PÄ senare Är har strukturen av direktinvesteringar i utlandet förÀndrats frÄntillverkningssektorn mot tjÀnstesektorn, denna förÀndring speglar den dominanstjÀnstesektorn har i vÀrldens ekonomier. Mitt syfte Àr att undersöka huruvida de klassiskateorierna om direktinvesteringar i utlandet Àven kan appliceras pÄ tjÀnsteproducerandeföretag. I uppsatsen presenteras Dunnings teori om företags olika motiv till att investerautomlands. Dessa motiv kan delas upp i tre kategorier: resurssökande-,marknadssökande- och effektivitetssökande företag. I min analys kommer jag fram till attdet troligaste motivet till att tjÀnsteföretag investerar utomlands Àr att hitta nyamarknader.

VÄr undersökning har kommit fram till att det existerar vissa anomalimönster pÄ Stockholms fondbörs under Ären 1980-2002. Vi har kunnat konstatera att aktieavkastningarna i regel har varit högre i början av Äret jÀmfört med sista delen av Äret. Vi har Àven observerat en förÀndring samt mer tydliga anomalimönster under 1990-talet. Detta pÄvisas bÄde i vÄr studie av 15-15 mÄnadsavkastningar samt i vÄr studie av kalendermÄnadsavkastningar. Vi konstaterar att januarieffekten fortfarande Àr stark under 1990-talet samt att effekten Àven hÄller i sig in i februari mÄnad.

This paper?s objective is to investigate whether Modigliani and Miller (MM) I & II proposition from 1958 with regard to capital structure, is still valid among public Swedish firms.We have chosen the 63 firms on the Stockholm Stock Exchange (OMX) that AffÀrsvÀrlden magazine?s general index (AFGX) has categorized as industrial firms. We based this selection on the assumption that these firms are relatively capital intense and have a clear focus on production and, therefore, mainly uses capital structure as a mean to finance their production and not as a means in itself.To be able to fully evaluate these firms we have calculated the current key ratios based each firm?s annual report. To make the figures comparable across the entire population we adjusted them to each firm?s turnover.The results we have reached concur with MM?s proposition I regarding capital structures independence of the firm value.

För att vara konkurrenskraftig pÄ marknaden behöver företag hitta och anvÀnda möjliga resurser för förbÀttringar. En grund för ett kostnadseffektivt och kundtillgÀngligt logistiksystem Àr transporter. Det Àr viktigt att ha fokus pÄ bÄde interna och externa transporter nÀr processer ska optimeras och via detta erhÄlla lÀgre kostnader. Den enskilt största logistikkostnaden i mÄnga företag Àr transportkostnaden. Studien har utförts pÄ ett företag som Àr verksamma inom industrin. Fallstudieföretaget har ett fokusomrÄde inom transporter, dÀr syftet Àr att utveckla verksamheten inom specialtransporter.

Jag har med hjÀlp av King-Fullerton modellen jÀmfört den effektiva marginalskatten pÄ sparande och investeringar i realkapital. Jag har jÀmfört sparande i företagssektorn, dÀr jag tittat pÄ investeringar i aktiebolag, och bostadssektorn, dÀr jag tittat pÄ investeringar i egen villa, bostadsrÀttsfastighet och hyresfastighet frÄn Är 1985 till 2008. Resultaten visar att det nya och mer balanserade skattesystemet som infördes Är 1991 innebar en sÀnkning av den effektiva marginalskatten för nÀstan samtliga sektorer i studien. Efter fastighetsskattens avskaffande Är 2008 kommer incitamenten att spara i bostadssektorn öka kraftigt jÀmfört med investeringar i företagssektorn och det kommer att bli en tydlig snedvridning i skattesystemet..

Bokaler med park pÄ taket pÄ Hornsbruksgatan..

Tidigare forskning visar att nyintroduktioner o?veravkastar den fo?rsta handelsdagen men underpresterar relativt ett ja?mfo?rande index pa? la?ngre sikt. Enligt den effektiva marknadshypotesen a?r det inte mo?jligt att fo?rutse prisro?relser i marknaden med hja?lp av information som redan a?r tillga?nglig fo?r allma?nheten. Denna studie underso?ker om det finns en avvikelse fra?n den effektiva marknadshypotesen pa? den svenska aktiemarknaden fo?r nyintroduktioner beroende pa? bo?rsens trendla?ge.

Idén att beskatta marknader har funnits i decennier och mÄlen Àr desamma i dag som de var för 80 Är sedan. NÀmligen att:? Harmonisera existerande regleringar genom minska antalet nationella beskattningsmetoder,? Stabilisera marknader genom att minska volatiliten och? FÄ in intÀkterSkatte intÀkterna ska sedan anvÀndas till att finansiera nÄgot annat som man önskar att finansiera i samhÀllet.Den hÀr uppsatsen undersöker hur skatten kan komma att pÄverka Sverige och presenterar bland annat att skatten som elva lÀnder i EU kommer att införa frÄn och med januari 2014 kommer inte bara att pÄverka de elva lÀnder, utan Àven övriga lÀnder inom EU som ocksÄ kommer att fÄ ökade kostnader, trots att de inte tÀnker implementera skatten. För Sveriges del riskerar skatten att pÄverkar vÄra pensioner, hur vi investerar, var vi investerar med mera..

I denna studie undersöks möjligheten att prognostisera daglig avkastningen för branschindelad aktieindex, givet APT-modellen. Ur APT-modellen formuleras tvÄ modeller med olika grader av komplexitet, dÀr möjligheten till dels prognosförmÄga och dels möjligheten till att utveckla lönsamma strategier undersöks. Undersökning pÄvisar svÄrigheterna med att prognostisera avkastning för branschindelade aktieindex men att det Àr möjligt att utveckla lönsamma handelsstrategier ur de framtagna prognosmodellerna, dÀr detta resultat leder till att effektiva marknadshypotesen förkastas.

