Syftet med min undersökning var att studera hur den skriftliga lärarresponsen i svenska upplevs av eleverna, vilken betydelse den har för elevernas självbild och fortsatta skrivutveckling. För att få så bred bild som möjligt av fenomenet använde jag mig av kvalitativ intervju som metod. Jag intervjuade tolv elever på gymnasiet med en spridning från första till tredje året. Jag fann att eleverna vill ha respons på sina texter. De lyfte fram den lärande funktionen och vikten av positiva kommentarer för det fortsatta skrivandet.

Ett avtal om att uppföra ett nytt småhus får anses utgöra en av de ekonomiskt största affärerna i en konsuments liv. Konsumenten är i dessa avtal den svagare parten gentemot entreprenören som anses vara den betydligt starkare både ekonomiskt och kunskapsmässigt. Konsumenten har även det största ansvaret för bygget genom sin roll som byggherre. Syftet med vår uppsats har varit att ta reda på vilka lagregler som finns och hur dessa aktualiseras för en konsument vid ett sådant avtal. Kan man anse att lagstiftningen fyller sin funktion med att skydda konsumenten i de fall problem uppstår?I vår uppsats har vi genom traditionell juridisk metod utrett vad det finns för bestämmelser på området och vilket skydd konsumenten har i dessa avtalsförhållanden samt om skyddet kan anses vara tillräckligt.

Reklam är idag en naturlig del av vår vardag. Investeringarna i reklam växer för varje år som går och år 2006 investerade olika annonsörer i Sverige över 60 miljarder kronor i marknadskommunikation. Ett ständigt ökande mediebrus och ett minskat förtroende för reklam har gjort det svårare för annonsörerna att nå fram med sitt budskap och reklamen fungerar inte alltid som planerat, närmare bestämt 80 - 85 % av reklamen som görs fungerar inte. Vad krävs då för att göra effektiv reklam och vad innebär egentligen effektiv reklam? Vilken betydelse har en reklamtävling som 100-Wattaren för begreppet effektiv reklam? Inom reklambranschen så hävdas det att reklam bör vara kreativ för att vara effektiv.

Konsumentens roll har förändrats. Hon har gått från att ha varit en ständigt utsatt mottagare av företags budskap till att bli en inflytelserik individ med förmåga att påverka och ställa krav. Hennes nya krav innebär att företag tvingas förändra sin syn på kommunikationen som en monolog från företag till konsument, till att behandla den som en dialog mellan de två parterna. Trots att kravet på dialog kommit från konsumenten måste företag motivera dagens upptagna konsument till att delta i dialogen för att denne ska lägga tid på att engagera sig i denna. Sådan problematik utspelas bland annat i sociala nätverk.

The aim of this study is to investigate oral peer review on argumentative speech and to study the attitudes towards this peer review. The investigation was performed in an up-per secondary school class, and it focused on the different types of oral responses students give each other. In addition, the study investigated in what way the students experience this type of peer review. The results show that students reflect on form and performance as well as content, but they place more emphasis on form and performance than content. Students are positive about peer review and its importance for their progress.

Abstract Denna uppsats behandlar frågeställningar kring konsumenters motivation och kvalitetsupplevelse i samband med köp och konsumtion av Functional Food. Vi har genomgående i uppsatsen haft ett konsument- och ett producentperspektiv för att kunna identifiera skillnader som kan föreligga mellan dessa två. På så sätt utröner vi om konsumentens kvalitetsupplevelse stämmer överens med de mervärden som producenten vill förmedla. Vi har även kartlagt vilka faktorer som motiverar konsumenter till köp av en Functional Food. Till vår hjälp i den empiriska del som grundar sig på kvalitativa djupintervjuer med ladderingteknik har vi haft tillgång till ProViva Active.

Studien syftar till att undersöka konsumentens roll för en hållbar utveckling genom att analysera hur fyra organisationer som arbetar för hållbar livsmedelskonsumtion konstruerar hållbarhet och konsumenten.Organisationerna representerar olika intressen och empirin består av officiella kommunikationsdokument samt intervjuer. Empirin analyseras i relation till postmodernitetens individualisering som beskriver hur individer, genom kommunikation om miljörisker och ohållbarhet åläggs ta ansvar för en hållbar samhällsutveckling. Analysen visar att hållbarhetsbegreppet ständigt omformuleras vilket leder till ambivalens hos konsumenten, och vikten av politiska åtgärder för hållbar konsumtion framhålls av organisationerna med politisk inriktning.Tre konstruktioner av konsumenten uttrycks. Samtliga organisationer konstruerar i en officiell diskurs en hållbar konsument som med hjälp av kunskap tar ansvar genom aktiva livsmedelsval. I en vardagsdiskurs konstrueras konsumenten som förvirrad av budskapen om hållbara livsmedelsval och sägs behöva hjälp genom förenklad kunskap.

Föreliggande studie är ett examensarbete på avancerad nivå inom grundlärarutbildningen F-3 i fördjupningsämnet matematik och lärande. Syftet med arbetet har varit att undersöka vilka initiativ som tas av lärare eller elever för att göra den verbala klassrumskommunikationen effektiv under matematiklektioner. Språket är ett viktigt verktyg under ständig utveckling varför vi ansåg det viktigt att undersöka den verbala kommunikationen i en matematisk kontext. Till insamlingen av det empiriska materialet har strukturerade observationer använts som metod. Undersökningen genomfördes på två grundskolor i södra Sverige.

