Bakgrund: NÀr hjÀrtat förlorar pumpkraft eller förmÄgan att fylla kamrarna tillrÀckligt med blod uppstÄr hjÀrtsvikt. TillstÄndet Àr allvarligt och frekvensen av insjuknanden förvÀntas öka. I mÄnga fall Àr prognosen sÀmre Àn vid flera cancersjukdomar. Den palliativa vÄrden Àr idag frÀmst koncentrerad pÄ avancerad cancer. Forskning visar pÄ att patienter med svÄr hjÀrtsvikt har jÀmförbara upplevelser med de som insjuknat i avancerad cancer, men erhÄller inte den vÄrd som svÄrt cancersjuka fÄr i ett palliativt skede.Syfte: Syftet var att belysa hjÀrtsviktssjuka patienters upplevelser av att vara sjuk i det palliativa skedet, för att med detta som grund utveckla god vÄrdkvalitet för denna patientgrupp.Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Bakgrund: Etik i v?rden handlar om att reflektera ?ver vad som ?r det r?tta handlingss?ttet och att s?kerst?lla v?rden som autonomi, v?rdighet och v?lbefinnande. Denna etiska grund v?gleder sjuksk?terskor i deras dagliga omv?rdnadsarbete. En sjuksk?terskas yrkesroll inneb?r d?rf?r ett stort etiskt ansvar enligt svensk lag och ICN etiska kod d?r patienters r?ttigheter och delaktighet st?r i centrum.

Bakgrund Under de senaste ?rtiondena har diagnoser av ADHD ?kat bland barn och ungdomar, troligtvis p? grund av ?kad kunskap och medvetenhet samt utvidgade diagnoskriterier. Vanliga symptom inkluderar bristande uppm?rksamhet och/eller hyperaktivitet impulsivitet. Uppskattningar fr?n Socialstyrelsen placerar f?rekomsten av ADHD bland pojkar i Sverige mellan tio och sex procent, medan f?r ungdomar generellt ?r siffran mellan fem och sju procent.

2800 kvinnor i Sverige insjuknar i gynekologisk cancer Ärligen. Vanliga behandlingsmetoder Àr kirurgi, strÄl- och cytostatikabehandling. Behandlingarna har visat fysisk och psykisk pÄverkan och att kvinnor med gynekologisk cancer oroar sig i större grad Àn andra patienter med andra cancerformer. Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser efter avslutad behandling av gynekologisk cancer. Uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie dÀr 12 artiklar analyserades.

Detta Àr en personlig undersökning av de saker som gör att jag uppskattar hur ljuset spelar i ett rum, samt ett försök att tala om och illustrera detta. Jag har utgÄtt frÄn mina egna upplevelser av ljus och försökt sÀtta ord pÄ sÄdant som kan uppfattas pÄ en mÀngd olika sÀtt och dessutom Àr ganska abstrakt. Ljus i sekundÀrform.Med utgÄngspunkt i vad som fascinerar mig med ljus har jag utforskat skugga, reflektion, (fÀrg)temperatur och de kontraster som dessa effekter bildar. Genom att beskriva ljusets effekter och uppkomst pÄ olika sÀtt har jag undersökt hur man kan tala om ljus.Jag har sammanstÀllt fotografier av ljusscenarion och bilder frÄn modellexperiment med förklarande texter och illustrationer i en bok för mig, att gÄ tillbaka till i framtiden..

I Sociologiskt perspektiv pÄ HÀstunderstödd terapi studeras hur deltagares upplevelser och effekter av HÀstunderstödd terapi med nÄgon form av psykosocial inriktning kan förstÄs ur ett sociologiskt perspektiv. Fyra artiklar som behandlar HÀstundersstödd terapi analyseras med ett konstruktivistiskt förhÄllningssÀtt och en induktiv ansats har antagits. Resultatet av analysen stÀlls i relation till tidigare sociologisk forskning och sociologiska teorier som behandlar interaktion, kommunikation och relation mellan mÀnniska och djur. Resultatet mynnade i tre kategorier som stÄr i relation till varandra. Kategorierna Àr: Sociala relationer, emotionell utveckling och identitetsskapande.

