Sök:

Sökresultat:

6205 Uppsatser om Egenćtgärder - Sida 33 av 414

Emotionell prosodi efter högersidig cerebral stroke : Akustisk analys samt skattning av röstens uttrycksfullhet

Viktiga aspekter av kommunikationen styrs frÄn höger hjÀrnhalva, dÀribland emotionell prosodi. Forskningen inom detta omrÄde har dock hittills varit ganska begrÀnsad. En aspekt, som inte undersökts Àn, Àr jÀmförelse av deltagarens egen och lyssnares skattning av röstens uttrycksfullhet. Syftet med studien vara att undersöka förmÄgan att uttrycka emotionell prosodi efter stroke i höger hemisfÀr. Deltagare var tre patienter med stroke i höger hemisfÀr samt tre kontrollpersoner utan neurologisk sjukdom/skada eller problem med tal eller röst. SammansÀttningen i grupperna av deltagare med stroke respektive kontrollpersoner var likvÀrdig avseende kön, Älder, dialektomrÄde och utbildningsnivÄ.

Studie- och yrkesvÀgledning inom vuxenutbildningen

Detta examensarbete syftar till att jÀmföra mellan studie och yrkesvÀgledning pÄ Komvux och folkhögskola. Vi har intervjuat tvÄ studie- och yrkesvÀgledare och sex stycken sökande. HÀlften av intervjuer skedde pÄ respektive vuxenutbildning för att kunna göra en jÀmförelse av vÀgledningen inom bÄda skolformer. Vi har i samband med intervjuerna Àven undersökt vilka tidigare erfarenheter, upplevelser och förvÀntningar de sökande har av möten med studie och yrkesvÀgledarna. Vid intervjuerna av studie och yrkesvÀgledarna har vi forskat i deras arbetslivserfarenhets bakgrund och deras syn pÄ vÀgledningssamtal. Examensarbetet Àr en kvalitativ intervjustudie.

ATT ?TERST?LLA BALANSEN En kvalitativ studie om arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med personer med ?tst?rningar

Bakgrund ?tst?rningar k?nnetecknas av en f?rvr?ngd och st?rd uppfattning av sin egen kroppsvikt, kroppsform samt ett avvikande f?rh?llande till mat och att ?ta. Att leva med en ?tst?rning kan p?verka livskvaliteten och valet av utf?rda aktiviteter. Arbetsterapeutens arbete ?r kopplat till alla vardagliga aktiviteter och str?var efter att involvera individen i att skapa meningsfulla aktiviteter som fr?mjar v?lbefinnandet.

Regelbunden fysisk aktivitet i ett livslÄngt perspektiv : En enkÀtundersökning om hur idrottslÀrare inspirerar elever i grundskolans senare Är till fysisk aktivitet pÄ fritiden

I dagens postmoderna samhÀlle har mÀnniskor blivit mer och mer inaktiva. Eftersom fysisk aktivitet inte lÀngre ingÄr som en naturlig del i vardagen, mÄste varje individ ta ansvar för sitt motionerande pÄ egen hand. Syftet med denna uppsats Àr att öka kunskapen om betydelsen av att regelbundet vara fysiskt aktiv. Syftet Àr ocksÄ att jÀmföra Skolverkets forskningsstudie, som behandlar betydelsen av skolÀmnet Idrott och hÀlsa, och arbetets egen undersökning. Resultaten beskrivs utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv.

RÀtten till vÄr egen kropp : maktstruktur och 2000-talets kroppsfilosofi

SamhÀllet och dess maktstruktur utgör navet i den ?sociala kropp? vars normaliseringsprocesser med lagar, kontroll och överförmyndande ? pulserar likt nÀring för överlevnad genom befolkningen. Ett gigantiskt, finslipat maskineri som producerar ?fogliga kroppar? vars levnadsvillkor hÀr sÀtts och pÄverkar det kroppsliga livsbetingelserna som fysisk- och mental hÀlsa..

"Jag mÄr bara normalt, jag kÀnner inte att det Àr nÄgot konstigt med att prata spanska eller svenska" : Om tvÄsprÄkiga elevers tankar kring sin tvÄsprÄkighet och ensprÄkiga pedagogers attityder till tvÄsprÄkigheten bland barn.

Denna uppsats syfte Àr att undersöka tvÄsprÄkiga elevers syn pÄ sin egen tvÄsprÄkighet och hur de upplever att den blir bemött i skolan. Vidare var vÄrt syfte att undersöka hur lÀrarna ser pÄ elevernas tvÄsprÄkighet och stÀller dessa attityder och förestÀllningar mot varandra. För att uppnÄ detta syfte har det gjorts sju kvalitativa forskningsintervjuer varav fyra Àr med pedagoger och tre Àr med tvÄ elever Ät gÄngen. Intervjuerna utfördes i en mÄngkulturell skola i en av de största stÀderna i Sverige. Resultaten som framkommit genom denna studie gÄr hand i hand med studier utförda av bland andra Otterup (2008).