Forskning har visat att godkända elevtexter ofta underkänns av objektiva bedömare. En allmän uppfattning är även att lärare ofta tenderar ge otydliga kommentarer i elevtexter, vilka inte preciserar elevens utvecklingsområden. Vårt syfte var mot denna bakgrund att undersöka om en grammatikanalys kunde fungera som bedömningsunderlag och att analysen kunde precisera textens styrkor och svagheter. Genom ett samarbete med två skolor samlade vi, under höstterminen 2011, in och analyserade totalt tio betygsatta elevtexter från elever i årskurs nio. I vår grammatikanalys analyserade vi elevtexternas nominalkvot, nominalfraser, fundament, bisatser och satsförkortningar.

Denna uppsats undersöker en informationskampanj från Fair Trade Center (FTC) som drevs under hösten 2012 under namnet A wage to live on. Uppsatsens syfte är att utröna om Fair Trade Center har nått ut med sitt budskap till media och söker detta svar genom fyra frågeställningar; Har FTC nått ut med sitt budskap till de undersökta medierna (Aftonbladet, Expressen, DN och SvD)? Vilket budskap har FTC med sin kampanj (utifrån mål och material)? Verkar Kalla Faktas reportage ha påverkat medias respons? Är FTCs budskap samstämmigt i mål och material? Fokus för uppsatsen ligger på vecka 43 2012 då detta var fokusvecka för kampanjen. Mot en bakgrund kring teorier om budskapsstrategier, målgrupper och olika mål och tidigare forskning kring framgångsrika kampanjer har jag genom retorikanalys som huvudsaklig metod gått igenom utvalt material. Materielet består av Fair Trade Centers egna pressmeddelande och debattartikel samt utvalda tidningars respons under fokus perioden.

Tidigare studier har visat på sambandet mellan oräddhet, psykopati,aggressivitet och antisocialt beteende. Denna studie undersöktefenotypiska och genetiska relationer mellan komponenter i the skinconductance fear conditioning task och i psykopatiskapersonlighetsdrag. Data hämtades från den longitudinella studien;Tvillingstudie om riskfaktorer för antisocialt beteende (RFAB) vidUniversity of Southern California och data från pågående tillfälle 5inkluderades i studien. Resultatet visade på betydelsen av bådegenetiska och icke-gemensamma miljö influenser förklarade varianseni obetingad respons. I överensstämmelse med tidigare forskningvisade resultaten att individer som visade på högre nivåer avmanipulativt och svekfullt beteende också uppvisade större brister irädslobetingelser..

Den här studien analyserar de olika genusaspekterna av lärare och mellanstadieelevers interaktion i klassrummet samt lärarens sätt att undervisa. Studien visar hur ofta och på vilket sätt läraren ger uppmärksamhet till pojkar eller flickor samt hur ofta och på vilket sätt pojkar eller flickor ger uppmärksamhet till läraren under lektionen. Studien kategoriserar också lärarens olika sätt att ge respons till elevernas svar under lektionen. Datamaterial i undersökningen har samlats in via klassrumsobservation som gjordes i en årskurs fyra med hjälp av videoinspelning. Det insamlade datamaterialet har transkriberats och blivit analyserat med metoder som samtalsanalys, observationsschema och lärarens riktningsgivare.

Syftet med denna undersökning var att erhålla ökad förståelse för ett antal gymnasieungdomars upplevelser av sociala nätverk och hur dessa väljer att framställa sig själva på nätverken. Vi ämnade även undersöka konsekvenserna av den självframställan som sker, med fokus på hur ungdomarna själva påverkas.Frågeställningarna vi utgick ifrån var: vilka normer finns för hur man bör framstå på de sociala nätverken? Hur beskriver ungdomarna att de framställer sig själva på de sociala nätverken och hur anpassas självframställan utefter de normer som finns och den respons som de får? Hur underlättar och försvårar nätverksarenan, i jämförelse med den fysiska verkligheten, ungdomarnas möjligheter att framställa sig själva på önskvärt sätt? Samt hur påverkas ungdomars syn på sig själva av de framställningar som görs och den respons som de får? Utifrån vårt syfte och våra frågeställningar har vi valt att samla in vår empiri genom att utföra fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt en fokusgrupp. Vi har utgått från de symboliska interaktionisterna Charles Cooleys, George Herbert Meads samt Erving Goffmans tankar och begrepp för att analysera vårt resultat. Resultat av vår studie påvisar att det är relativt lätt ?att skräddarsy sig själv?, att framstå som den man vill framstå som, på de sociala nätverken i jämförelse med vad detta är i den fysiska verkligheten.

Denna studie undersöker vilken syn elever har på den skrivna responsen de får av svenskläraren. Responsgivandet är en stor del av lärarens arbetsuppgifter, och det är därför viktigt att veta hur eleverna mottar och förstår kommentarerna. Det är också viktigt för läraren att veta hur synen skiljer sig mellan olika elever. Studien undersöker även vilken erfarenhet elever i en klass på gymnasiet har av ett processinriktat arbetssätt. Studien har gjorts utifrån följande frågeställningar:Hur upplever elever i gymnasiet respons och kommentarer från lärare- Vad kommenteras i texterna och vad tycker eleverna om kommentarerna?- På vilket sätt tar eleverna till sig kommentarerna?Vilken erfarenhet har eleverna av ett processinriktat arbetssätt?För att svara på frågeställningarna gjordes en kvalitativ enkätundersökning, vilken gav 21 svar, och 4 kvalitativa intervjuer.

Med denna uppsats har vi utifrån ettkonsumentperspektiv, jämfört eventuellalojalitetsöverföringseffekter hos co-branding vid en högoch en låg engagemangsnivå..