Syfte: Undersöka möjliga metoder till att finna matglädje vid ätstörningar samt undersöka hur användbara dessa metoder kan vara för människor med ätstörningar både i och utanför behandling.Bakgrund: Ätstörningar är ett växande folkhälsoproblem och ett område där det krävs mer uppmärksamhet och forskning för att öka förståelsen och kunskapen av ätstörningar, samt även för att kunna öka förebyggandet och behandling av dessa sjukdomar. Denna uppsats inriktar sig på ätstörningar och matglädje. Det är oerhört viktigt att hitta glädjen för mat när man har en ätstörning för att kunna nå ett friskare liv och ett friskare tänkesätt kring mat och sin egen kropp. Denna uppsats har undersökt möjliga metoder som kan användas för att hjälpa människor med ätstörningar att finna matglädje. En studie har genomförts på Capio Anorexi Center i Malmö som fokuserade på hur personalen arbetar för att hjälpa patienter att finna glädje för mat under behandling, samt hur de arbetar för att förmedla mat på ett positivt sätt för sina patienter.Metod: Litteraturstudier genomfördes både innan och efter undersökningen på Capio Anorexi Center.

Dialys är en livsuppehållande behandling för personer med kronisk njursvikt. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av att vara beroende av hemodialysbehandling. Studien baserades på 10 internationella studier. Artiklarna analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att det är en livlina och att man hoppas överleva: Att vara styrd av dialysmaskin, vårdgivare och av dietrestriktioner: Att vara i behov av stöd från personal, medpatienter och familj: Att trötthet leder till begränsningar och beroende, Att vara osäker och känna rädsla inför framtiden.

Bakgrund: HIV är ett retrovirus som lagras i kroppens arvsmassa. Utan behandling angriper HIV-viruset kroppens vita blodkroppar och detta resulterar i att immunförsvaret kollapsar. Slutstadiet för sjukdomen är när den smittade har ett så dåligt fungerande immunförsvar att det inte kan skydda kroppen längre, vanliga infektioner blir mycket allvarliga. Slutstadiet kallas AIDS. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att studera de specifika läkemedlen och hur behandlingen av HIV-1 smittade i Sverige har förändrats från 1980-talet jämfört med idag, 2009.

POUR (postoperativ urinretention) är en välkänd komplikation efter operation och incidensen för POUR varierar i olika studier mellan 0,5 % till 70 %. Det framkommer också att patienten kan ha POUR redan innan operationen startar. Felaktig behandling av POUR kan bli orsak till blåsuttänjning, urinvägsinfektion och kateterrelaterade komplikationer. Därför är det viktigt att det finns ett evidensbaserat förhållningssätt för att förebygga och behandla POUR under pre-, per- och postoperativa perioden. Syftet med studien var göra en sammanställning av befintlig kunskap när det gäller riskfaktorer för att utveckla urinretention efter elektiv operation.

Allianser och interventionerEn studie av hur familjer upplevt en öppenvårdsinsatsoch hur behandlingseffekt kvarstårSammanfattningI Sverige utreds årligen uppskattningsvis 100 000 barn av socialtjänstens individ- och famil-jeomsorg och antalet strukturerade öppenvårdprogram har i det närmaste fördubblats sedan 1999. Många av dessa insatser har kommit att ersätta den traditionella institutionsvården. I och med ökningen av att antalet unga som numera hamnar i strukturerade öppenvårdsprogram behövs mer kunskap om såväl innehåll som resultat. Denna studies syfte är att undersöka och belysa en öppenvårdsverksamhets, i en mellansvensk kommun, innehåll d.v.s. vilka föränd-ringar som familjerna kan beskriva har skett samt om positiva förändringar kvarstår efter be-handling.

Parallell barn- och föräldrabehandling är idag det vanligast praktiserade sättet att bedriva behandlingsarbete med barn och familjer. Det har sin grund i ett psykoanalytiskt förhållningssätt där man traditionellt betonar arbetet med barnet, med en möjlig risk att föräldraarbetet och föräldrarnas roll i barnets terapi kommer i skymundan. Följande studie lyfter fram föräldrarnas egna berättelser kring att medverka och vara en del av en parallell behandling tillsammans med sitt barn. Syftet var att belysa föräldrars upplevelse av delaktighet i sina barns terapier när familjen deltagit i en parallell barn- och föräldrabehandling. Det är en kvalitativ intervjustudie med en tolkande ansats ur ett psykodynamiskt och systemiskt perspektiv.

Allianser och interventionerEn studie av hur familjer upplevt en öppenvårdsinsatsoch hur behandlingseffekt kvarstårSammanfattningI Sverige utreds årligen uppskattningsvis 100 000 barn av socialtjänstens individ- och famil-jeomsorg och antalet strukturerade öppenvårdprogram har i det närmaste fördubblats sedan 1999. Många av dessa insatser har kommit att ersätta den traditionella institutionsvården. I och med ökningen av att antalet unga som numera hamnar i strukturerade öppenvårdsprogram behövs mer kunskap om såväl innehåll som resultat. Denna studies syfte är att undersöka och belysa en öppenvårdsverksamhets, i en mellansvensk kommun, innehåll d.v.s. vilka föränd-ringar som familjerna kan beskriva har skett samt om positiva förändringar kvarstår efter be-handling.

