Det huvudsakliga syftet med denna kandidatuppsats är att utvärdera huruvida book-to-market talet kan användas som hjälpmedel för att hitta aktier som förväntas ha hög avkastning på den svenska börsen. Fortsättningsvis utreds om ett eventuellt samband mellan book-to-market tal och avkastning kan förklaras av andra element såsom: företagsstorlek, tidshorisont och säsongsanomalier. En kvantitativ metod är utgångspunkt för hela undersökningen och samtliga resultat är tolkade utifrån en deduktiv ansats, det vill säga betraktade utifrån ett teoretiskt perspektiv. Huvudsakliga teoretiska inslag är hämtade från samtida litteratur inom ämnet finansiering och tilläggsvis har ytterligare information beträffande BtM-talet hämtats ifrån varierande källor såsom: akademiska artiklar, avhandlingar och tidigare forskningsartiklar som behandlar ämnet. All empirisk data är sammanförd med hjälp av databasen Six Trust samt flertalet andra välansedda informationskällor och utgörs av samtliga företag som har varit noterade på Stockholmsbörsens A-lista mellan åren 1980 till 2002.

Syftet med studien var att undersöka om insynspersoner genererar en extra avkastning gentemot övriga placerare på den svenska aktiemarknaden. Eventstudiemetoden ligger till grund för vår kvantitativa angreppssätt. Vi har använt oss av marknadsmodellen för att mäta den abnormal avkastningens effekt av insynstransaktioner. Resultaten visar på många signifikanta resultat. Studien visar att det ofta förekommer abnormala avkastningar vid köptransaktioner på den svenska aktiemarkanden.

Genom en kvantitativ studie av 60 aktier på Stockholmsbörsen har följande fråga besvarats. Hur kan en investerare utnyttja historisk information för att nå riskjusterad överavkastning? En teknisk analys för att testa den svaga formen av informationseffektivitet genomfördes. Aktiernas faktiska avkastning jämfördes med den förväntade enligt CAPM, och de alfavärden som observerades testades genom variansanalys. Resultaten från studien visade att de undersöka aktierna har alfavärden som är signifikant skilda från noll, när endast skillnaden studerades.

Under det senaste decenniet har intresset att investera i skogsfastigheter ökat. Detta har gjort att bankerna idag utvecklar sina segment inom skog- och lantbruk. Har som mål att underlätta vid värdering av skogsfastigheter genom att undersöka sambandet mellan markens naturliga virkesproducerande förmåga till årlig nettoavkastning. Beräkningarna är uppbyggda på nuvärdesmodeller och syftar till att visa likvärdig årlig inkomst. Landet delades upp i fyra regioner för att avspegla regionala skillnader i produktionsförmåga. Resultatet visar att det finns stora skillnader i årlig avkastning mellan regionerna. Förklaringen till detta är att boniteten är avtagande med stigande breddgrad.

Vi undersöker om familjeägda bolag är mer framgångsrika än övriga bolag bland de 100 största bolagen på Stockholmsbörsen under perioden 2002-2012. Urvalet består av 1136 årsobservationer efter att finansiella bolag exkluderats. Våra resultat visar att familjeägda bolag värderas högre och har en högre avkastning än övriga bolag, vilket delvis förklaras av minskade agentkostnader. Bolag som fortfarande ägs av familjen som grundat bolaget har en betydligt högre värdering och avkastning än övriga bolag vilket kan förklaras av långsiktigt ägande och den unika kompetens grundaren tillför bolaget..

Den svenska fondmarkanden har haft en enorm utveckling de senaste tio åren med en kraftigt ökad fondförmögenhet och en börs med både signifikanta upp- och nedgångar. Den höga volatiliteten på marknaden föranleder att både fonderna och deras förvaltare bör analyseras noga, bland annat för att analysera hur fonderna hanterar aktiv avkastning. Ett område som är specifikt intressant att studera i relation till avkastning är hur förvaltare ändrar sin risk som en direkt effekt av förvaltarens prestation. Sambandet antas vara kopplat till hur förvaltare blir kompenserade samt hur fondinvesterare agerar i olika avkastningssituationer. Tidigare studier från den amerikanska marknaden visar på att när en fond presterar relativt sätt ?dåligt? och avviker negativt från sitt jämförelseindex riskerar förvaltaren inte något personligen.

