Bolagskodens betydelse för företaget- en explorativ undersökning av Bolagskodens effekter pÄ företaget. Bolagskodens huvudsakliga syfte Àr att skapa förtroende för bolagen, vilket innebÀr en extern effekt. Denna studie gÄr istÀllet ut pÄ att se om en institutionell förÀndring som Koden, kan ha en vidare effekt Àn att endast legitimera och utforma verksamheten efter externa krav. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om införandet av Bolagskoden har bidragit till nÄgon intern effekt i de företag som infört Koden. Det finns inte nÄgon direkt applicerbar teori som behandlar Kodens pÄverkan pÄ företaget.

Som skoglig sektorsmyndighet Ă€r det Skogsstyrelsens uppgift att omsĂ€tta regeringens skogspolitiska mĂ„l i praktiken. De behöver dĂ€rför ha kunskap om deras arbete faktiskt ger effekter i skogsbruket. Ett verktyg för att undersöka effekter Ă€r utvĂ€rderingar. Genom en utvĂ€rdering kan Skogsstyrelsen se vilka effekterna Ă€r samt fĂ„ ett underlag till att förĂ€ndra och utveckla framtida projekt. Denna studie syftade till att utvĂ€rdera effekter hos deltagare avseende kunskapsinhĂ€mtning och anvĂ€ndningsgrad samt deltagarnas upplevelse av vattenkvĂ€llarna i projektet Skogsbruk och vatten inom Landsbygdsprogrammet hos Skogsstyrelsen i Östergötland.

Syftet med denna litteraturstudie var att sammanstÀlla olika studier av kvalitativ forskning som svarar pÄ upplevelser av att erhÄlla diagnosen bröstcancer samt vilka problem som kan medfölja denna diagnos. Metoden som anvÀndes Àr en litteraturstudie baserat pÄ tio kvalitativa artiklar. Teoretisk referensram som anvÀndes var Carnevalis teori om dagligt liv- inre och yttre resurser samt funktionellt hÀlsotillstÄnd. Resultatet av de tio artiklarna resulterade i sex kategorier: psykiska upplevelser, kroppslig pÄverkan, existentiell pÄverkan, stöd, bemötande och coping. Det var mÄnga studier som visade pÄ samma reaktioner av att erhÄlla diagnosen och de flesta förknippade cancerdiagnos med kris.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka anhörigvÄrdares upplevelser av att vÄrda en nÀrstÄende i livets slutskede i hemmet samt belysa de anhörigas upplevelser av möten med vÄrdgivarna.anhörigas upplevelse av den palliativa vÄrden karakteriserades av befrÀmjande och hÀmmande upplevelser. DÄ de anhöriga kÀnde att de hade gjort allt de kunnat för sin nÀrstÄende genom att vÄrda denne i hemmet, sÄ upplevdes det som att döden var lÀttare att acceptera. De anhöriga kÀnde en stolthet och en tillfredsstÀllelse över att ha varit anhörigvÄrdare och att de kunnat vara delaktiga i vÄrden och de kÀnde att de hade fÄtt en stÀrkt sjÀlvkÀnsla av upplevelsen. En avgörande faktor för hur de anhöriga upplevde den palliativa vÄrden i hemmet var stödet de fick ifrÄn vÄrdgivarna..

Bakgrund: Akut konfusion Àr en akut rubbning av medvetandet som leder till nedsatt uppmÀrksamhet samt försÀmrad kognitiv förmÄga, uppfattningsförmÄga och minnesförmÄga. Akut konfusion kan drabba vem som helst, men Àr vanligast bland Àldre patienter i samband med sjukhusvÄrd. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av akut konfusion samt behov av stöd. Metod: En litteraturstudie med struktur av innehÄllsanalys baserad pÄ 16 vetenskapliga studier. Resultat: I form av fyra kategorier presenterades patienters upplevelser samt behov av stöd under och efter den akuta konfusionen.

