Enligt Hälso- och Sjukvårdslagen ska goda kontakter mellan patienter och hälso- och sjukvårdspersonalen främjas samt att patientens behov av kontinuitet och säkerhet ska tillgodoses. Studier har visat att patienter får träffa många olika vårdare. Kontinuitet är en viktig förutsättning för att sår ska läka så snabbt som möjligt. Det finns tydliga riktlinjer för hur svårläkta sår ska skötas men studier har visat att följsamheten till dessa många gånger är dålig. Patienter får också ofta olika information från olika vårdpersonal och det skapar förvirring.Studien belyser de erfarenheter som patienter och medarbetare har av processen att skapa en ökad kontinuitet; i betydelsen kontinuerlig relation, information och behandling för patienter med svårläkta bensår på en distriktssköterskemottagning.

Ventrikulära takyarytmier är den vanligaste typen av rytmrubbningar hos hundar. Ventrikulära extraslag (VES), när depolarisationen utgår från kammaren, är den mildaste formen. Flera VES på rad med en hög hjärtrytm kallas ventrikulär takykardi (VT) och kan utvecklas till livshotande kammarflimmer (VF) då inget blod pumpas ut i kroppen. Arytmier upptäcks normalt vid en klinisk undersökning med auskultation följt av elektrokardiografi (EKG). Dessa korta tre-minuters avläsningar kan identifiera en arytmi om den är vanligt förekommande. Allt vanligare blir användningen av 24-timmars ambulatorisk elektrokardiografi (AEKG) som läser av hjärtrytmen under ett helt dygn. AEKG är mycket användbar för att upptäcka oregelbundna arytmier.

Bakgrund: Amningens fördelar för mor, barn och samhälle är välkända. En komplikation vid amning är bröstböld. Medvetenhet om fördelar och nackdelar med olika behandlingsmetoder vid bröstböld och deras inverkan på fortsatt amning är viktig.Syftet: Att studera behandlingsmetoder och amningsförekomst vid bröstböld.Metod: Retrospektiv design från en journalgranskning genomförd på Södersjukhuset mellan januari 2006 och september 2008. Statistiska analyser genomfördes med Chi-två test, Independent samples T-test samt Fishers exakta test.Resultat: Totalt 139 kvinnor med bröstböld behandlades med nålpunktions-, pigtail- eller dränagebehandling, eller en kombination av dessa. Sextiotre procent pigtailbehandlades enbart och dessa behövde i mindre omfattning sjukhusinläggning jämfört med ej enbart pigtailbehandlade, samt resulterade i större andel av ett till tre sjukhusbesök.

SAMMANFATTNINGSyfte: Syftet med föreliggande pilotstudie var att studera rutinerna för preoperativ Emlabehandling på barn. Pilotstudien inriktar sig specifikt på att undersöka om tiden mellan borttagande av EMLA-behandling och venpunktionen påverkar antalet försök som krävs för att etablera perifer venkateter på barn inför operation.Metod: Patienterna kvasirandomiserades till två grupper. Totalt 73 barn deltog i studien. Åtta barn exkluderades då de inte utsattes för några försök för att etablera perifer venkateter. Således inkluderades 65 barn i pilotstudien.

Introduktion Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer bland kvinnor, i Sverige diagnostiseras omkring 7000 kvinnor varje år. En bröstcancerdiagnos med efterföljande behandling kan innebära en livskris då en kvinna ifrågasätter den egna identiteten varav självuppfattning och kroppsbild är två punkter som kan beröras och orsaka lidande. Med fördjupad kunskap om patienters erfarenheter av hur självbild och kroppsuppfattning påverkas vid en bröstcancerdiagnos och behandling kan sjuksköterskan individualisera stöd och omvårdnadsåtgärder för att minska lidande hos denna patientgrupp. Arbetet har sin utgångspunkt i teorin om att en förändring i en människas hälsotillstånd leder en transition, då människans upplevelse av sin identitet utmanas. Syfte Syftet med uppsatsen var att beskriva kvinnors upplevelser av en förändrad självbild och kroppsuppfattning vid en bröstcancerdiagnos och behandling.