Igelsta fjärrvärmeverk producerar med till största delen bio- och returbränslen, värme till cirka200 000 människor i södra Stockholm. Att använda fasta bio- och returbränslen minskar dentotala miljöbelastningen jämfört med fossila bränslen men skapar lokala miljöproblem pågrund av bland annat damning. Damning är ett stort lokalt miljöproblem på Igelstaverket ochorsakar risker för dammexplosioner samt olägenheter i omgivningen.Detta projekt har undersökt möjligheterna att minska damningen från ett urval av de fastabränslen som används på Igelstaverket, genom behandling med dammreduceringskemikaliervid sidan av de mekaniska åtgärderna. Fyra dammreduceringskemikalier valdes ut för att ilabbskala testas på sex av de mest utnyttjade bränslena på Igelstaverket. PiniDust ME som ärett dammbindande medel var den dammreduceringskemikalie som i laborationerna, allmäntvisade bäst effekter med avseende på en direkt minskning av dammet, vid upprepadbehandling samt för varaktighet.I projektet utfördes även test i pilotskala.

Djur har historiskt haft en central roll i människans utveckling och behandling av ohälsa, och djurs hälso- och terapifrämjande egenskaper har de senaste decennierna börjat uppmärksammas. Med syfte att utröna hur hästar kan användas i terapeutiskt arbete intervjuades sex yrkesverksamma kvinnor på två behandlingshem med hästassisterad terapi (HAT) för tonårsflickor med psykosocial problematik. Därtill enkätintervjuades fyra kvinnor som genomgått HAT. Det framkom att hästar kan utgöra terapeutiska och kommunikativa verktyg som kringgår klientens försvarsmekanismer, reducerar det hotfulla i samtals-situationer samt underlättar koncentration och anknytning. Klienten upplever ett ömsesidigt förhållande med hästen, och meningsfullhet och kärlek.

Bakgrund: Fetma är ett växande problem i samhället. I Sverige har hela 11 procent av befolkningen fetma, alltså ett BMI över 30. Fetma ger olika följdsjukdomar såsom hypertoni, diabetes och stroke som står hälso- och sjukvården dyrt, men fetma påverkar individen mycket mer än så. Då det inte finns någon annan lösning kan överviktskirurgi bli aktuellt. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att belysa vad som påverkar upplevelsen av hälsa, välbefinnande och livskvalitet hos personer med fetma, före och Efter behandling med överviktskirurgi.

Tidigare studier visar på en dålig följsamhet till kompressionsbehandling efter sårläkning med en ökad risk för recidivsår. Recidivsår får stora konsekvenser för patientens välbefinnande och ger även en ökad belastning och ekonomiska konsekvenser för sjukvården. Det är viktigt att få patienten medverkande i sin kompressionsbehandling eftersom detta ökar patientens följsamhet till behandlingen. Studiens syfte var att undersöka distriktssköterskors erfarenheter av att medverka till ökad följsamhet till kompressionsbehandling med kompressionsstrumpor hos patienter med läkta venösa bensår. En kvalitativ strategi med induktiv ansats valdes.

Syftet med den kvalitativa studien är att beskriva och analysera varför unga män fortsätter spela trots negativa konsekvenser. Samt belysa vad det finns för behandling till att ta sig ur sitt spelberoende.  För att besvara frågeställningar har semistrukturerade intervjuer gjorts med behandlingspersonal från både behandlingshem och öppenvårdsverksamhet. Slutsatserna som dras är att den primära drivkraften är till en början euforikänslan av spelet, senare jakten på de förlorade pengarna samt att kunna styra och kontrollera spelmaskinen och ha makt över spelet och sig själv. Det som gör att känslan blir så stark och att spelaren blir styrd är att belöningssystemet och dopaminsystemet aktiveras i hjärnan. Det mest beroendeframkallande spelet är Jack Vegas maskiner eftersom det är kort tid mellan insats och vinst.

Patienter på IVA är utsatta för obehagliga upplevelser, både genom sjukdom, behandling och vårdmiljö. Närstående beskriver känslor av overklighet och skräck. Patienter minns drömmar, mardrömmar och faktiska händelser lång tid efter intensivvårdsvistelsen. Dagbok används på många IVA-avdelningar för att ge patienten ett underlag att bearbeta händelser och eventuella minnesluckor från vårdtiden. Syftet med litteraturstudien är att belysa betydelsen av dagbok för IVA-patienter och deras närstående.

Psykometriska egenskaper presenteras från en nyöversatt självskattningsskala för funktionsnedsättning vid social fobi. Liebowitz Self-Rated Disability Scale (LSRDS) avser att undersöka hur ångestproblem kopplade till olika funktionsområden hindrat normal funktion dels de senaste två veckorna och dels när det varit som värst i livet. LSRDS har acceptabel test-retest reliabilitet och god intern konsistens. Den diskriminativa valideten i LSRDS är god i jämförelse mellan normalgrupp och klinisk grupp. I samband med en kognitiv beteendeterapeutisk behandling av åtta individer med social fobi har skalan provats och förefaller fånga förändringar i funktionsförmåga.

Föreliggande studie syftar till att öka förståelsen för sociala mediers (Facebook, Twitter, bloggar, forum) roll bland ungdomar i vård och behandling genom intervjuer med yrkesverksamma personer som arbetar på HVB-hem (hem för vård eller boende). Vidare är syftet att undersöka om de sociala mediernas användning inverkar på arbetssituationen och arbetsmetoder bland de yrkesverksamma. Undersökningen byggde på en kvalitativ forskningsansats med en tematisk analysmetod. Resultatet bygger på semistrukturerade intervjuer med fem informanter vars yrkesprofession är behandlingsassistent. I resultaten framkom att informanterna upplevde sociala medier som en frizon som skapar både problem men också en känsla av gemenskap.