna prioriterar personalen, vÀrnar om eleverna och Àr bra pedagogiska ledare.

Att gÄ frÄn okÀnd till uppmÀrksammad artist i Sverige : - en fallstudie av projekt Talangcoaching

Bakgrund: Platserna som ger artister möjligheter att nÄ ut med sin musik har ökat massivt i och med Internet och alla de digitala plattformar som finns idag. Det Àr sÄledes lÀttare att möjliggöra lyssnande men det behöver inte betyda att nÄgon lyssnar. Konkurrensen har ökat och skivbolag tar numera fÀrre risker med nya artister. DÀrmed behöver okÀnda artister pÄ egen hand ta sig till en uppmÀrksammad nivÄ. ForskningsfrÄga:Vad krÀvs idag av en artist för att uppmÀrksammas av publik, media och branschfolk i Sverige? Syfte:Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur projekt Talangcoaching pÄ bÀsta sÀtt ska coacha sina Talanger sÄ att de uppmÀrksammas av publik, bransch och media i Sverige.

Att rikta reklam: hur reklam för mobiltelefoner kan riktas mot gymnasieelever

Reklam kostar mer och mer pengar, vilket leder till att reklambyrÄerna mÄste rikta reklamen Àn mer för att komma Ät den tÀnkta mÄlgruppen. Det hÀr arbetet gick ut pÄ att utröna hur reklambyrÄer arbetar för att reda pÄ hur de bÀst ska nÄ en viss mÄlgrupp för en viss produkt. Författarna intervjuade tvÄ reklambyrÄer i Norrbotten för att undersöka Àmnet. UtifrÄn insamlad information utfördes sedan en egen undersökning i ett fiktivt fall dÀr frÄgan var hur vi pÄ bÀsta sÀtt kan nÄ gymnasieelever med reklam för mobiltelefoner. Arbetet visade tydligt att det Àr viktigt att reklambyrÄn för en diskussion med personer ur den tÀnkta mÄlgruppen, för att se vad de har för vÀrderingar och tankar angÄende den aktuella produkten/tjÀnsten för att kunna rikta reklamen pÄ bÀsta sÀtt..

Pedagogers syn pÄ sexÄrsverksamheten. En undersökning om förÀndringar i barns lek och mognad

Detta Àr en undersökning om pedagogers syn pÄ sexÄringar. I undersökningens fokus ligger sexÄringarnas mognad och lek. Har mognaden och leken pÄverkats av att det har blivit en egen verksamhet för sexÄringarna, en förskoleklass? Syftet med undersökningen Àr att undersöka hur pedagoger anser att sexÄringarnas lek och mognad har pÄverkats av att flytta till skolan frÄn förskolan. För att fÄ en klar bild pÄ pedagogers syn, har vi valt att intervjua förskolepedagoger och specialpedagoger, alla med erfarenhet av sexÄrsverksamhet.

Musik, ensemblespel och rollskapande : En kvalitativ studie av elevers syn pÄ sin egen roll i en ensemblesituation pÄ gymnasienivÄ

Mitt syfte med arbetet var att undersöka vad som pÄverkar hur barn vÀljer böcker för fri lÀsning i skolan. Dessutom ville jag undersöka om det Àr skillnad i barnens val nÀr böckerna vÀljs ur en boklÄda som Àr komponerad av en bibliotekarie jÀmfört med nÀr de vÀljer direkt ur hyllan pÄ skolbiblioteket. Jag intervjuade 21 barn i Ärskurs 1 och 22 elever i Ärskurs 2. Intervjun var kort och innehöll en öppen frÄga. Mitt resultat visade att eleverna i stor utstrÀckning valde samma böcker som sina kamrater, men ÀndÄ upplevde att de gjorde det av eget intresse.

De Àldres upplevelser i samband med en förÀndrad boendesituation : En litteraturstudie

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva de Àldre personernas upplevelser i samband med en förÀndrad boendesituation. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Artiklar publicerade mellan Ären 2000-2011 söktes i databaserna Cinahl och Scopus. Resultat: Att flytta till sÀrskilt boende var en stor omstÀllning för den Àldre personen. De Àldre kÀnde sorg över att lÀmna sitt tidigare liv, men hade behov av att kÀnna trygghet.

