Telemarknaden i Sverige har under de senaste Ă„ren stĂ€llts inför nya utmaningar som inte bara Ă€r ett resultat av avregleringen utan Ă€ven av kundernas ökade krav pĂ„ produkter och tjĂ€nster. Överlevnaden för den före detta monopolisten beror pĂ„ hur vĂ€l de kan tillgodose kundernas krav och aktivt bemöta de övriga aktörerna i branschen. DĂ€rmed blev frĂ„gestĂ€llningen att undersöka vilka faktorer som Ă€r vĂ€sentliga för att de före detta monopolistiska företagen ska kunna överleva pĂ„ dagens marknad och syftet med arbetet blev att utvĂ€rdera och analysera denna strategiska process.Vi har valt att göra en kundundersökning med syfte att kunna besvara vĂ„r problemstĂ€llning och dĂ€rmed valdes kundperspektivet. Med tanke pĂ„ att Sverige bara har ett teleföretag som har blivit avreglerat, nĂ€mligen TeliaSonera, blev det naturligt att vi utgick ifrĂ„n just detta företag. Kundundersökningen gjordes med privatkunder i Ă„ldern 20 ? 50 Ă„r.För att kunna stĂ€lla relevanta frĂ„gor i enkĂ€ten gjorde vi en omfattande förstudie som inkluderade artiklar i dagspress, offentliga rapporter och tidigare undersökningar, samt ett samtal med TeliaSoneras marknadsanalytiker.Det som vi kom fram till i vĂ„rt arbete Ă€r att om ett företag ska kunna överleva pĂ„ en konkurrensutsatt marknad borde det ha bĂ„de hög marknadsfokus och hög kundfokus.

Denna kandidatuppsats har i syfte att undersöka huruvida det gÄr att identifiera avvikande aktieavkastning hos företag vilka erhÄller ett förÀndrat betyg i Folksams Klimatindex mellan Ären 2004 och 2005. Identifieras avvikande avkastning undersöks marknadens vÀrdering av förbÀttrade respektive försÀmrade betyg. Signifikant avvikande avkastning identifierats i aktier hos företag som erhÄller ett förÀndrat betyg i Folksams Klimatindex. Resultatet frÄn eventstudien pÄvisar att betygsförÀndringar, oavsett karaktÀr, vÀrderas negativt av marknaden. Att marknaden skulle vÀrdera informationen om förbÀttrade respektive försÀmrade betyg pÄ samma sÀtt strider mot teorin om Corporate Social Responsibility.

Idag Àger drygt 7 miljoner svenskar nÄgon typ av vÀrdepapper. Dessa handlas av tvÄ typer av investerare, den aktiva och den passiva. Den aktiva investeraren köper och sÀljer sina vÀrdepapper mer frekvent för att dra nytta av dess upp och nedgÄngar, jÀmfört med den passiva investeraren som köper vÀrdepappret pÄ lÄng sikt.En aktiv investerare analyserar stÀndigt marknaden och dess utveckling, försöker utlÀsa historiska mönster för att förutspÄ hur framtiden kommer att utveckla sig. Att studera historiskt kursdata för att förutspÄ framtida mönster kallas teknisk analys . TvÄ vanligt förekommande analysmetoder inom teknisk analys Àr glidande medelvÀrde och Relative Strength Index.

Begreppet sjÀlvledarskap innebÀr ett inflytande över den egna personen. SjÀlvledarskap Àr aktuellt för alla personer, dÀrför att alla leder; har inflytande över, sig sjÀlva. Alla kan bli mer effektiva sjÀlvledare. Ett effektivt sjÀlvledarskap Àr en fördel dÄ personer stÀlls inför uppgifter de finner svÄra men samtidigt nödvÀndiga att utföra. Att leda sig sjÀlv kan göras genom tre olika strategier, beteendefokuserade strategier, naturliga/inbyggda belöningsstrategier samt tankemönsterbaserade strategier.

Syftet med denna uppsats Àmnar att beskriva svenska modeföretags internationaliseringsprocess. DÀrför ska vi undersöka och analysera nÀtverkets betydelse, barriÀrers pÄverkan, val av etableringsstrategier och varumÀrkesbyggnad vid internationalisering. För att uppnÄ syftet med vÄr studie har nedanstÄende huvudproblem formulerats: Hur gÄr svenska modeföretag tillvÀga vid etablering och varumÀrkesbyggnad pÄ den internationella marknaden? Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt innefattar svenska modeföretags etablering pÄ den internationella marknaden vilket berör internationaliseringsprocessen, nÀtverksperspektiv, barriÀrer, etableringsstrategier samt varumÀrkesbyggnad. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats dÀr fyra fallstudier har tillÀmpats.

