Cancer är en sjukdom som drabbar många personer. Diagnos och behandling leder ofta till ett stort lidande, så väl fysiskt som psykiskt, där speciellt smärta är ett vanligt problem. Den traditionella vården kan kompletteras med andra metoder, till exempel taktil massage, för att nå bättre lindring av lidandet. Syftet med denna studie var därför att sammanställa vilka effekter användning av taktil massage har hos personer med smärta orsakat av cancersjukdom. Detta genom frågeställningarna vilka effekter finns beskrivna avseende smärta vid användning av taktil massage hos personer med cancersjukdom och vilka övriga effekter är beskrivna vid användning av taktil massage hos personer med smärta vid cancersjukdom.

Patienter som läggs in på intensivvårdsavdelningar blir ofta sängliggande en längre period. Invasivt ventilatorbehandlade patienter blir inte alltid mobiliserade som de borde. Immobiliseringen hos patienterna har en rad negativa effekter på kroppen, men att låta mobiliseringen bli en prioriterad åtgärd kan vara utmanande för intensivvårdssjuksköterskan och teamet kring patienten. Syftet med denna studie är att beskriva effekter av tidig mobilisering för invasivt ventilatorbehandlade intensivvårdspatienter. Metoden som valts för att genomföra studien är litteraturstudie.

Bakgrund F?r den som drabbas av en handskada ?r det inte bara praktiska moment i vardagen som blir sv?ra att genomf?ra, utan ?ven personligheten, sj?lvk?nslan och samspelet med andra m?nniskor f?r?ndras. Sm?barnsf?r?ldrar drabbas oftare ?n andra grupper av ?komman Morbus de Quervain som orsakar sm?rta och svullnad i handleden. Tillst?ndet behandlas idag med statisk ortos i kombination med antiinflammatoriska l?kemedel. Att Morbus de Quervain p?verkar personens f?rm?ga att bland annat greppa, b?ra och hantera f?rem?l med h?nderna ?r idag k?nt, men det saknas kunskap kring hur aktiviteter i vardagen p?verkas hos s?v?l sm?barnsf?r?ldrar som andra grupper.

Det råder delade uppfattningar hos sjukvårdspersonal angående närståendes närvaro vid det akuta omvårdnadsskedet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av att närvara och de speciella behov de har i samband med akut omhändertagandet av kritiskt sjuk anhörig. I studien inkluderades 12 artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att närstående hade en stark önskan att få närvara vid akut omhändertagande och upplevdes ofta bidra till positiva effekter för hela familjen, men också stressande och otäckt då upplevelserna växlade mellan hopp och förtvivlan. Närstående hade behov av god kommunikation, information, personals engagemang och tillgänglighet till den sjuke och personal.

Syfte: Syftet ?r att unders?ka om intag av m?ttat och flerom?ttat fett har olika effekt p? postprandiell inflammation, hos friska vuxna i ?ldrarna 18-70 ?r. Metod: F?r att genomf?ra denna systematiska ?versiktsartikel utf?rdes litteraturs?kningar i databaserna PubMed och Scopus. Specifika s?kblock skapades f?r varje databas f?r att identifiera vetenskapliga artiklar g?llande postprandiell inflammation efter intag av m?ttat eller flerom?ttat fett. Nyckelord som anv?ndes i s?kningen inkluderade ?fatty acid?, ?inflammation? och "postprandial". Titlar och abstrakt av de h?mtade artiklarna granskades f?r att bed?ma deras relevans f?r studiens syfte.

Syftet med denna studie är att beskriva hur invånare påverkas av evenemang som arrangeras i deras hemstad och vilka effekter evenemang får för dessa invånare. Önskan är att fylla den kunskapslucka kring externa effekter på individnivå som Getz (2012) har belyst.Studien analyserar ett studieobjekt, staden Jönköping, men meningen är att paralleller kan dras till liknande fall. För att svara på syftet har grundad teori valts som metod och djupintervjuer har utförts med ett antal jönköpingsbor. Dessa intervjuer har kodats och omvandlats till olika kategorier. De övergripande kategorierna, är ?Evenemangspåverkan på individen?, ?Positiva effekter?, ?Negativa effekter?, ?Skillnad beroende på var man bor? samt ?Hypotes angående megaevent?.I studien framkommer det att invånarna blir mer eller mindre påverkade av evenemangs effekter beroende på hur bra evenemanget marknadsför sig, var invånarna bor i förhållande till evenemanget samt hur stort deras intresse för evenemanget är.

Syftet med denna uppsats var att undersöka tre skolade sångerskors egna upplevelser av sångens effekter både fysiologiskt och psykologiskt. Genom en semistrukturerad djupintervju och en enkät med VAS-metoden (visuell analog skala) och POMS-metoden (profile of mood states) söktes svar på den huvudsakliga frågan om aktiviteten sång kan motverka stress. Framförallt var jag intresserad av att ta reda på om det upplevdes ha en avslappnande och välgörande effekt och i så fall varför.Tidigare forskning har visat ett samband mellan sång och ökat välbefinnande. Det har varit tydligt att sång kan ha en positiv verkan på den som sjunger, men faktorerna till det inverkande resultatet är flera och därför kan man mest se vad totaleffekten av sång är.Uppsatens teoretiska bakgrund består av litteraturstudier som behandlar frågan vad stress är och dess effekter på kroppen, likaså vad som händer i kroppen vid sång. Jag har både valt att ta med vetenskapliga fakta och mer kontroversiella teorier som bakgrund, då jag tror att båda kan belysa frågorna i min undersökning.Resultatet visar att sången hade en positiv effekt såväl psykologiskt som fysiologiskt på intervjupersonerna.

Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse av hinder i matematiklärande ur ett lärarperspektiv med avseende på särskilt stöd i matematik och hänsyn till inkludering. Då vi vill ha en fördjupad förståelse väljer vi en kvalitativ inriktning på vår studie. Vi har genomfört tolv intervjuer med lärare. Det framkom en rad olika teman när det gäller hinder i matematiklärandet. Teman som lärmiljön, självförtroendet och motivation, koncentrationssvårigheter samt sociala svårigheter. När eleverna uppvisar svårigheter i matematik sker en rad olika extra anpassningar, vilka görs inom ramen för undervisning.

Bakgrund: Under de senaste tio ?ren har assisterat d?ende och eutanasi varit ett v?xande fenomen som spridit sig i v?rlden. Det finns l?nga listor p? krav hos patienten f?r att det skall genomf?ras och kraven kan skilja sig utifr?n i vilket land det ?ger rum. Argument om att varje individ har r?tt till sin egen autonomi och ska f? best?mma ?ver sitt eget s?tt att d? tas ofta upp i debatter om d?dshj?lp ska legaliseras eller inte.

Det här examensarbetet har gått ut på att ta reda på hur en ung tv-publik reagerar på effekter i samhällsprogram på tv och hur skillnaden mellan ett inslag utan effekter och ett med effekter upplevs. Jag ville också ta reda på hur man i två fokusgrupper diskuterar och resonerar kring objektivitet på två olika genrer av tv-program. Forskningsfrågorna var: Hur ser två grupper av unga tv-tittare på redigerade effekter i samhällsprogram på tv? Hur upplevs skillnaden mellan ett nyhetsinslag och en dokumentär? Hur viktigt anser de objektivitet vara inom tv-produktioner? För att ta reda på detta genomfördes en fokusgruppsundersökning där åtta personer i åldrarna 20-28 år i två grupper fick titta på ett inslag som redigerats på två olika sätt. Originalversionen har producerats för TV4Nyheterna i Luleå och är helt utan musik och andra effekter.

Hjärtsvikt är en vanlig, ofta kronisk, sjukdom som påverkar cirkulationen i kroppen beroende på att hjärtats pumpförmåga är nedsatt. Vanliga symtom vid hjärtsvikt är andfåddhet, kraftlöshet och trötthet. Patienter med hjärtsvikt behöver ha en god kunskap om sin sjukdomsbild, då hjärtsvikt kräver att patienten gör vissa anpassningar i det dagliga livet. Som sjuksköterska är det därför viktigt att ha en förståelse för hur patienter med hjärtsvikt kan uppleva sin sjukdomssituation, för att på bästa sätt kunna möta och stödja patienten i dennes situation. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt.

Bakgrund: Varje kvart drabbas någon av en hjärtinfarkt och varje timme dör någon i Sverige. Att drabbas av en hjärtinfarkt är en stark känslomässig upplevelse. Oro och nedstämdhet är en vanlig reaktion som kan hålla i sig långt efter hjärtinfarkten. Det finns få studier gjorda på mäns upplevelser i efterförloppet av en hjärtinfarkt. Syfte: Syftet med studien var att belysa mäns upplevelser i efterförloppet av en hjärtinfarkt.

När sjuksköterskestudenten är färdigutbildad skall denne ut i arbetslivet och ensam hantera de uppgifter och situationer som uppstår. För att klara av detta krävs att studietiden varit givande och gett möjligheter att utveckla förmågan att bilda en god relation med patienterna. Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters upplevelser av relationen med patienter som de vårdat under den verksamhetsförlagda utbildningen. Metoden som användes var en litteraturstudie, denna byggde på tio kvalitetsgranskade artiklar som valdes ut efter sökning i databaserna CINAHL och Medline. Artiklarna granskades i sin helhet för att identifiera delar i materialet som gav svar på syftet.

Studiens syfte var att belysa hur samverkan mellan skola och arbetsliv används för gymnasieskolans utbildningar inom den yrkesförberedande utbildningen. Studien har genomförts enligt en kvalitativ metod med intervjuer av tre lärare och två handledare på tre olika skolor som erbjuder industriell praktik. Syftet med intervjuerna var att belysa lärares och handledares upplevelser kring samverkan mellan skola och arbetsliv. Intervjufrågorna var uppdelade i två teman rörande samverkan. I det första temat låg fokus på elevers lärande ute på praktikplatserna och hur kvaliteten på lärandet påverkas av den samverkan som bedrivs mellan skola och arbetsliv.

Inom sjukvården har massage och beröring ökat som omvårdnadsåtgärd, i synnerhet inom äldrevården och demensvården. För människor är beröring och massage livsviktigt eftersom det ger en stunds vila och skapar även en trygg och förtroendefull relation. Genom att beröra frisätts ?lugn och ro hormonet? Oxytocin. Vårdpersonal vet att de med sina händer kan skapa kontakt och lugna sina patienter ändå beskrivs inte mjukmassage i den medicinska litteraturen.