Konsultrollen

Den hÀr undersökningen handlar om managementkonsulter och deras yrkesroll. Undersökningen bygger pÄ empiri insamlad pÄ ett managementkonsultföretag i Sverige. Empirin bestÄr av samtalsbaserade intervjuer med managementkonsulter samt en intervju med en representant för en av de organisationer som anlitat konsultföretaget. Syftet med undersökningen Àr att undersöka under vilka förutsÀttningar konsulterna utför sitt arbete tillsammans med de grupper de utbildar. För att besvara denna frÄga har jag tagit hjÀlp av teorier rörande, Koncept & översÀttning, rollteori och interaktionsritualer.

Culpa in contrahendo. En analys av det prekontraktuella skadestÄndsansvaret

I denna uppsats utreds under vilka förutsÀttningar en förhandlingspart kan göras ansvarig för culpa in contrahendo i samband med en avbruten avtalsförhandling. Vidare analyseras de lege ferenda huruvida en förhandlingspart, nÀr förhandlingarna har pÄgÄtt en viss tid, skall behöva presentera sakliga skÀl för att avbryta förhandlingarna för att undgÄ skadestÄndsskyldighet.Som huvudregel gÀller enligt svensk rÀtt att parterna i en förhandling Àr fria att avbryta förhandlingen nÀr som helst och utan att ange nÄgra skÀl. Parterna förhandlar pÄ egen risk och ersÀtts inte för de kostnader de Ädrar sig under det prekontraktuella stadiet. Denna utgÄngspunkt kan motiveras utifrÄn bl.a. den negativa kontraheringsfriheten och teorier om ekonomisk effektivitet.

Motivation till en ökad inlÀrning inom historieÀmnet

Detta utvecklingsarbete undersöker hur man genom behavioristiska metoder, sÄ som betingning, försöker öka elevernas studiemotivation inför historieÀmnet. Eleverna har fÄtt jÀmföra resultaten frÄn tvÄ prov, ett före och ett efter momentets genomgÄng. De har dÀrefter svarat pÄ en enkÀt angÄende deras motivation och hur de upplever stress. Det vi kom fram till var att nÀr eleverna ser sin egen kunskapsutveckling sÄ blir de motiverade till ökade studier i historieÀmnet. Eleverna upplevde det Àven som positivt att de fick möjlighet att veta innan momentet vad det Àr som de skall kunna nÀr momentet Àr slut.

Funktionsinriktad Musikterapi : Ett musikaliskt hantverk samt en resursskapande verksamhet

Detta Àr ett examensarbete som handlar om Funktionsinriktad Musikterapi ? FMT. Det kan ocksÄ beskrivas som en information och vÀgledning för dem som Àr intresserade av alternativa och kompletterande metoder för att ge ökat stöd och utveckling för personer med nÄgon form av funktionsnedsÀttning. Arbetet belyser Àven aspekter rörande resurser. FMT kan beskrivas som en ?musikalisk rörelseterapi? dÀr individen stÀlls i centrum och fÄr möjlighet att utveckla sina funktionella förmÄgor i sin egen takt.

Möjligheter och utmaningar med 1:1 i skolan

Det hÀr arbetet undersöker lÀrares och skollednings syn pÄ 1:1 pÄ en gymnasieskola i Sverige. 1:1 innebÀr att varje elev pÄ skolan fÄr tillgÄng till sin egen personliga dator. Arbetet försöker besvara frÄgan om hur skolan har pÄverkats av 1:1. Arbetet Àr gjort genom kvalitativa intervjuer med lÀrare och skolledning pÄ skolan. Förutom det har jag anvÀnt mig av litteratur och aktuell forskning för att besvara frÄgestÀllningarna. Det som har framkommit genom arbetets gÄng Àr att det finns ett behov av kompetensutveckling och gemensamma policys kring datoranvÀndning för att implementeringen av 1:1 ska vara framgÄngsrik. Det som upplevs som negativt med 1:1 Àr att eleverna tappar fokus nÀr de fÄr tillgÄng till en dator.