Lyrik : en sjÀlvklarhet i skolan?

Syftet med mitt utvecklingsarbete har varit att lÄta de elever som vanligtvis kÀmpar med sitt skrivande, fÄ möjligheten att uttrycka sig i text pÄ ett sÀtt som kan vara svÄrt för dem i vanlig prosaform. Syftet har ocksÄ varit att lÄta eleverna sjÀlva fÄ upptÀcka vad lyrik Àr, samt att lÄta dem skriva sin egen lyrik. Mitt utvecklingsarbete har bestÄtt av ett temaarbete med lyrik i en klass i Är 6. Eleverna har sjÀlva fÄtt vara med och bestÀmma temats innehÄll och arbetssÀtt, vilket enbart har gynnat mitt arbete. Under temats gÄng har eleverna fÄtt skriva, lÀsa och lyssna pÄ lyrik av olika slag.

TrÀnare och Riksidrottsförbundets policydokument, Idrotten vill : en studie med fokus pÄ barnfotbollstrÀnare utifrÄn ett Idrotten vill perspektiv

SammanfattningUppsatsen handlar om fotbollstrÀnare för barn inom föreningsidrotten och dÄ frÀmst om att synliggöra den verksamhet som trÀnarna bedriver ur ett Idrotten vill perspektiv.Syfte och frÄgestÀllningarStudiens syfte Àr att undersöka om fotbollstrÀnare i sin verksamhet för barn och ungdom i storklubbar anvÀnder och bryr sig om Riksidrottsförbundets policydokument Idrotten vill.FrÄgorna som vi utgick ifrÄn var:Arbetar trÀnarna (medvetet eller omedvetet) efter de riktlinjer som Riksidrottsförbundet (RF:s) policydokument föreskriver.Om inte dokumentet (Idrotten vill) Àr utgÄngspunkten för verksamheten, vad anvÀnds istÀllet.Vilken betydelse fÄr det för verksamheten om inte dokumentet ligger till grund för trÀnaren?MetodFör att fÄ en uppfattning om fotbollstrÀnares kunskap om och praktiska tillÀmpning av policydokumentet för barn och ungdomar i storklubbar valde vi att intervjua fem barn- och ungdomstrÀnare. Fyra av trÀnarna kom frÄn storklubbar i storstadsregionen. Med storklubb menar vi klubbar som har sin verksamhet i större stÀder. Den femte trÀnaren var frÄn en storklubb utanför storstadsregionen.

KaffesÀckar och Kreativitet

Kreativitet och KaffesÀckar Àr en litteratur- och fallstudie som behandlar kreativitet och hur den kan stimuleras i skolan. SamhÀllet stÀller krav pÄ kunskap dÀr kreativitet Àr en viktig faktor och skolan behöver följa utvecklingen för att möta framtidens behov. Fallstudien har gjorts bland 7:e klassare pÄ textilslöjden. Undersökningens fokus Àr att se hur egen design, annorlunda material, utstÀllning av den egna produkten pÄverkar kreativiteten. Projektet pÄgick under en termin och avslutades med utstÀllning och modevisning pÄ Lilla Kafferosteriet i Malmö.

Patientens upplevelse av patientdelaktighet inom en svensk vÄrdkontext

Bakgrund; I Sverige har patienten en laglig rÀtt att vara delaktig i sin egen vÄrd. Patienters upplevelse av delaktighet varierar dock mycket och forskning visar ocksÄ att kvaliteten vid patientdelaktighet Àr i fortsatt behov av förbÀttring. De senaste Är har det börjat vÀxa fram ett antal kvalitativa studier som belyser patientens perspektiv pÄ delaktighet inom en svensk vÄrdkontext. Detta skapar en möjlighet att syntetisera olika forskningsresultat om patienters upplevelse av delaktighet. Syfte; Studiens syfte var att syntetisera evidens frÄn publicerade studier angÄende patienters upplevelse av delaktighet i en svensk vÄrdkontext.

"I am my own Che Guevara. I do my own revolution." ("Jag Àr min egen Che Guevara. Jag gör min egen revolution") Ett identitetsskapande arbete för tvÄ avgÄngselever med KME som huvudÀmne vid LÀrarutbildningen, Malmö högskola.