Bakgrund: Behandling av svår fetma med Bariatrisk kirurgi har ökat kraftigt. Målet med kirurgin är att minska sjuklighet och dödlighet genom viktminskning. Kirurgin påverkar även människors fysiska, psykiska och sociala liv. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter upplever sin livssituation efter Bariatrisk kirurgi. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och baserades på 11 vetenskapliga artiklar.

Axelinstabilitet är en vanlig problematik som sjukgymnaster möter i sin kliniska vardag. Instabiliteten kan bero på flera faktorer och variera i grad. Med hjälp av en noggrann klinisk undersökning och olika åtgärder i form av rehabilitering, hjälpmedel och operation kan instabilitet i axeln behandlas. Det finns idag otillräckligt underlag för behandlingsstrategiers effekt på axelledsinstabilitet. Syftet med studien var att kartlägga vilka sjukgymnastiska undersöknings-, utvärderings- och behandlingsmetoder som används vid instabilitet i axelleden, inom primärvården i ett län i norra Sverige.

Syftet med denna uppsats är att se om modellverksamheten resulterar i en mer rättssäker behandling av asylärenden. För att fullfölja syftet har jag följande frågeställningar: Vilka skillnader och likheter finns det mellan den traditionella verksamheten och modellverksamheten? På vilket sätt kommer modellverksamheten att innebära en förbättring eller försämring för den som söker asyl? För att ge svar på dessa frågor finns det kapitel som handlar om bland annat migrations- och asylpolitik, medborgarskap, mänskliga rättigheter, Sverige som rättsstat och modellverksamheten. Slutsatsen är att modellverksamheten kommer att innebära förbättringar och försämringar för den asylsökande. En av förbättringarna är att asylprocessen kommer att gå fortare än tidigare och en försämring kan vara att de asylsökande kan komma att behandlas på olika sätt..

Bakgrund: Det finns i världen minst 180 miljoner kroniska bärare av hepatit C-viruset. Det orsakar infektion i levern, medför ökad risk för levercirros och levercancer. Att leva med sjukdomen hepatit C innebär både kroppsliga och psykiska symtom. Exempelvis fatigue leder till begränsningar i arbete, studier och familjeaktiviteter. Hepatit C är förknippat med blodsmitta och socialt stigma.

Den här studien undersöker patientperspektiv på orsaker till ätstörningar och eventuell förändring över tid. Undersökningsgruppen består av 56 ätstörningspatienter från MHE-kliniken i Mora som svarat på öppen skriftlig fråga, ?Har du någon idé om varför du fick matproblem??, i ett formulär vid behandlingsstart och efter 5 år.  Svaren kategoriserades av oberoende bedömare enligt Huvudkategorier; Själv, Familj, Stressfaktorer utanför familj, Övrigt och Ospecificerat. Resultaten visar att det fanns få skillnader mellan huvudkategorier i förhållande till diagnos och över tid men signifikanta skillnader inom huvudkategorier. Störst förändring ägde rum inom kategorin Själv där betoning av kroppsmissnöje vid behandlingsstart minskade efter 5 år och faktorer som rörde perfektionism, lågt självförtroende och utvecklingskris ökade.

Uppsatsen undersöker behandlingsmöjligheter inom vuxenpsykiatrin för personer med sexuella avvikelser utifrån att denna grupp antas vara i hög grad stigmatiserade och därför drabbas av strukturell diskriminering. Detta skulle i så fall innebära att denna patientgrupp inte prioriteras vid fördelningen av resurser inom hälso- och sjukvården.Undersökningen har genomförts i form av en kartläggning av vuxenpsykiatriska verksamheter, där 58 verksamhetschefer tillhandahållit information gällande resurser att behandla patienter med sexuella avvikelser. Undersökningsdesignen syftade till att täcka in samtliga vuxenpsykiatriska mottagningar i Sverige.Resultatet visar att ungefär hälften av verksamheterna har erfarenhet och/eller kompetens av att behandla patientgruppen. Det stora flertalet verksamheter (72 procent) saknar personal med kompetens inom klinisk sexologi. Endast åtta verksamheter bedömdes erbjuda behandling av hög kvalitet utifrån att de både hade erfarenhet och självskattad kompetens samt personal med kompetens klinisk sexologi.