En studie av pedagogers samtal under planerings- och reflektionstid

Syftet med studien Àr att undersöka samtalen som sker underplanerings- och reflektionstid. Vi har anvÀnt oss av tre frÄgestÀllningar i vÄr studie. Vad innehÄller samtalen? I vilket syfte sker samtalen? Sker det nÄgot lÀrande i samtalen? För att nÄ ett resultat har vi anvÀnt oss av de kvalitativa metoderna observation och intervju. Studien utgÄr frÄn en fenomenologisk ansats och vi Àr medvetna om att det Àr undersökningspersonernas egna uppfattningar och erfarenheter vi tagit del av samt vÄr egen tolkning av dessa.Resultatet visar att samtalen innehÄller utvÀrdering, planering, information samt praktiskt prat kring verksamheten.

LÀrares syn pÄ datorn i matematikundervisningen

Studiens syfte var att undersöka varför de lÀrare i grundskolan och i gymnasieskolan som anvÀnder datorn anvÀnder den och de som inte anvÀnder den undviker den, och vilka för- och nackdelar de ser med datorn i undervisningen. Det empiriska underlaget bestÄr av fyra intervjuer av lÀrare pÄ tvÄ gymnasieskolor och en grundskola. Resultatet visar att lÀrarna inte sÄg sin egen datorkompetens som nÄgot hinder för undervisningen, dÀremot ansÄg flera av dem att de inte kÀnde till vilka program som kunde anvÀndas. LÀrarna sÄg datorn som nÄgot positivt för matematikundervisningen, men sÄg Àven en oro för att eleverna inte lÀr sig grundfÀrdigheterna i matematik. Slutsatser som kan dras Àr att det behövs mer kunskap om hur datorn ska anvÀndas i matematikundervisningen och att det behövs förhÄllningsregler till det ökade antalet datorer i skolvÀrlden..

Barns delaktighet i förskolan- en frÄga om förhÄllningssÀtt

Avsikten med vÄrt val av Àmne var att belysa barnens delaktighet och inflytande i samlingen pÄ förskolan. VÄr intention var att ta reda pÄ om lÀrarnas förhÄllningssÀtt pÄverkar barnens möjlighet till utveckling och förÀndring av förskolans arbetssÀtt.  Vi har anvÀnt aktionsforskning som design i vÄrt tillvÀgagÄngssÀtt. Som metod anvÀnde vi oss av sÄvÀl kvalitativ som kvantitativ forskning i form av observationer och enkÀter. Det resultat vi kunde skönja var att barnens instÀllning var positiv och vi fick bekrÀftelse genom att samtliga barn hade förberett och planerat sin aktivitet utifrÄn sin egen förmÄga. Slutsatsen av vÄrt arbete var att barnen blev mer motiverade och aktiva nÀr de sjÀlva fick pÄverka sin situation..

Att mötas i samtal : Pilotstudie om samtalets betydelse vid SamtalsbyrÄn

Denna uppsats har till syfte att undersöka vad som gör att mÀnniskor kÀnner sig bra bemötta och nöjda med besöket hos SamtalsbyrÄn. Tidigare enkÀtundersökning i kommunen har visat att mÀnniskor generellt kÀnner sig bra bemötta men inte anledningen till detta.Samtliga besökare, 41 personer, i tre kommuner erbjöds under en femveckorsperiod att delta anonymt i undersökningen genom att besvara en enkÀt. Av dessa besvarade 26 personer enkÀten, ca 62 %. Ett stort bortfall av den möjliga svarsfrekvensen begrÀnsar tolkningen av resultatet. Resultatet visar att mÀnniskor som vÀljer att komma till SamtalsbyrÄn upplever sig bli bemötta med respekt, lyssnad pÄ, kÀnner sig delaktig och vÀgledda utifrÄn sin egen problemformulering.

<- FöregÄende sida 55 NÀsta sida ->