Det finns metoder som har en fokus på användarmedverkan under utvecklingen och införande av informationssystem. Det kan vara svårt under utvecklingsprocessen att bekräfta hur en specifik systemtyp som beslutstödssystem kan anses vara framgångsrikt. Det kan, utöver de tekniska, finnas ytterligare faktorer som påverkar användningen av systemen som dessutom kan vara svåra att hantera under utvecklingen.Tar de användarcentrerade utvecklingsmetoder som används idag för att implementera och driftsätta ett beslutsstödssystem hänsyn till mjuka faktorer som kan vara specifika eller särskilt viktiga för denna typ av system? Kan effekten av faktorer som påverkar beslutsfattandet t.ex. stress, ångest och grupptänkande minimeras i högre grad då metoder som fokuserar på användarnas medverkan används? Att bekräfta existensen av dessa faktorer samt minimera den påverkan de har på beslutsfattandet under användningen kan göra stora skillnader i en verksamhets Effektivitet.

Bakgrund och problem: Allt fler företag gör företagsförvärv och sammanslagningar dåförvärv ses som en möjlighet att uppnå tillväxt snabbare än organisk tillväxt. Samtidigt harmånga dagens företag misslyckat med sitt företagsförvärv och stött på drastiska konsekvenser,till och med gått i konkurs.Syfte: Studiens syfte är att öka förståelse för industriella företagsförvärv och delmoment idess transaktionsprocess. Vi vill undersöka förvärv som en tillväxtstrategi samt deutmaningarna och risker som är förknippade med förvärv så att framgångsrika förvärv kanske.Avgränsningar: Studien har avgränsat förvärv av ett annat företags tillgångar, exempelvisgenom licensavtal av ett patent. Fokus har lagts på industriella förvärv. Studien har inteinkluderat processen som sker efter förvärvet och uppföljningsfasen i syfte att hålla sig inomramar för att studiens omfattning.Metod: Kvalitativ undersökning med sju intervjuer som dels har genomförts via dator ochtelefon och dels personligen.

I början på 1990-talet växte det fram nya synsätt på hur sjukvården och annan offentlig verksamhet skulle styras för att sänka kostnader och uppnå Effektivitet. 1992 infördes Stockholmsmodellen i Stockholms Läns Landsting där det viktigaste inslaget var att skilja på beställare och utförare. Beställarnas uppgift är att formulera målen för verksamheten och utförarnas är att bedriva verksamheten i enlighet med dessa mål och för att detta ska fungera behövs en effektiv beställarstyrning. En förutsättning för detta är att de aktörer som är inblandade uppfattar styrningen som legitim, då arbetar utförarna i enlighet med de mål som beställaren satt upp. Styrningen som bedrivs är avtalsstyrning där avtal skrivs mellan de bådaparterna om vad som ska utföras och vad det ska kosta.

Svensk kod för bolagsstyrning trädde i kraft 1 juli 2005, Sverige var då ett av de sista länderna i Europa med att skaffa sig en kod. Anledningen till att koden introducerades var för att höja kunskapen om och öka förtroendet för svensk bolagsstyrning, samt att stärka näringslivets Effektivitet och konkurrenskraft, detta både inom och utanför Sveriges gränser. Att koden kom just då hade att göra med de stora redovisningsskandaler internationellt sett med Enron och Worldcom som exempel men också med anledning av de felaktiga bonussystem som i Sverige innefattar Skandia, där Skandias förre VD Lars-Eric Petersson i dagarna dömts till 2 års fängelse.De bolag som omfattas av Svensk kod för bolagsstyrning är alla bolag på A-listan samt de på O-listan med ett marknadsvärde överstigande 3 miljarder kronor. Totalt handlar det om 84 st bolag.Denna uppsats syftar till att beskriva hur de berörda företagen på A- och O-listan har mottagit koden med avseende på motstånd till förändring, samt förklara vad motståndet beror på. För att besvara syftet skickades en enkät ut till samtliga bolag.