Ända sedan handeln med finansiella instrument utvecklades under början av 1900-talet har problematiken kring insiderhandel existerat. Denna problematik bottnar i att personer med ett informationsövertag, dvs. insiders kan enligt vissa tidigare utförda studier generera abnormala avkastningar vid exempelvis aktiehandel. Oenigheten på detta forskningsområde är relativt stort. Det skulle därför vara intressant att titta på möjligheterna till abnormal avkastning genom att replikera insiders köp- och sälj transaktioner på den svenska aktiemarknaden.Denna studies frågeställning formuleras således; Kan utomstående investerare generera abnormal avkastning genom att replikera insiders köp- respektive sälj transaktioner på Stockholmsbörsens Small Cap lista?För att svara på denna frågeställning genomfördes en kvantitativ studie innehållande 60 stycken bolag noterade på Stockholmsbörsens Small Cap lista.

Syfte: Vårt syfte är att undersöka huruvida småföretags eventuella högre avkastning på Stockholmsbörsen 1997-2002 beror på att små företag i högre grad än stora är marginal firms. Metod: Vi skapar sex portföljer, som jämförs i par. Ett par för storlek, ett för soliditet och ett för utdelning. Därefter beräknar vi deras avkastning för åren 1997-2002 och kontrollerar om signifikanta skillnader finns. Vi skattar även betavärden ? både för marknadens riskpremie och egna faktorer ? för storleksportföljerna.

Föreliggande studie är ett examensarbete på avancerad nivå inom grundlärarutbildningen F-3 i fördjupningsämnet matematik och lärande. Syftet med arbetet har varit att undersöka vilka initiativ som tas av lärare eller elever för att göra den verbala klassrumskommunikationen effektiv under matematiklektioner. Språket är ett viktigt verktyg under ständig utveckling varför vi ansåg det viktigt att undersöka den verbala kommunikationen i en matematisk kontext. Till insamlingen av det empiriska materialet har strukturerade observationer använts som metod. Undersökningen genomfördes på två grundskolor i södra Sverige.

SAMMANFATTNINGTitel: FöretagsförvärvSeminariedatum: 2009-07-03Ämne/kurs: NEKK01, Kandidatuppsats i nationalekonomi, Makroekonomisk analys, Portföljvalsteori, 15 poäng, 15 ECTSFörfattare: Jesper Bäckmark Filipsson André Henryson Handledare: Bengt KjellgrenFem nyckelord: Budpremie, Tobins q, effektiva marknadshypotesen, onormal avkastning, globaliseringSyfte: Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka variabler som kan påverka budpremien vid ett förvärv. Denna studie ska ses från en investerares sida som vill utnyttja den höga onormala avkastningen som genereras vid ett förvärv.Teori: Vi kommer att använda oss av teorier kring Tobins Q, den effektiva marknadshypotesen, motiv till företagsförvärv, onormal avkastning och teorier om dagens globalisering. Dessa ska hjälpa att förklara och ge stöd åt våra resultat.Metod: I denna studie används en kvantitativ metod där våra hypoteser testas genom dels genom en multipel regressions analys men även enklare statistiska prövningar. Där olika variablers samband med budpremien förklaras. Slutsats: Vid förvärv har vi kommit fram till att målföretagen är de stora vinnarna på kort sikt. De variabler som vi kunde hitta ett samband med bud premien var kumulativ onormal avkastning 30 dagar innan och fram till buddagen.

Syftet med denna uppsats är att genom en kvantitativ undersökning av slumpmässigt valda bolag på Stockholmsbörsen se om det går att finna en ett mönster mellan avkastningen och nivån på företagens q- värde. Utifrån problemformuleringen har en undersökning gjorts på en urvalspopulation som innefattar 50 observatoner per år under 1993- 2003. Materialet analyserades sedan statistiskt och slutsatsen är att undersökningen kan visa att det inte finns något statisitiskt säkerhetsställt samband mellan Tobins q och avkastning, under undersökningsperioden. Analyserna har utförts på hela perioden om 11 år , men även sambandet månad för månad har undersökts för att försäkra att det inte finns några månatliga anomalier..