Bakgrund: Hjärtsvikt är vanligt förekommande i den svenska befolkningen och är den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning. Bristande följsamhet till den farmakologiska hjärtsviktbehandlingen är idag ett stort problem inom sjukvården. Detta bidrar till ökade sjukhusinläggningar samt ökad dödlighet hos hjärtsviktspatienterna. Icke-farmakologisk behandling har dock kunnat ses som ett komplement till den farmakologiska behandlingen.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters följsamhet till, samt beskrivningar och upplevelser av, att följa icke-farmakologiska riktlinjer i samband med hjärtsvikt. En granskning av kvaliteten beträffande de inkluderade studiernas undersökningsgrupp utfördes även.Metod: En beskrivande litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar inkluderades.

Bakgrund: Axel- och skuldersmärta är en av de vanligaste anledningarna till varför patienter söker sig till primärvården och nästan hälften av dem får diagnosen subacromiell impingement (SAI). SAI-patienter behandlas idag initialt icke-operativt med stabilitetsträning för skapula, träning av rotatorkuffen, hållningskorrektion, ergonomisk rådgivning, smärtlindring och motorisk nyinlärning för skapula. Impingementpatienter kan också behandlas i slyngor, vilket har till syfte är att återskapa normal funktion genom höga nivåer av neuromuskulär stimulering. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om rehabiliteringsresultatet skiljer sig mellan Redcord® som behandling i jämförelse med manuell sjukgymnastik enligt konceptet Axelina tillsammans med hemträningsprogram och sms-meddelanden som påminnelse, vid subacromiell impingement. Metod: Föreliggande RT-studie utfördes på en klinik med tolv deltagare fördelade i två grupper, där ena gruppen behandlades med Redcord® och andra gruppen behandlades med Axelina tillsammans med sms-meddelanden som påminnelse.

Hovkräfta (pododermatitis chronica verrucosa sive migrans) eller i den engelska litteraturen hoof canker definieras som ett kroniskt tillstånd med hyperproliferation av hornproducerande celler och dermatit som drabbar den kaudala delen av mittstrålfåran och sidostrålfårorna initialt och som kan sprida sig till andra delar av hoven. Sjukdomen drabbar alla hästraser men prevalensen är högre hos tunga arbetshästar. Etiologin bakom sjukdomen är fortfarande okänd men på senare år har man sett ett samband med inkar hos häst som orsakas av bovint papillomvirus och hovkräfta. Om detta samband kan bekräftas med hjälp av fler undersökningar skulle effektivare behandling med antivirala och immunomodulerande medel kunna sättas in i ett tidigare skede. En rad olika behandlingsmetoder mot hovkräfta används kliniskt idag men det finns ingen helt effektiv behandling och risken för återfall är så stor som upp till 45 %.

En av de svåraste uppgifterna en sjuksköterska kan stå inför i ett akutläge är att både ta hand om patient och närstående. Då all kraft fokuseras på den vårdkrävande patienten är det av förklarliga skäl som närstående kan hamna i skymundan. Att som ambulanspersonal efter avslutad behandling ta sig an de närstående i deras kaosartade situation åskådliggörs i denna studie vars syfte är att belysa ambulanspersonals erfarenheter och strategier i mötet med närstående i samband med plötsliga dödsfall i hemmet.För att på ett öppet sätt försöka förstå beskrivna situationer så valdes det en kvalitativ intervju som metod. Då metoden var bestämd kontaktades två verksamhetschefer vilka godkände genomförandet av studien. Urvalskriterierna för informanterna var sjuksköterskekompetens, minst fem års ambulanserfarenhet samt intresse av att medverka.