I denna uppsats analyseras och j?mf?rs sex texter fr?n tre olika avs?ndare: Barnombudsmannen, Myndigheten f?r samh?llsskydd och beredskap samt 1177. Fr?n tv? av avs?ndarna j?mf?rs en barnversion och en vuxenversion, och fr?n den tredje avs?ndaren j?mf?rs tv? texter skrivna f?r barn i olika ?ldrar. Syftet med studien ?r att uppm?rksamma behovet av barnanpassad text, belysa samband i befintliga texter f?r barn samt synligg?ra likheter och skillnader mellan barnanpassade texter och deras motsvarigheter f?r vuxna.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur svenska smÄ- och medelstora företag anpassar sig till de marknadsförhÄllanden som rÄder inom Afrikas Bottom-of-the- Pyramid. Studien har följt en kvalitativ forskningsmetod samt tillÀmpat fallstudie som forskningsstrategi. Detta för att erhÄlla en djup insyn i företagens agerande och hur de anpassat sig för att vara förmögna att företaga pÄ en marknad vars förutsÀttningar inte Àr i nÀrheten av idylliska.Studiens teoretiska utgÄngspunkt implicerar huvudsakligen Bottom-of-the-Pyramid konceptet, konkurrensstrategi, kooperativ strategi, nÀtverk, affa?rsrelationer samt de fyra A:na. Vidare redogörs fyra fallföretags upplevelser frÄn BoP-marknaden i empirin; varför valde de denna marknad, vilka möjligheter ser de den besitter, vilka krav har den stÀllt pÄ dem och hur har anpassningen till denna marknad gÄtt till.I analysen förenas vÄr teoretiska referensram med det insamlade empiriska data dÀr de stÀlls gentemot varandra i en diskussion kring i vilken utstrÀckning teorin stÀmmer överrens med empirin.

Syftet med studien Àr att undersöka lÀrares uppfattning om hur undervisningen anpassas efter klassernas gymnasieprogram. Studien har med ett didaktiskt perspektiv fokuserats pÄ om lÀrarna uppfattar uppdraget att anpassa undervisningen efter klassens gymnasieprogram i Naturkunskap A, om lÀrarna uppfattar behovet av anpassning av undervisningen efter klassens gymnasieprogram i Naturkunskap A samt hur lÀrarna beskriver sitt arbete med anpassning av undervisningen efter klassens gymnasieprogram i Naturkunskap A. Med en tolkande ansats som utgÄngspunkt har fyra lÀrare intervjuats i en kvalitativ intervjustudie.LÀrarna Àr medvetna om uppdraget att anpassa efter gymnasieprogrammets inriktning och upplever att det finns behov av anpassning efter gymnasieprogrammets inriktning. Men de uttrycker att det finns ocksÄ behov att göra andra anpassningar sÄ som individanpassning. LÀrarna beskriver sitt arbete med anpassningar och det viktigaste att anpassa tycker de Àr att prata sÄ alla förstÄr samt att det Àr en tryggmiljö i klassrummet.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur svenska smÄ- och medelstora företag anpassar sig till de marknadsförhÄllanden som rÄder inom Afrikas Bottom-of-the- Pyramid. Studien har följt en kvalitativ forskningsmetod samt tillÀmpat fallstudie som forskningsstrategi. Detta för att erhÄlla en djup insyn i företagens agerande och hur de anpassat sig för att vara förmögna att företaga pÄ en marknad vars förutsÀttningar inte Àr i nÀrheten av idylliska.Studiens teoretiska utgÄngspunkt implicerar huvudsakligen Bottom-of-the-Pyramid konceptet, konkurrensstrategi, kooperativ strategi, nÀtverk, affa?rsrelationer samt de fyra A:na. Vidare redogörs fyra fallföretags upplevelser frÄn BoP-marknaden i empirin; varför valde de denna marknad, vilka möjligheter ser de den besitter, vilka krav har den stÀllt pÄ dem och hur har anpassningen till denna marknad gÄtt till.I analysen förenas vÄr teoretiska referensram med det insamlade empiriska data dÀr de stÀlls gentemot varandra i en diskussion kring i vilken utstrÀckning teorin stÀmmer överrens med empirin.