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att testa och analysera teknisk analys enligt en kortsiktig strategi pÄ Stockholmsbörsen under Ären 2000-2007. Vi Àmnar Àven utvÀrdera delperioder med utmÀrkande egenskaper. Resultaten frÄn undersökningen kommer att jÀmföras med en Buy & Hold-strategi i syfte att testa huruvida den Effektiva marknadshypotesen i dess svagaste form hÄller eller inte. Teori: Teorin har sin utgÄngspunkt i Effektiva marknadshypotesen och Behavioural Finance. Vidare förklaras de tekniska indikatorer som anvÀnds i undersökningen; Relative Strength Index, Moving Average Convergence Divergence samt Bollingerband.

Bakgrund: Internationalisering har blivit en given aktivitet för mÄnga företag, oavsett storlek. Anledningen Àr för att globala företagsaktiviteter har ökat dramatiskt under de senaste Ärtionden och grÀnsen mellan nationella och internationella marknader Àr idag tunn. Trots att mÄnga forskare har undersökt fenomenet och mÄnga modeller samt koncept har konstruerats som förklarar företags internationalisering, Àr de inte alltid entydiga med det empiriska stödet om hur företag internationaliseras och vad som pÄverkar deras internationaliseringsutveckling. DÀrmed hÀvdar mÄnga studier att det behövs mer forskning kring företags internationalisering, i synnerhet bland smÄ och medelstora företag dÄ de Àr viktiga aktörer inom vÀrldshandeln. Syfte: Denna studie Àmnar ge en större förstÄelse kring hur företag gÄr tillvÀga nÀr de internationaliseras och vad som har en pÄverkan pÄ företagens internationaliseringsutveckling.

Ekonomisk teori handlar mycket om att förvalta resurser pĂ„ ett sĂ„ effektivt sĂ€tt som möjligt. Denna verklighet gĂ€ller Ă€ven för den offentliga förvaltningen. Åklagarmyndighetens uppgift Ă€r att utifrĂ„n de medel som stĂ„r till förfogande försöka uppnĂ„ de uppsatta verksamhetsmĂ„len. Myndighetens uppgift Ă€r vidare att förvalta och distribuera resurserna pĂ„ det effektivaste sĂ€ttet möjligt för att uppnĂ„ de uppsatta mĂ„len. För att kontinuerligt söka förbĂ€ttra och effektivisera Åklagarmyndigheten Ă€r det relevant att kunna mĂ€ta hur vĂ€l organisationens olika delar presterar.

Internationalisering genom mellanhÀnder Àr ett vanligt sÀtt för smÄ och medelstora företag att expandera sin verksamhet till nya marknader. Orsaken Àr att expansion görs möjlig till nya marknader genom bryggning av distanser samt den relativt lÄga finansiella risken som internationalisering genom mellanhÀnder innebÀr. Resurser att expandera organiskt Àr nÄgot som smÄ och medelstora företag ofta inte har. Det saknas forskning som förklarar hur framgÄngsrika mellanhandssamarbeten uppnÄs och mÄnga företag misslyckas eller nÄr inte full potential. VÄrt syfte med studien Àr att skapa förstÄelse för de faktorer som pÄverkar ett framgÄngsrikt samarbete med utlÀndska mellanhÀnder.

Bakgrund: Det primÀra syftet med ett kreditbetyg Àr att tillhandahÄlla information till kreditgivare och investerare angÄende ett företags ÄterbetalningsförmÄga. Kreditbetyget baseras bÄde pÄ publik och privat information och bör dÀrför vid publicering pÄverka priserna pÄ bÄde kreditmarknaden samt aktiemarknaden under förutsÀttning att dessa Àr semieffektiva marknader.Syfte: Syftet Àr att studera hur aktiekurserna för samtliga företag pÄ Stockholmsbörsen, som erhÄller kreditbetyg frÄn S&P, pÄverkas vid en förÀndring av företagets kreditbetyg samt outlook.Genomförande: Uppsatsens syfte besvaras genom att undersöka aktieavkastningen i samband med publiceringen av ett förÀndrat kreditbetyg. Vi har anvÀnt oss utav en event study för att isolera och testa eventuell abnorm avkastning.Slutsatser: Av de totala antal tester som vi har utfört finner vi att endast en brÄkdel av dessa Àr signifikanta pÄ 10 % eller lÀgre. För att med sÀkerhet faststÀlla att ett förÀndrat kreditbetyg pÄverkar aktieavkastning hade en signifikant abnorm avkastning pÄ 1 % nivÄ önskats för en majoritet av testerna. SÄledes finner vi inte nÄgra starka bevis för att en förÀndring av kreditbetyg pÄverkar aktiekurser pÄ den svenska marknaden.

I denna studie har aktieutvecklingen hos förvÀrvade börsnoterade företag vid budets offentliggörande studerats. Företagen som förvÀrvades under lÄgkonjunkturen Är 2007-2009, och högkonjunkturen Är 2001-2004 har undersökts för att se om det finns nÄgon skillnad i aktieprisutvecklingen som skulle kunna bero pÄ vilket tillstÄnd ekonomin i samhÀllet befinner sig. DÀrefter utreds om det finns en skillnad beroende pÄ vilken bransch företagen befinner sig i.Studien förankras teoretiskt ur den effektiva marknadshypotesen dÀr en semistark effektiv marknad antas. Denna grad av effektivitet antas vanligen för finansiella marknader och Àr den form som eventstudier utgÄr ifrÄn. Den undersökningsform som anvÀnds i denna uppsats Àr en eventstudie och denna statistiska metod mÀter marknadens reaktion pÄ ny information.