Uppsatsen syftar till att undersöka vad effekten kan bli av den detaljhandelsreform som Ă€gt rum i Indien, november 2012. Reformen innebĂ€r att företag med flera varumĂ€rken fĂ„r etablera sig med en maximal Ă€garandel pĂ„ 51 %. Öppningen önskas ge en ökning av utlĂ€ndska direktinvesteringar. Det senaste decenniet har liknande öppningar Ă€gt rum och organiserat om marknader till mer moderna med stora supermarkets. Östra Asien, Central- och Östeuropa samt Latinamerika Ă€r alla exempel pĂ„ detta.

Den 1 januari 1999 bildade elva lĂ€nder (Belgien, Finland, Frankrike, Italien, Irland, Luxemburg, NederlĂ€nderna, Portugal, Spanien, Tyskland och Österrike) en europeisk valutaunion, det som ocksĂ„ kallas euroomrĂ„det. Grekland anslöt sig, som en tolfte och ny deltagare, i januari 2001. Även om Sverige, Danmark och Storbritannien inte deltar frĂ„n start har det varit klart att EMU kommer fĂ„ konsekvenser för olika sektorer.FrĂ„gorna som behandlats i detta arbete Ă€r följande:Har EMU haft en effekt pĂ„ de finansiella marknaderna i de lĂ€nder som Ă€r med i valutaunionen?Har Sveriges, Storbritanniens och Danmarks finansiella marknader förĂ€ndrats pĂ„ samma sĂ€tt som i de lĂ€nder som Ă€r med i EMU, fast dessa lĂ€nder stĂ„r utanför?Syftet med detta arbete Ă€r att analysera de finansiella marknaderna, genom berĂ€kningar av vissa kĂ€nda finansiella variabler, i de lĂ€nder som deltar i valutaunionen och tre lĂ€nder som stĂ„r utanför (Sverige, Danmark och Storbritannien). Detta för att se om de finansiella marknaderna har pĂ„verkats av EMU och hur de har pĂ„verkats i och med intrĂ€det.De variabler som behandlats Ă€r; ?-vĂ€rdet, för att se om lĂ€nderna gĂ„r mot en gemensam marknadsrisk.

Syfte: Syftet med denna undersökning Àr att göra en komparativ studie mellan Sverige-och global aktiefonder för att vidare analysera vilka aktiefonder som ger högst avkastning.Metod: Uppsatsen bygger pÄ en statistisk analys vilket sekundÀrdata ligger till grund för vÄra berÀkningar. Genom tillÀmpning av kvantifierbar hÄrd data dÀr bland annat historiska aktiekurser ingÄr, sÄ har en kvantitativ studie anvÀnts. Befintliga teorier och modeller har tillÀmpats.Slutsats: Studien visar i stort sett att högre risk ger en högre avkastning. Under period 1 presterade Latin Amerika fonderna bÀst varefter Sverige fonder presterade bÀttre under period 2. Dessa marknader kan vara vÀldigt oberoende av varandra och tenderar dÀrmed inte att följa varandras kursutveckingen.

Bakgrund och problem: 2014 blir det obligatoriskt för mindre aktiebolag att tillĂ€mpa K2-eller K3-regelverket. Forsknings- och utvecklingsföretag som vill aktiverautvecklingskostnader och behĂ„lla egenupparbetade immateriella tillgĂ„ngar i balansrĂ€kningentvingas vĂ€lja K3. Det innebĂ€r högre administrativa kostnader jĂ€mfört med en tillĂ€mpning avdet förenklade K2-regelverket. Detta innebĂ€r en konflikt dĂ„ EU och Regeringen har som mĂ„latt minska den administrativa bördan för företag i syfte att öka produktiviteten och stĂ€rkaföretagens konkurrenskraft mot marknader utanför EU.Syfte: Vi vill undersöka hur företag med egenupparbetade immateriella tillgĂ„ngar ibalansrĂ€kningen resonerar vid valet mellan K2 och K3.FrĂ„gestĂ€llning: Vilka Ă€r de avgörande faktorerna för mindre aktiebolag medegenupparbetade immateriella tillgĂ„ngar i balansrĂ€kningen vid valet mellan K2 och K3?- Är möjligheten att aktivera utvecklingskostnader avgörande vid valet?- Är de administrativa kostnaderna avgörande vid valet?Metod: Tre mindre aktiebolag med egenupparbetade immateriella tillgĂ„ngar i sin senasteĂ„rsredovisning har valts ut.

Denna artikel handlar om projektorganisering med projektstyrningsmodeller. Dessa modeller presenteras inte sÀllan som ett universalverktyg för projekt men finns det risk att dessa kan skapa lÄsningar i den kreativa processen? För att tydliggöra teorin och de aspekter som bör beaktas vid ett projekt har effektiviteten delats upp i tvÄ begrepp projektledningseffektivitet, vilket innefattar bland annat mÄtt sÄsom tid, kostnad och kvalité, samt projekteffektiviteten, vilket innefattar huruvida resultatet av projektet Àr anvÀndbart och meningsfullt. Genom denna uppdelning och med hjÀlp av en egen teoretisk referensram söker författarna skapa ett mer övergripande synsÀtt för att analysera ett projekts nytta i alla dimensioner. Artikeln inkluderar en undersökning som visar huruvida referensramen stÀmmer överens med det praktiska arbetet i ett projekt med projektstyrningsmodeller.