I och med den utvecklade tekniska utrustningen överlever allt fler patienter som drabbats av trauma. DÀrför Àr det stor sannolikhet att vÄrdpersonal under sitt arbete kommer i kontakt med dessa patienter. NÀr vÄrdpersonalen Àr i kontakt med patienter som drabbats av trauma Àr det mÄnga gÄnger omöjligt att sjÀlv bli pÄverkad. Detta kan leda till att vÄrdpersonalen sjÀlva fÄr liknande symptom som patienten. För att undvika framtida obehag Àr det av överordnad betydelse att vÄrdpersonalen har kunskap om att omhÀndertagande av traumatiska patientfall pÄ arbetsplatsen kan komma att pÄverka vÄrdpersonalens egen kropp och psyke samt hur vÄrdpersonalen kan lÀra sig uppmÀrksamma dessa symptom.

Bakgrund: Idag lever minst 150 000 personer med demens i Sverige, Är 2050 berÀknas antalet ha fyrdubblats. Insatserna för personer med demens ska ge dem den hjÀlp de behöver i det sociala samspelet och ge dem en kÀnsla av trygghet. Att som mÀnniska bli sedd och bekrÀftad ökar chansen för god hÀlsa, och eftersom hunden Àr expert pÄ att tolka kroppssprÄk och subtila signaler som mÀnniskor lÀtt missar erbjuder den ett speciellt sÀllskap.Syfte: Beskriva hundens roll inom demenssjukvÄrd.FrÄgestÀllningar: Hur kan hunden anvÀndas i omvÄrdnaden av personer med demenssjukdom? Vilka effekter har interventioner med hund pÄ personer med demenssjukdom?Metod: Systematisk litteraturstudie.Resultat: Det finns i huvudsak tvÄ olika sÀtt att anvÀnda intervention med hund inom demenssjukvÄrd, Animal Assisted Activity (AAA) och Animal Assisted Therapy (AAT). AAA fokuserar pÄ trivsel och social samvaro medan AAT har fokus pÄ individuell behandling.

Bakgrund: Konventionell r?ntgen st?r f?r omkring h?lften av alla genomf?rda radiologiska unders?kningar i Sverige. Ett m?jligt problem inom konventionell r?ntgen ?r att en viss andel av alla r?ntgenbilder kommer att avvisas, vilket inneb?r att r?ntgenbilderna inte kommer att bidra till n?gon diagnostisk information men kostar ?nd? v?rden resurser och uts?tter patienter f?r en st?rre str?ldos ?n n?dv?ndigt. I m?nga ?r har studier och f?rb?ttringsarbeten utf?rts f?r att f? st?rre inblick i omfattningen av andelen avvisade r?ntgenbilder inom radiologin och hur problemet kan motverkas.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelser av att anvÀnda förflyttningshjÀlpmedel. Metod: Studien Àr en litteraturstudie, dÀr 11 vetenskapliga artiklar valdes ut och granskades. Artiklarna analyserades utifrÄn en induktiv metod. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman: ?Göra vad jag vill, pÄ den plats jag sjÀlv vÀljer?, ?Att vara synlig, men inte sedd? samt ?KÀnslor inför förÀndringen i tillvaron?. Slutsats: AnvÀndarens upplevelser pÄverkades av förflyttningshjÀlpmedlets funktion, omgivningens tillgÀnglighet och andra mÀnniskors attityder. HjÀlpmedlet möjliggjorde eller begrÀnsade aktivitet och pÄverkade kÀnslan av frihet och mening. FörÀndringen som förflyttningshjÀlpmedlet medförde gav upphov till starka kÀnslor och en förÀndrad sjÀlvbild.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur motoriska och koordinatoriska f?rdigheter hos unga ishockeyspelare i Fr?lunda HC:s ungdomsverksamhet h?nger samman med deras ishockeyspecifika prestationer. Genom att anv?nda ett standardiserat motoriktest (Harrestest) och j?mf?ra resultaten fr?n tidigare genomf?rda istest, samt analysera tr?nares subjektiv skattning av spelarnas prestations ? och ishockeyspecifika f?rm?gor. Studien ska syfta till att belysa vikten av fysisk allsidighet i tidig?lder. ?ven att bidra med kunskap om hur bred motorisk utveckling kan fr?mja idrottsspecifik prestation som hj?lper Fr?lunda HC.

