Efter 1990-talets skolreformer har det fram till idag pågått en diskussion om huruvida skolan uppnår den likvärdighet som eftersträvas. Flera nationella studier indikerar att det har funnits en generell likvärdighetsproblematik i den svenska skolan under de senaste decennierna. Studierna handlar framförallt om varierande tolkningar av läroplanen och orättvisor i samband med betyg och bedömning. Som en reaktion på den bristfälliga likvärdigheten implementerades år 2011 nya läroplaner och en ny betygsskala för både grundskolan och gymnasiet i syfte att stärka samsynen mellan lärare, skolor och kommuner. Syftet med uppsatsen är att, utifrån ett likvärdighetsperspektiv, undersöka lärares sätt att tolka och arbeta med den nya läroplanen och betygsskalan.Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod i form semistrukturerade intervjuer.

Syfte och frågeställningarSyftet var att undersöka om det kvarstår någon relativ ålderseffekt mellan elever i årskurs 3 på gymnasiet i ämnet idrott och hälsa, samt att söka ett samband och se om idrottsaktiviteter på fritiden har någon inverkan. Frågeställningar: Hur ser eventuella skillnader ut mellan elevers betyg i idrott och hälsa beroende av vilken tid på året de är födda? Hur ser eventuella skillnader ut mellan elevers betyg i idrott och hälsa beroende av idrottsaktivitet på fritiden? Finns det något samband mellan elevernas födelsetid på året, idrottsaktivitet på fritiden och betyg i idrott och hälsa?MetodEn kvantitativ enkätundersökning genomfördes på tre gymnasieskolor i stockholmsområdet (innerstad, förort och ytterstad) med 109 elever i årskurs 3. Sambandsanalyser genomfördes med hjälp av korstabulering och korrelationsanalyser (Spearmans rho) i datorprogrammet SPSS. Samband söktes mellan variablerna betyg i idrott och hälsa A, födelsekvartal samt idrottsaktivitet på fritiden (lagidrott, individuell idrott, aktiv fritid samt ej aktiv).ResultatElever födda under det första halvåret får i större utsträckning de högre betygen VG och MVG.

Debatten kring skolan har varit intensiv de senaste åren allt sedan svenska skolresultat börjat sjunka i internationella resultatjämförelser. Samtidigt som vi jämför oss allt mer med andra länder ökar globaliseringen, kommunikationerna och samhällsutvecklingen. Allt går mycket snabbare och samhällsutvecklingen är idag nästan omöjlig att förutspå. Med tanke på att det tillkommit en ny läroplan med nya kursplaner för både grundskolan och gymnasiet de senaste åren är det intressant att undersöka hur dessa kursplaner svarar upp till dessa samhällsförändringar. Tänkbart är att det krävs nya förhållningssätt och synsätt på utbildning och till kunskap. Denna uppsats undersöker om det finns någon skillnad mellan kursplanen för geografi i Lpo94 och Lgr11.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att studera studiekontrakt, anmärkningar på studieresultat och åtgärdsprogram som upprättades under läsåret 2008/09 på ett av gymnasieprogrammen på Hammargymnasiet (fiktivt namn). Utifrån detta syfte ställs följande frågor: ? Vilka diskurser kännetecknas gymnasieprogrammets studiekontrakt, anmärkningar på studieresultat samt åtgärdsprogram av? ? Hur förhåller sig diskurserna som framträder i skolans dokument till styrdokument och tidigare skolforskning?Teoretisk utgångspunkt: Forskningsfrågorna besvaras med hjälp av en kritisk diskursanalys. Resultat: Studiekontraktet som elev och målsman undertecknar uppvisar ett asymmetriskt maktförhållande mellan skola och elev. Kontraktet förmedlar att skolan har långtgående rättigheter gentemot eleven.

Syftet med detta arbete är att undersöka vad två klasser som läser Matematik A anser om öppna vardagsanknutna problem. Det granskas ifall arbetssättet kan vara en tillgång i den svenska gymnasieskolan. Två uppgifter med lärarhandledning och tillhörande bedömningsmall konstrueras. Forskning kring vardagsanknuten undervisning samt motivation hos elever belyses. De delaktiga eleverna har besvarat en enkät som behandlar attitydfrågor samt hur deras motivation i matematik är.

Kunskapsbegreppet har länge varit uppe för diskussion, inte minst sedan den nuvarande läroplanen infördes i mitten på 90-talet. Det är intresset för hur matematisk kunskap kan uppfattas, för att sedan kunna undervisas och bedömas, som ligger till grund för arbetet. Genom kvalitativa intervjuer med sju undervisande lärare i Matematik A, och textstudier av styrdokumenten, har jag undersökt i vilken mån matematiklärares kunskapssyn överensstämmer med den syn styrdokumenten förmedlar. Studien har visat att matematikkunskaper främst innefattar förståelse och färdigheter. Styrdokumenten betonar förståelsen som menas nås med varierande och undersökande arbetsformer.

Syftet med detta arbete är att undersöka, tolka och förstå hur lärare verksamma vid gymnasieskolor och i den kommunala vuxenutbildningen i Luleå kommun arbetar för att komma till rätta med elevers plagiering. Vi har undersökt detta genom att studera tidigare forskning på området samt utfört dels en enkätundersökning och dels kvalitativa intervjuer med lärare. Resultaten visade bland annat att en majoritet av informanterna anser att plagiering är ett växande problem, att de använder flera olika sätt för att stävja plagieringen samt att aktivt arbete med källkritik möjligen kan ha en avskräckande effekt på elever som kan tänka sig att plagiera. I slutet av uppsatsen lämnas förslag på fortsatt forskning inom ämnet, som bland annat skulle kunna belysa hur elevers arbetsuppgifter kan konstrueras för att minska risken för plagiering..