Den psykiska ohÀlsan ökar bland unga kvinnor och dÀrmed ocksÄ behovet av evidensbaserade effektiva behandlingsmetoder. Kognitiv beteendeterapi (KBT) Àr den behandlingsmetod som visat sig vara effektivast för en rad olika psykiatriska problem. För unga kvinnor med multimodal problematik Àr inte alltid poliklinisk-behandling tillrÀcklig utan en institutionsbehandling kan vara nödvÀndig. Forskningen av institutionsbehandlingar ger slutsatsen att de ska grundas pÄ kognitiva och inlÀrningsteoretiska principer Àven om vÀldigt fÄ studier gjorts pÄ mÄlgruppen; unga kvinnor med multimodalproblematik. MÄlet var att göra en sÄdan studie och se hur sjÀlvskadebeteende, mÄende, psykofarmaka anvÀndande och behovet av sluten psykiatrisk vÄrd pÄverkas hos unga kvinnor med multimodalproblematik som genomgÄtt en KBT behandling pÄ ett behandlingshem.

HuvudvÀrk av spÀnningstyp (HST) Àr den vanligast förekommande formen av huvudvÀrk och dess höga prevalens leder till stora kostnader för samhÀllet. Syftet med denna litteraturstudie var att faststÀlla effekten av olika icke farmakologiska behandlingar vid behandling av HST. Sökning genomfördes i databaserna Medline, AMED, PEDro, Cochrane, Spriline och PsycINFO för artiklar publicerade frÄn 1992 fram till maj 2002. Trettio artiklar uppfyllde inklusionskriterierna. För att faststÀlla kvaliteten pÄ studierna anvÀndes tvÄ olika utvÀrderingsmodeller: NHMRC och SBU.

För att överleva i dagens nÀringslivsklimat krÀvs en vÀl anpassad strategi för att hantera alla svÄrigheter och möjligheter som ett företag stÀlls inför.Denna uppsats syftar till att undersöka den svenska energikoncernen Vattenfalls tillvÀxtstrategi. Konkret undersöks pÄ vilka sÀtt företaget avser vÀxa organiskt och genom förvÀrv, vilka marknader som skall exploateras och vilken typ av produktutveckling som sker. Vidare undersöks svenska statens Àgarroll i Vattenfall.För att besvara uppsatsens syfte har vi anvÀnt sÄvÀl primÀr- som sekundÀrdata i form av intervjuer med representanter för bÄde Vattenfall och Svenska staten samt dokumentation i form av rapporter, analyser och direktiv. Denna data har sedan tolkats med hjÀlp av tillvÀxtteori avseende bÄde organisk och förvÀrvsinriktad tillvÀxt samt agentteori.FrÄn vÄr data har vi kunnat dra slutsatser kring Vattenfalls strategi dÀr företaget i nulÀget stÄr inför en större förÀndring frÄn att vara inriktade pÄ förvÀrvsbaserad tillvÀxt till en kombination dÀr bÄde förvÀrv och organisk tillvÀxt ingÄr. Denna strategi syftar till att fördubbla företagets energiproduktion fram till Är 2030 och göra företaget klimatneutralt till Är 2050.

Idag Àger drygt 7 miljoner svenskar nÄgon typ av vÀrdepapper. Dessa handlas av tvÄ typer av investerare, den aktiva och den passiva. Den aktiva investeraren köper och sÀljer sina vÀrdepapper mer frekvent för att dra nytta av dess upp och nedgÄngar, jÀmfört med den passiva investeraren som köper vÀrdepappret pÄ lÄng sikt.En aktiv investerare analyserar stÀndigt marknaden och dess utveckling, försöker utlÀsa historiska mönster för att förutspÄ hur framtiden kommer att utveckla sig. Att studera historiskt kursdata för att förutspÄ framtida mönster kallas teknisk analys . TvÄ vanligt förekommande analysmetoder inom teknisk analys Àr glidande medelvÀrde och Relative Strength Index.

Hammarskjöld och Boutros-Ghalis effektiva ledarskap inom FN analyseras. Teorierna som anvÀnds Àr path-goal teorin och Greensteins teori. Genom dessa finner vi utgÄngspunkterna för analysen, vilka Àr: generalsekreterarnas administrativa arbete, val av lösningar i kris- och konfliktsituationer samt deras relationer med medlemsstaterna. UtifrÄn dessa tre kategoriseringar analyserar vi sedan deras effektivitet genom anvÀndandet av indikatorer frÄn Greensteins teori. Stor tyngdpunkt ligger pÄ den empiriska framstÀllningen av deras respektive karriÀr som generalsekreterare.