Diskussionen om den svenska vården är ständigt aktuell, särskilt den som rör de tio till tolv procent som utgör privat verksamhet. De ekonomiska drivkrafter som finns i ett företag med vinstintresse kan anses vara oförenliga med vård av god kvalitet. Det är viktigt att kunna balansera incitamenten kvalitet och vinstintresse för att undvika att patienter eller brukare blir missgynnade. Den privata vården och omsorgen tampas med dagens rådande organisationskultur som säger att det är fult att tjäna pengar på vård. Den offentliga sektorn i sin tur arbetar mot kvalitetsmål vare sig de är företagsekonomiskt effektiva eller ej, samtidigt som de brottas med svårigheter gällande krav på ökad ekonomisk Effektivitet, åtstramningar och problem med att mäta graden av framgång baserat på prestationer.

Sammanfattning Vi har med vårt examensarbete velat undersöka Arbetsmarknadsverket (AMV) och dess verksamhet. Vårt syfte var att närmare studera mål, styrning, organisation och enhetlighet. För att uppnå vårt syfte har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod där vi har intervjuat tjänstemän inom AMV. Vi har i vår kunskapsbakgrund velat ge en bild av AMV: s organisation och verksamhet. Detta har vi gjort för att öka förståelsen för vår studie om Arbetsmarknadsverket. Vi har även tagit fram och presenterat de teoretiska perspektiv som vi ansåg vara relevanta för vårt syfte och vår resultatanalys.

Ett liv utan färdtjänst skulle innebära ett isolerat liv. Det tycker i alla fall de resenärer vi intervjuat. De ser färdtjänsten som mer än bara en resa. Det är en frihet att kunna ta sig dit de vill utan att någon familjemedlem, vän eller assistent behöver följa med. Dock behöver en färdtjänstresenär ofta mer hjälp än en person utan funktionshinder, det är därför de åker med färdtjänst istället för den allmänna kollektivtrafiken.Denna fallstudie fokuserar på resenärer inom Göteborgs Stads färdtjänst och vad de anser är värdeskapande.

Problem: På 1990-talet började man att använda nya sätt att organisera och styra kommunala verksamheter på. Dessa nya lösningar bygger på marknadsidéer och förebilderna är hämtade från den privata företagsvärlden. Det är idéer som ska generera produktivitet, Effektivitet och kreativa organisationer. Det centrala begreppet är företagisering. Konkurrens och kunder har därmed blivit nya ord för kommunenheterna.I dagens marknadssamhälle har marknadsföring en nyckelroll.

Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och skapa förståelse för hur tjänsteföretag tillämpar några av Leans principer som egentligen har sitt ursprung i tillverkningssektorn, främst med avseende på principerna eliminering av slöseri samt ständiga förbättringar.Metod: Studien antar ett hermeneutiskt perspektiv, där en kvalitativ ansats och abduktion är grundläggande för studien. För att skapa djupare förståelse används flerfallstudie där två tjänsteorganisationer studeras med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Slutligen genomförs en analys utifrån teoretiskt framarbetade teman och kategorier.Teori: Inledningsvis redogörs för vad Lean production innebär, för att därefter mer detaljerat gå in på Lean productions huvudsakliga principer som är eliminering av slöseri och ständiga förbättringar. Därtill även kundvärde och de åtta slöserierna som hör till principen eliminering av slöseri.Resultat & Slutsats: Studiens resultat tyder på att de grundläggande principerna från Lean production är tillämpbara inom tjänstesektorn, men att de måste anpassas till det egna tjänsteföretaget för att kundnöjdhet och Effektivitet skall uppnås.Förslag till fortsatt forskning: Det finns möjlighet till att vidare utveckla studien och undersöka skillnader och likheter mellan fler företag samt undersöka om det går att utforma en övergripande modell för Lean productions principer inom tjänstesektorn.Uppsatsens bidrag: Denna studie har genomförts med syftet att bidra till kunskapsområdet för Lean inom tjänstesektorn på grund av den brist på forskning som råder inom området. Studien bidrar även till att undersöka tillämpbarheten av Lean productions principer inom tjänsteföretag som kan vara till nytta för andra tjänsteföretag. .

Syftet med detta projekt har varit att utveckla en solpanel och elektroniken till en portabel solcellsdriven lampa. Huvuddelarna i systemet är en solpanel, en ljuskälla, ett batteri och ett USB-uttag för att användaren ska kunna ladda t.ex. en mobiltelefon. Målet har varit att leverera produktionsunderlag för en färdig slutprodukt.En solcell är en halvledare som direkt omvandlar solljusets energi till elektrisk energi i form av likström. Den spänning och ström som alstras av en solcell är beroende av ljusinstrålningen, temperaturen, cellens Effektivitet och belastning.

