Demensrelaterad agitation a?r ett pa?frestande tillsta?nd som inneba?r en fo?rsa?mrad livskvalitet fo?r den demenssjuke personen. Eftersom la?kemedel har liten effekt, rekommenderas icke- farmakologiska interventioner som fo?rshandval vid behandling. Syfte: Att studera omva?rdnadsinterventioner och dess effekt vid demensrelaterad agitation.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner sträva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmåga samt inspirera till en aktiv fritid. Det är en viktig utgångspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsåren till stor del påverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem är att idrottsämnet aldrig har haft så lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gälla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas märklig, när man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att främja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillägnat sig.

?Barn som masserar slår inte varandra?, denna klyscha har vi ett flertal gånger hört cirkulera inom förskola och skola men även ute i samhället, via media och allmänna debatter. Dessa ord inspirerade oss till att ta reda på om taktil massage kan ge några effekter på barn i förskoleåldern. I litteraturgenomgången redogörs från massagens historia till dagens aktuella forskning inom ämnet som sedan kopplas till förskolans styrdokument Lpfö98. Efter litteraturgenomgången ställs problempreciseringen om massagens effekter kan ha någon betydelse för barns sociala utveckling i förskoleåldern.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner sträva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmåga samt inspirera till en aktiv fritid. Det är en viktig utgångspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsåren till stor del påverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem är att idrottsämnet aldrig har haft så lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gälla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas märklig, när man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att främja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillägnat sig.

Sedan 2012 har man kunnat skapa lokala kollektivavtal som ökar lärarnas schemalagda arbetstid till 40 timmars arbetsvecka från de traditionella 35 timmar, detta i syfte att öka lärares förutsättningar. Denna studie vill upplysa om den påverkan samhällsutvecklingen har på läraryrket och de behov på arbetsorganisationsförändringar detta medför för lärare. Denna kvalitativa studie har undersökt avtalseffekter ur ett lärarperspektiv, där tio pedagoger intervjuats. Studiens resultat för fram effekter inom fyra områden: arbetstider, samarbete, extra undervisningstid samt arbetsmiljö. Resultatet för fram skillnader mellan olika lärarkategorier och pedagogernas åsikter kring den planeringstid samt undervisningstid som ökats.

Tidigare forskning om stress har visat att olika arbetsförhållanden har betydelse för stressrelaterade negativa effekter på hälsa men idag märks ett ökat intresse för att studera positiva effekter av stress. En viktig faktor för att minska effekter av arbetsstress på hälsa och välbefinnande anses vara nedvarvning och återhämtning. Syftet med studien var att studera relationen mellan psykosocial arbetsbelastning, återhämtning och psykologiskt välbefinnande hos yrkesarbetande kvinnor. Undersökningsgruppen omfattade 177 kvinnliga anställda i tandvården vilka besvarat en enkät innehållande krav/kontroll/stöd-skalan, frågor om återhämtning samt Ryffs skalor för psykologiskt välbefinnande. Resultatet av korrelationsanalyser och linjära regressionsanalyser visade att höga abetskrav hade samband med låg grad av återhämtning medan hög grad av kontroll relaterades till hög grad av välbefinnande.

Hälso- och sjukvården har traditionellt arbetat kurativt. Tidigare forskning har visat att samhällsutvecklingen de senaste 20 åren, med högt tempo och stora krav, har resulterat i en ökning av stressrelaterad ohälsa, både nationellt och internationellt. Vinsterna med att arbeta hälsofrämjande är uppmärksammat i allt fler studier och det är därför av relevans att studera om Mindfulness-Based Stress Reduction (MBSR), en förgrening av mindfulness, kan fungera som en effektiv och bidragande resurs för ett mer begripligt, hanterbart och meningsfullt liv. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de hälsofrämjande effekterna av MBSR. Tio artiklar valdes för granskning och utifrån artiklarnas resultat framkom två kategorier: Kortvariga hälsofrämjande effekter och långvariga hälsofrämjande effekter.

Som skoglig sektorsmyndighet är det Skogsstyrelsens uppgift att omsätta regeringens skogspolitiska mål i praktiken. De behöver därför ha kunskap om deras arbete faktiskt ger effekter i skogsbruket. Ett verktyg för att undersöka effekter är utvärderingar. Genom en utvärdering kan Skogsstyrelsen se vilka effekterna är samt få ett underlag till att förändra och utveckla framtida projekt. Denna studie syftade till att utvärdera effekter hos deltagare avseende kunskapsinhämtning och användningsgrad samt deltagarnas upplevelse av vattenkvällarna i projektet Skogsbruk och vatten inom Landsbygdsprogrammet hos Skogsstyrelsen i Östergötland.