Det finns, och kommer att finnas, olika sÀtt att arbeta som KME-lÀrare beroende pÄ vem man Àr, vilka intressen man har, vad man vill, vilket sammanhang man söker sig till eller hamnar i. Varje blivande KME-lÀrare behöver bena upp vad kunskapsomrÄdet KME kan betyda i den pedagogiska verksamheten och ett examensarbete ger utrymme för en sÄdan fördjupad undersökning. Vad finns det för innehÄll i begreppen kultur, medier, estetik? (www.mah.se, c) HuvudÀmnet Kultur, Medier, Estetiska uttrycksformer Àr en ny inriktning pÄ LÀrarutbildningen, Malmö högskola, och vi Àr tvÄ studenter som avslutar vÄr sista termin pÄ denna utbildning. För att fÄ en större förstÄelse för vad begreppen kultur, medier, estetiska uttrycksformer kan innefatta, och Àven frihet, individ/ kollektiv och identitet, har vi valt att fokusera vÄrt examensarbete pÄ dessa begrepp.

Jag vet en vrÄ

Har riten en djupare mening, ett arv vi bÀr med oss och kÀnner ett undermedvetet behov av? Kan riten ge oss tröst? Vad har riten för betydelse för oss?I mitt examensarbete har jag undersökt hur vi genom riten reflekterar och knyter an till erfarenheten av att vara mÀnniska. Jag har tittat pÄ om riten finns i vÄr vardag, utan att vi ser den. Kan de olika upprepande och igenkÀnnande handlingar i ett hem ge oss den trygghet som en rit kan ge? Riten kÀnnetecknas genomkontinuitet, igenkÀnning, tillhörighet och tröst.

Lagra eller icke lagra?: en förstudie avseende e-handel av förnödenheter vid SSAB TunnplÄt AB

SSAB TunnplÄt AB, ingÄr i koncernen SSAB Svenskt StÄl och Àr Nordens största tillverkare av tunnplÄt och en av de ledande aktörerna i Europa. För att konkurrera rÀcker det inte med att producera de bÀsta varorna utan företaget mÄste Àven kunna uppnÄ en inre effektivitet dÀr bland annat onödig lagerhÄllning elimineras och bestÀllningsmetoder Àr optimerade. Syftet med examensarbetet Àr att skapa en förstudie avseende möjligheter till en eventuell eliminering av egen lagerhÄllning och övergÄng till e- handel av förnödenheter vid SSAB TunnplÄt AB i LuleÄ. Syftet har uppnÄtts genom att analysera möjligheter till avveckling av egen lagerhÄllning och övergÄng till behovsbestÀllning av förnödenheter inom VVS. Vidare har en analys och beskrivning av alternativa e-handelslösningar genomförts dÀr för- och nackdelar redovisats och renderat i rekommendationer.

Egenkontroll för VVS-projektörer : Behöver man förbÀttra den?

Det Àr viktigt att diskutera förÀndringarna inom byggsektorn och hur vi ser pÄ byggprocessen. Genom att omvÀrdera praxis och tolka viktiga delar i bygg-processen kan vi stÀlla rÀtt krav pÄ varandra.MÄlet med diplomarbetet Àr att titta pÄ kvalitetssystem inom VVS-processen för att se vilka krav som stÀlls pÄ mig som projektör idag och hur den skulle kunna se ut i framtiden. Och kanske det viktigaste för min egen del, förstÄ hur saker och ting hör ihop i byggprocessen.TillvÀgagÄngssÀttet har varit att söka information i litteratur och dÀrefter i samtal med olika myndigheter och kolleger inom byggsektorn. UtgÄngspunkten har varit mina egna erfarenheter och funderingar, sÄ vissa delar Àr mer eller mindre vetenskapliga. DÄ det Àr min egen tolkning och andras tolkningar som Äterspeglar via mig i skolarbetet, för en korrekt bedömning bör man kanske vara jurist eller göra en eller flera examensarbeten i specifika omrÄden för att vara sÀker pÄ en helt korrekt tolkning.För att hitta en röd trÄd vilka förstÄ sammanhangen börjar med en allmÀn bakgrund, sedan har jag gÄtt igenom det viktigaste lagkrav som styr byggandet dÀr det framgÄr tydligt av det inte finns nÄgra definitioner vad och hur egenkontrollen ska fungera, för att sedan gÄ in hur jag önskar det skulle vara i byggprocessen.En förvÀntning Àr att hitta ett system dÀr flera aktörer sÄ som projektörer, byggherre och myndigheter skulle kunna ha ett enhetligt system för hela riket, sÄ att alla i byggprocessen blir effektivare..

Revisorers oberoende : En kvalitativ studie med utga?ngspunkt i revisorers agerande vid missta?nkt brottslighet

Av de ekobrottsmisstankar som varje a?r la?mnas till a?klagare sta?r revisorer fo?r ungefa?r 1,4 procent. Detta anses vara remarkabelt med tanke pa? att revisorer a?r den externa part med mest insyn i ett bolags verksamhet. Tidigare forskning menar att den la?ga andelen rapporterade brott av revisorer kan fo?rklaras av att revisorer a?r beroende av ett fo?rha?llande till sina klienter ur ba?de ett socialt som ett affa?rsma?ssigt perspektiv.

<- FöregÄende sida 33 NÀsta sida ->