Den här uppsatsen syftar till att undersöka på vilket sätt som en liten Non Governmental Organization (NGO) kan bidra till ett företags CSR-arbete. Tidigare teorier föreslår att en NGO kan bidra till företags CSR-arbete på två sätt, dels genom att dela med sig av sina interna resurser och dels genom att fungera som strategisk länk. Vi undersöker om detta stämmer även för en liten NGO samt om den uppfyller de kriterier som Stafford et al. (2000) föreslår att en NGO bör uppfylla för att fungera som en effektiv strategisk länk. Detta har tidigare studerats för stora NGOs, och det finns därför ett kunskapsgap gällande små NGOs roll för företags CSR-arbete.

Antalet personer som är i behov av vård i hemmet ökar. Distriktssköterskan har det övergripande ansvaret för att omvårdnad och hälso- och sjukvårdsinsatser planeras och genomförs med god kvalitet och på ett säkert sätt inom hemsjukvård. Distriktssköterskan har en arbetsledande roll vilket innebär att stödja och handleda andra yrkesgrupper. Med sin kompetens inom pedagogik och ledarskap samt en fördjupad kunskap i kommunikation har distriktssköterskan en unik nyckelposition för främjande av kommunikation. Flertalet hälso- och sjukvårdsinsatser utförs av delegerad hemtjänstpersonal varför samverkan mellan distriktssköterska och hemtjänstpersonal är en viktig del av arbetet.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka vilka faktorer som gör teknisk kommunikation tillgänglig och lättförståelig. Det skulle leda fram till en läsvärd lathund för användare av ett nytt CMS-system. Arbetet har genomförts i samarbete med Telia, som är inne i ett förändringsarbete gällande sina informationssystem. De ska införa ett nytt så kallat PIM-system (Product Information Management), som ska innefatta ovan nämnda CMS-system och kommer innebära ett förändrat arbetssätt och nya arbetsuppgifter för min berörda målgrupp. För att lösa problemet har jag tagit hjälp av en fokusgrupp och gjort en webbenkät. Jag har ställt mig frågor om vad teknisk kommunikation kan bidra med vid framtagning av ett instruerande material, samt i vilka syften användarna kan tänkas läsa den typen av material. Med hjälp av teorier och ovanstående metoder producerade jag ett förslag på hur lathunden kan se ut. Jag testade också förslaget på målgruppen för att få deras åsikter, i syfte att förbättra slutresultatet..

Dagens fordon är försedda med elektroniska styrsystem, ECU:er, som styr många av fordonets funktioner. I takt med att dessa system blir mer avancerade krävs en effektiv process för att hantera systemens specifikationer för diagnoskommunikation. Hanteringen av dessa specifikationer är inte standardiserad. I många fall dokumenteras en ECU i ett ordbehandlarformat, t ex Word eller RTF, som inte enkelt kan läsas eller tolkas av ett diagnossystem. Specifikationerna måste översättas till ett maskinläsbart format för att kunna användas vid kommunikation med ECU:n.

För att på ett bra sätt kunna marknadsföra och sälja en produkt är det viktigt att ha ett attraktivt ansikte utåt. En stor del av en produkts identitet finns i dess logotyp och grafiska profil. För att skapa en effektiv identitet gäller det att använda färger och former på ett sådant sätt att rätt sorts känslomässiga budskap förmedlas. Syftet med examensarbetet är att få grundläggande kunskap inom grafisk design för att kunna undersöka och ta fram en visuell identitet. Uppdragsgivaren är ett företag under uppstart som betår av fyra studenter som har tagit fram produkten Sockmate.

Förmågan att kunna kommunicera är av yttersta vikt för att en organisation ska vara fungerande. Det är också nödvändigt för en organisation att kunna förändra sig för att förbli effektiv. Motivation är det som sätter tankar i handling och därför bör det vara en viktig aspekt när det kommer till internkommunikation i stora organisationer som genomgår förändringar.    Uppsatsen baseras på en fallstudie av en organisationsförändring vid Karlstads universitet som genomfördes 1 januari 2013, där kvalitativa intervjuer använts som metod. Undersökningen gjordes under november och december 2012 då förändringsprocessen var i sitt slutskede.

Denna studie behandlar miljöfarliga ämnen i byggprocessen. Syftet med studien är att ge läsaren en inblick i hur miljöfarliga ämnen uppfattas i en byggprocess. Ämnen som kommunikation, kunskap och ansvar leder läsaren genom studien för att uppfylla syftet. För att skaffa mig information till studien har jag genomfört ett antal intervjuer samt läst på olika hemsidor till diverse företag och organisationer, samt tryckt litteratur. Resultatet av studien visar att kommunikation, kunskap och ansvar är tre viktiga aspekter för ett lyckat projekt.