Bakgrund: L?ngvarig sm?rta ?r ett komplext tillst?nd med biologiska, psykologiska och sociala dimensioner som p?verkar funktion, vardag och livskvalitet. Behandling inkluderar l?kemedel, multimodal rehabilitering och psykologiska metoder. Digitala interventioner och sm?rtskolor erbjuder flexibel, evidensbaserad v?rd som kan f?rb?ttra sm?rtupplevelse, funktion och livskvalitet, ?ven p? distans.

Varje Är upptÀcks 50 000 nya fall av cancer i Sverige, vilket innebÀr att drygt 100 personer insjuknar varje dag. Att fÄ diagnosen cancer innebÀr ofta en chock för den drabbade. Det sociala stödet Àr av stor betydelse för hur krisen kommer att hanteras av patienten. Syftet med litteraturstudien var att kartlÀgga cancerpatienters upplevelser av att delta i olika former av stödgrupper och sjÀlvhjÀlpsgrupper som kan ledas eller initieras av sjuksköterskan. Metoden Àr en litteraturstudie utförd pÄ tio kvalitativa artiklar.

Syftet med föreliggande studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för vilken betydelse tennisturneringen Swedish Open har för BÄstad genom att undersöka vilka effekter som evenemanget genererar utifrÄn en hÄllbarhetsaspekt.Studien utgÄr ifrÄn ett fenomenlogiskt och konstruktivistiskt synsÀtt. Vidare utgÄr den frÄn en abduktiv forskningsansats med hjÀlp av en kvalitativ forskningsmetod. Denna kvalitativa metod görs med hjÀlp av egna primÀrkÀllor som bestÄr av tre djupintervjuer med nyckelpersoner som pÄ olika sÀtt kommer i kontakt med Swedish Open. Ytterligar sex kortare intervjuer görs med lokalinvÄnare i olika Äldrar..

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilka kunskaper rektorer, klasslÀrare och specialpedagoger har om stöd till elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi vill Àven undersöka om det förekommer skillnader i kunskap mellan de olika yrkesgrupperna. UtifrÄn intervjuer har vi fÄtt insikt i vad yrkesgrupperna kÀnner till angÄende hjÀlpmedel, anpassningar och styrdokumentens innehÄll vid stöd till elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. En av slutsatserna vi har dragit Àr att kunskapen skiljer sig mellan yrkesgrupperna. Rektorn Àr den som har mest kunskap om handlingsplan och andra teoretiska handlingar medan specialpedagoger och klasslÀrare har en mer omfattande kunskap om den dagliga verksamheten och dess problematik.

UtifrÄn studiens empiriska resultat-, litteratur- och forskningsgenomgÄng visar resultatet att lÀrplattan Àr ett bra och framgÄngsrikt redskap för lÀrande och dÄ detta med utgÄngspunkt frÄn alla elever, med eller utan behov av sÀrskilt stöd. Det som frÀmst visat sig har betydelse Àr att lÀrplattan ökar elevens motivation till lÀrande men Àven dennes sjÀlvkÀnsla, nyfikenhet och drift till kunskapsinhÀmtning. LÀrplattan Àr inte bara Àr en tillfÀllig trend utan har kommit för att stanna och kommer att forma och skapa en stor del av undervisningen i den moderna skolan. Syfte och frÄgestÀllningar Syftet med studien Àr att försöka förstÄ sex pedagogers upplevelser av lÀrplattans effekter för motivation till lÀrande hos elever i behov av sÀrskilt stöd. Detta utifrÄn tilldelning av lÀrplatta, anvÀndningen av lÀrplatta i undervisningen och elevernas förmÄga i att hantera lÀrplatta och appar.