Detta arbete presenterar resultatet av ett examensarbete framfört åt avdelningen PL Hus på Grontmij AB. Syftet med arbetet har varit att identifiera de roll- och ansvarsområden som ges till aktörer under ett projekt, detta för att kunna effektivisera arbetsflödet genom att öka förståelse för varandras uppgiftsområden. Studien har genomförts av författarna som är teknologer från programmet Byggteknik & Design på Kungliga Tekniska Högskolan och sträcker sig över 10 veckor under våren 2013.Författarna har använt sig av metoden deltagande observation som lämpar sig bäst när man arbetar på nära håll med sitt fokusområde. Syftet är även att jämföra hur den lärda kunskapen skiljer sig från den praktiska verkligheten. Som studenter är man nyfiken över hur väl kunskap kan översättas till faktiskt handling på ett multiprojektföretag.I tio veckor har författarna interagerat med ett dussin anställda som arbetar på två separata byggprojekt.

Följande studie är en personalvetenskaplig uppsats som behandlar projektdiskurser med fokuspå PMI och den skandinaviska forskningen. Syftet är att genom diskursanalys undersöka hurden vedertagna PMI-baserade uppfattningen av projektarbetsformen konstrueras och uttrycksi text.Uppsatsens teori bygger på diskursteori, som är en diskursanalytisk inriktning som användsför att studera språk och text. Analysen utgår från ord (tecken) och hur dessa positionerar sig iförhållande till andra tecken. Vårt analytiska fokus ligger på hur en diskurs konstrueras, påvad som stängs ute och hur detta sker genom språket. I studien presenteras kritisk forskningsom ger en mer nyanserad bild av projekt än den som generellt sprids genom populärprojektledningslitteratur, för att belysa en alternativ projektdiskurs.Detta är en kvalitativ studie med diskursanalys som metod.

Bakgrund: Smärta är för intensivvårdspatienten en unik, subjektiv, obehaglig och flerdimensionell upplevelse. Intensivvårdssjuksköterskan har ett moraliskt ansvar att lindra patienternas smärta. Verbalt icke-kommunicerandepatienter kan inte skatta sin smärta med hjälp av Numeric Rating Scale (NRS). På en neurointensivvårdsavdelning (NIVA) i Stockholm har det beteendebaserade smärtskattningsverktyget- the Critical-Care Pain Observation Tool (CPOT), implementerats. Intensivvårdssjuksköterskorna på NIVA använder CPOT dagligen i sitt arbete.

Uppsatsens syfte var dels att utreda de upphandlande enheternas skadeståndsansvar vid offentlig upphandling, dels att analysera skadeståndsreglernas effekter. För att uppnå syftet har jag tillämpat en klassisk rättsdogmatisk metod. Om en upphandlande enhet har brutit mot de upphandlingsregler som finns på området, kan förfördelad leverantör väcka talan om skadestånd i allmän domstol inom ett år. För att skadestånd skall utgå krävs dels att ett fel uppstått i upphandlingen, dels att leverantör därav lidit skada. Det är inte enbart anbudsgivare som kan begära skadestånd, utan även leverantör som inte deltagit i upphandlingen men likväl kommit att lida skada kan begära ersättning.

Undersökningens syfte är att utifrån en diskursteoretisk ansats beskriva och analysera bakgrunden till Norrköpings folkparks tillkomst samt folkparksstyrelsens uppfattning om den ideale besökaren under slutet av 1800-talet. Granskningen görs med utgångspunkt från frågorna: med vilka argument resonerade folkparkens styrelse att parken skulle byggas, vad kan man utifrån denna argumentation utläsa om folkparkens funktion och vem var den ideale besökaren enligt folkparksstyrelsen? De resultat som framkommit vid analysen bör ses som tolkningar gjorda utifrån Foucaults teorier om disciplinering och makt.Folkparken var under slutet av 1800-talet en social arena för disciplinering av arbetare. Folkparkens utformning i kombination med tillkomsten av ordningsregler och övervakning kan i det här sammanhanget bl.a. ses som ett led i arbetet med att förändra besökarnas beteende.