Denna studie handlar om na?gra gymnasiela?rares uppfattningar om integrerade elever som har en dokumenterad autismspektrumtillsta?nd samt la?s-och skrivproblematik. Studien har en kvalitativ utga?ngspunkt och underso?kningen a?r baserad pa? halvstrukturerade intervjuer med fyra pedagoger som arbetar pa? olika gymnasier i so?dra Sverige. Resultatet visar att ma?nga av dessa elever klarar sig relativt bra na?r de fa?r hja?lp genom olika anpassningar som go?rs i klassrummet.

Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ nÄgra lÀrares uppfattningar om Bornholmsmodellens styrkor, brister, effekter pÄ lÀsinlÀrningen samt barnens upplevelser av Bornholmsmodellen. För att fÄ kÀnnedom om detta genomförde vi intervjuer med lÀrare frÄn förskolan upp till Är 2. I resultatet framkom att lÀrarna uppfattade Bornholmsmodellen som en god lÀsförberedande metod som utrustar barnen med det mesta som behövs inför lÀsinlÀrningen i skolan. LÀrarna uppfattade det som sÄ att barnen oftast upplevde Bornholmsmodellen som rolig och intressant. Bristerna visa sig i att barnen kunde bli uttrÄkade och trötta av olika anledningar.

Bakgrund: Idag drabbas cirka 300 000 barn i v?rlden av cancer varje ?r. Barncancer kr?ver l?nga behandlingar vilket leder till att barnet spenderar mycket tid i h?lso- och sjukv?rden. F?r?ldrars delaktighet i barnets v?rd ?r central och ?r n?dv?ndig f?r barnets v?lm?ende, d?rmed kr?vs deras n?rvaro n?r barnet behandlas p? sjukhus. Att vara f?r?lder till ett barn med cancersjukdom leder till stora f?r?ndringar och utmaningar.

MÄnga företag investerar i ledarskapsutbildningar i hopp om att fÄ mer kompetenta ledare som kan generera mer framgÄng för företagen. Forskningen inom omrÄdet visar dock att lÄngt ifrÄn alla ledarskapsutbildningar Àr framgÄngsrika, dÄ det finns mÄnga komponenter som kan hindra ledarskapsutbildningar frÄn att vara effektfulla. Trots detta Àr det fÄ företag som utvÀrderar sina ledarskapsutbildningar. Syftet med denna studie var att utifrÄn deltagarnas upplevelser, beskriva vilka effekter ett företags interna ledarskapsutbildning resulterat i samt vilka hinder som funnits för ledarskapsutbildningens framgÄng. Fyra chefer som genomgÄtt företagets ledarskapsutbildning intervjuades och induktiv tematisk analysmetod anvÀndes.

Syftet med uppsatsen var att undersöka synskadade personers upplevelser av hur den fysiska miljön pÄverkar val och utförande av fritidsaktiviteter. Fyra synskadade personer i arbetsför Älder deltog i studien. Intervjuer utan standardiserat frÄgeformulÀr anvÀndes som metod. Materialet klassificerades först utifrÄn de fyra miljöer som beskrivs i Canadian Model of Occupational Performance (CMOP). DÀr efter klassificerades materialet utifrÄn indelningen av fritidsaktiviteter enligt Canadian Occupational Performance Measure (COPM).