Den här studien undersöker och analyserar kvalitativt de faktorer som påverkar användarens tillit och till beslutstödssystem genom en fallstudie av ett beslutsstödsystem som utvärderar ledningsträning samt vilka effekter användaren upplever vid användning av systemet. Syftet med studien är att öka förståelsen för vilka faktorer som påverkar användares tillit och acceptans av beslutstödsystem samt undersöka användares upplevda effekter på deras arbetsuppgifter vid användning av ett beslutstödsystem. Resultat har tagits fram genom litteraturstudie samt fallstudie där data samlats in genom kvalitativa intervjuer av ett urval användare av beslutstödsystemet i studien. Studien resulterar i faktorer som påverkar användares tillit som identifierats baseratpå insamlat material från litteraturstudie och kvalitativa intervjuer som analyserats och resultat framtagits. De främsta effekterna som användare upplevt vid användning av beslutstödsystemet är att det underlättar det administrativa arbetet, gör det snabbare och smidigare att utföra arbetsuppgifterna, stödjer beslutsfattande, ger möjlighet till flexibilitet genom de bärbara enheterna systemet används på, kortare inlärningstid etc.

År 2000 invigdes Öresundsbron mellan Malmö och Köpenhamn. Drömmen var att genom Öresundsbron skapa en region som kunde agera som motpol till den svenska och danska staten där de kulturella, sociala och ekonomiska skillnaderna mellan Sverige och Danmark kunde utjämnas. En fast länk mellan de två närliggande ländema sågs som ett tecken på tillväxt och sågs som en bidragande faktor till en ökning av sysselsättningseffekten i regionen. Den nu förkortade resan till grannlandet har medfört en ökad närhet mellan myndigheter, näringsliv och samhälle i Öresundsregionen vilket har skapat ett konkurrenskraftigt samarbete och placerat regionen på väridskartan. En gemensam bostads- och arbetsmarknad har formats och möjliggjort en vardaglig integration mellan grannländerna.

Bakgrund: Audiologisk rehabilitering definieras som interventioner i form av instruktion, counseling, hörapparatutprovning och kommunikationsträning vilka används för att minska hörselnedsättningens påverkan på individens funktion, aktivitet, medverkan och livskvalitet. Audiologisk rehabilitering kan utföras såväl individuellt som i grupp. Grupprehabilitering kan vara kostnadseffektivt. Frågan är om audiologisk grupprehabilitering har några positiva effekter och om detta format kan anses likvärdigt med individuell rehabilitering. Syfte: Syftet med studien är att beskriva audiologisk grupprehabilitering och dess eventuella effekter.

En kommun ställs ofta inför en mängd olika utmaningar, som ställer krav påorganisationen, ledarna och medarbetarna. Hur ska kommunen bäst ta sig an dessautmaningar som samhället och omvärlden ställer för att kunna vara i framkant i sinorganisation och ständigt utveckla den? Att utveckla sina ledare som har en central roll iorganisationen kan vara ett taktiskt val av strategi för att nå målen som sätts upp iorganisationen. Alla frågor som rör kompetens, erfarenhet, utbildning och personlighetär centrala begrepp för att utveckla ledare (Day, Fleenor, Atwater, Sturm & McKee,2014). Syftet med föreliggande undersökning är att studera om ledarutvecklingen harbidragit med några förändringar eller effekter i kommunen.

Medling innebär att gärningsman och brottsoffer träffas för att tillsammans samtala om hur de ska hantera följderna av en brottshändelse och dess verkningar i framtiden. Båda parterna får en central roll där de får återge sin version av händelsen utan att bli avbrutna. Syftet med rapporten är att undersöka vilka effekter medling eventuellt medför för brottsoffret. Materialet som används är både svenska och utländska studier som behandlar ämnet. Rapporten bygger också på två intervjuer med medlingssamordnare i Sverige.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva olika former av beröring samt dess effekt för personer med sjukdomen demens. Sökningarna har gjorts i databaserna Pubmed, Cinahl och sökmotorn ELIN@du.se med sökorden: massage, dementia, nursing, home, touch, older, patients, therapeutic touch, care och therapy. Artiklarna var utförda mellan år 2000 till 2009 och var kvalitativa och kvantitativa och utgjorde urvalet. För att värdera de utvalda artiklarna användes granskningsmallar. Resultat visade att beröring gav positiva effekter på stress och agiterat beteende såsom skrikbeteende och fysiskt upprört beteende.

Min frågeställning var huruvida avslappningsträning är relevant för musiklärarstudenters musikaliska utveckling. Jag lät en grupp om elva musiklärarstudenter på Musikhögskolan i Piteå träna avslappning till cd under fyra veckor. Som metod för att utvärdera effekten av avslappningsövningarna använde jag mig av enkäter. Resultatet visade att de allra flesta upplevde positiva effekter, fysiska och/eller mentala i större eller mindre utsträckning. Det framkom också att undervisningen brast gällande mentala förberedelser inför konserter och uppspelningar..