Hedgefonder anses kunna generera positiv avkastning oavsett marknadsklimat pga. sina friare placeringsregler och möjlighet för förvaltarna att använda sig av flera olika derivatinstrument och finansiella tillgångar när de konstruerar sin portfölj. Eventuell överavkastningen beror bl.a. på att förvaltare av dessa fonder lyckas minska marknadsrisken som ett marknadsindex är exponerad mot. Resultatet för denna studie visar att de flesta undersökta hedgestrategier har lyckats generera högre avkastning än marknadsindex men inte lyckats prestera positiva resultat i samtliga av de undersökta delperioderna under en period som kännetecknats av negativ utveckling på flera globala marknader..

Bakgrund: De flesta svenskarna sparar i form av värdepapper för att investera sina pengar och få en avkastning. Vilket placeringsalternativ ska de välja mellan investering i traditionella eller speciella fonder? De traditionella fonderna har en relativ avkastning och en stor risk, medan de speciella eller hedgefonderna har en lägre risk och en absolut positiv avkastning oavsett marknadsläge.I denna studie kommer att undersökas om hedgefonders avkastningsmönster är trovärdig, och om deras målsättning har uppnåtts under åtta års period.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan olika svenska hedgefonders investeringsstrategier och avkastningsmönster samt undersöka hur dessa hedgefonder skiljer sig från de traditionella fonderna och marknadsindexet. Delsyftet är att studera två olika perioder och urskilja hur fonderna presterar under hög respektive låg konjunktur läge.Metod: Studien är baserad på forskningsstrategin kvantitativa metoden. Sekundär data i form av historiska avkastningssiffror för åttaårsperiod är avhämtad.

Denna studie syftar till att undersöka den finansiella informationens eventuella inverkan på onormal avkastning i samband med publika bud. I en eventstudie analyseras därför företagsförvärv genomförda på Stockholmsbörsen under tidsperioden 1990-01-01 till och med 2009-12-31. Den moderna portföljteorin, effektiva marknadshypotesen samt marknadsmodellen utgör den teoretiska grunden för den kvantitativa undersökningen. För att utvärdera huruvida förvärven varit värdeskapande beräknas onormal avkastning, kumulativ genomsnittlig onormal avkastning(CAAR) samt volymviktad kumulativ onormal (VW CAAR) för bud- samt målbolag. Vidare presenteras tidigare forskning samt teorier kring företagsförvärv, vilka utgjort underlaget till hypoteserna i studien.Förvärven har delats in i två huvudgrupper baserat på om finansiell prognostiserande information har delgetts marknaden i samband med förvärv eller inte.

Hedgefonder har under det senaste decenniet blivit ett allt mer uppmärksammat inslag på den svenska fondmarknaden och tillväxten har varit stark både till storleken förvaltat kapital och antalet hedgefonder. Själva grundidén för hedgefonder är att de oberoende av marknadsutvecklingen alltid skall generera positiv avkastning. Låg risk samt låg korrelation med aktie- och räntemarknaderna är ytterligare argument vilka bör göra hedgefonderna till intressanta inslag i investerares totala portföljer.Problemområde: Hedgefonder kommer säkerligen att utgöra betydande delar av svenska investerares kapitalplaceringar i framtiden vilket gör dem till intressanta studieobjekt. Intressant ur en investerares perspektiv är att undersöka huruvida hedgefonderna infriar uppställda förvaltningsmål.Syfte: Genom kvantitativ beräkning ämnar vi analysera de svenska hedgefondernas historiska prestationer i form av absolut avkastning, riskjusterad avkastning, volatilitet samt korrelation, i syfte att se om detta motsvarar de förväntningar en investerare bör ha för sitt hedgefondsparande.Metod: Undersökningen baseras på sekundärdata i form av undersökta fonders kurshistorik, samt index- och räntehistorik. Studien är teoretisk i den mening att vi använt oss av vedertagen ekonomisk teori som vi tillämpat, empirisk då vi själva genomfört beräkningar för att sedan kunna analysera resultaten och dra egna slutsatser av dessa.Resultat: Flertalet fonder har svårt att uppfylla målet om ?absolut avkastning?.