Förstärkning av betongkonstruktioner är ständigt aktuellt runtom i världen. Orsakerna varierar och är många till antalet. Behovet av en snabb, effektiv och relativt billig metod för att förstärka konstruktionerna är synnerligen uppenbar. I föreliggande arbete har försök med kolfiberförstärkta betongbalkar utsatta för tvärkraft genomförts. Ett syfte med arbetet har varit att undersöka om kolfiber är ett lämpligt material för att förstärka betongbalkar med avseende på tvärkraftskapacitet.

Bakgrund: Aspergers syndrom karaktäriseras av svårigheter med social interaktion och kommunikation, främst icke-verbal. Det har visat sig att genetiska faktorer är av stor betydelse och att en hjärnskada kan vara en bakomliggande orsak. Svårigheterna gör att de ofta hamnar utanför i sociala sammanhang. På grund av den låga prevalensen av AS har personal inom vård och omsorg en begränsad kunskap kring mötet med personer som har AS. De kommunikationssvårigheter som ses förekomma vid AS kan göra det svårt i mötet med sjukvården.

De flesta företag har visioner. En visions syfte är att fungera som en kompass som vägleder individer och grupper så att de lättare kan fokusera på företagens mål. Visioner har en förmåga att inge hopp om en bättre framtid, en framtid som är tillräckligt attraktiv att den anses vara värd hårt arbete för att en dag nå dit. Visioner ska fungera som en bas i företaget för att påminna om vad som är viktigt i organisationen, hur den bör relatera till omgivningen och hur intressenter ska bemötas. Tidigare studier visar att nästan alla anställda vid företag har svårt att förstå eller är helt omedvetna om företagets vision.

Syftet med detta arbete är att undersöka lärarens verbala kommunikation i klassrummet. Vi ville titta på frågorna som läraren ställde till sina elever. Studien består av observationer från tre matematiklektioner i en år 5 klass. Två av lektionerna är könsuppdelade i flickor respektive pojkar medan den sista lektionen är i helklass. Undersökningen visade att läraren använde sig mest av slutna frågor, där svaret ibland fick mer uppmärksamhet än förståelsen.

BAKGRUND:Användandet av datorer i samhället medför att människor behöver ha kunskap ominformations- och kommunikationsteknik, IKT. Barn i förskolan kommer att möta datorer iolika sammanhang under sin uppväxt, vilket har gjort att användningen av datorer i förskolanhar vuxit fram under senare år. I vissa förskolor finns det datorer, i andra inte och hur deanvänds ser olika ut.SYFTE:Syftet med denna uppsats är att undersöka barns samspel och kommunikation vid datorn ochhur datorerna används i två förskolor.METOD:I undersökningen har vi observerat 16 barn mellan 3:9-5:8 år, i deras samspel ochkommunikation vid datorn på två förskolor i Västra Götaland. Studien är kvalitativ.RESULTAT:Resultatet visar att samspel och kommunikation vid datorn ser olika ut beroende av olikasituationer, vilka barn som deltar och på vilket sätt de agerar, hur datorn används ochnärvaron av pedagoger. Barn och pedagoger kommunicerade och samspelade med hjälp avtalet och genom kroppsliga gester, för att skapa en gemensam förståelse.

Föreliggande studie bygger på ett estetiskt-praktiskt arbete inom en språkteoretisk kontext. Studien utförs på en skola för nyanlända elever i åldrarna 13-18. Syftet är att utforska mötet mellan bild- och dramapedagogik och nyanlända elevers kommunikation och språkutveckling. Inom både bild- och dramapedagogik är språk närvarande utifrån ett vidgat sätt att betrakta språk. För att nå syftet har ett bild- och dramapedagogiskt arbete disponerats över två veckor med en grupp om sju nyanlända elever, vilka samtliga har bristande eller inga skolerfarenheter med sig.

Syftet med föreliggande forskningsstudie var att undersöka hur förskolor arbetar med taloch språkutveckling för att aktivt hjälpa barn som tenderar att ha svårigheter med tal ?och kommunikation. Jag har tagit upp ämnet sett ur ett sociokulturellt perspektiv för attvisa på att kommunikation och samspel har en historisk utgångspunkt som barn föds in ioch måste anpassa sig till. Jag har även tagit upp alternativa kommunikativa metodersom ett delsyfte att påpeka deras viktiga uppgift i förskolan, vilket är att främja barnsspråkliga utveckling. Tillvägagångssättet har varit en kvalitativ halvstrukturerad metodmed fokus på intervjuer.

Uppsatsen handlar om hur vardagskommunikationen ser ut i hörande respektive döva klasser. Vi har undersökt vilka likheter och skillnader som finns i kommunikationen i de olika klasserna. För att få veta hur kommunikationen ser ut har vi studerat kommunikationen i två olika klasser, en hörande klass och en dövklass..