Om den effektiva marknadshypotesen inte gäller skulle varje aktie handlas över eller under aktiens verkliga värde. Om så är fallet skulle alla index som är viktade efter börsvärde automatiskt överexponeras när en aktie handlas över dess verkliga värde och underexponera när en aktie handlas under dess verkliga värde. Det här betyder att kapitalviktade index är fundamentalt och strukturellt bristfälliga och kommer kontinuerligt övervikta alla aktier som handlas över verkligt värde och undervikta all aktier som handlas under verkligt värde. Efter att läst Robert Arnotts forskningsartikel ?Redefining Indexation? väcktes intresset av att utföra studien på den svenska aktiemarknaden.

Arbetet syftar till att undersöka hur felsökning inom programmering används i undervisningen på gymnasiet och vilket stöd som finns i styrdokument och kurslitteratur. En stor del av elevernas tid går åt till felsökning, ändå tycks det inte angripas som ett eget moment i undervisningen. Undersökningen grundar sig på två intervjuer med vardera två gymnasielärare och har bearbetats utifrån en kvalitativ metod samt studier av kurslitteratur och styrdokument. Under den andra intervjun presenterades ett förslag på en metod för felsökning. Resultatet av undersökningen blev att mycket lite stöd finns i kurslitteraturen trots att det finns som mål i kursplanerna.

Datorns möjligheter erbjuder idag många olika sätt att presentera ett material på vilket torde vara ett viktigt redskap för inlärningen.Vi har skapat tre olika visualiseringsmetoder som vänder sig till eleverna på gymnasiet som har ämnet fysik i undervisningen.Metoderna består av en videofilm, text och bild (webbsida) samt interaktiv produktion. Innehållet i alla tre produktioner är det samma och behandlar delområdet energi. Syftet med studien är att försöka kartlägga vilken metod som är effektivast vad det gäller elevernas inlärning.Resultatet av denna studie visar att det inte finns någon generell metod som passar alla. Dock har vår studie visat att videoproduktionen var effektivast inom ramen för de uppsatta avgränsningarna..

Bakgrund: Ma?nga patienter som a?r fo?dda med en livmoder upplever livmodern som ett sexuellt organ och a?r vid hysterektomi ra?dda att fo?rlora sin sexuella identitet. Hysterektomi, avla?gsnande av livmodern, a?r ett av det vanligaste gynekologiska ingreppen och i Sverige genomga?r cirka en av tio patienter fo?dda med livmoder behandlingen. Teoretiskt sett kan hysterektomi pa?verka sexualiteten och den sexuella fo?rma?gan.

SammanfattningSyfteSyftet med föreliggande studie är att jämföra lärares verbala feedback i ett teoretiskt ämne med deras verbala feedback i ett praktiskt ämne.Med följande frågeställningar:Vilken typ av feedback ger lärare i idrott & hälsa?Vilken typ av feedback ger lärare i ett teoretiskt ämne?Hur ser lärare på feedback som ett pedagogiskt verktyg?MetodFöreliggande studie är en kvalitativ studie med observation och intervju som insamlingsmetod. Urvalet är fyra tvåämneslärare som undervisar på gymnasiet i idrott och hälsa och ett teoretiskt ämne. Varje lärare har observerats under en idrottslektion och en lektion i ett teoretiskt ämne, samt intervjuats efter varje observationstillfälle.ResultatResultaten visar vilken typ av feedback som är vanligt förekommande i ett teoretiskt ämne och i idrott och hälsa. Det visar även hur de olika lärarna använder feedback och vilken typ av feedback de väljer att använda mest.

Den empiriska studien har för avsikt att undersöka gymnasielärares attityder till och upplevelse av hur de tillämpar verklighetsanpassad matematikundervisning. Metoden är enkäter och urvalsgruppen är samtliga matematiklärare vid tre olika gymnasieskolor i södra Sverige. Tidigare studier beaktas i samband med utvärderingen av resultaten som påvisar stora skillnader i lärarnas tolkning av begreppet vilket kan ge konsekvenser i undervisningen. Alla lärare i studien uppger sig vara positiva till att arbeta med verklighetsanpassad matematikundervisning där mer än hälften anser sig applicera detta en gång per vecka eller oftare. Preliminära resultat indikerar samband mellan olika faktorer och respons i studien, i vilka vidare studier skulle kunna ta sin utgångspunkt..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elever resonerar kring valet av skrivuppgift på nationella provet i svenska B. Vad är viktigast när de gör sitt val och vad får detta för skrivpedagogiska konsekvenser? Könsmässiga skillnader i elevernas resonemang tas också upp och diskuteras. De teoretiska utgångspunkterna belyser elevers skrivande på gymnasiet och deras inställning till detta. Även nationella provets roll i skolskrivandet behandlas.

Centrum för invandrarforskning vid Stockholm universitet (CEIFO) genomförde 1997 en studie om svenska skolelevers förhållande till rasism och demokrati. Resultatet visade att endast 66 procent av respondenterna var säkra på att Förintelsen av judarna hade ägt rum. Med detta som grund bildade man forumet, Levande historia, i syfte om att bevara minnet av Förintelsen. Syftet med vår studie var att undersöka skolelevers attityder gentemot Förintelsen och hur de förhåller sig till händelsen ur ett empatiskt och moraliskt perspektiv. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning som delades ut till 40st årskurs tre elever på gymnasiet.