Övervikt och fetma Ă€r ett hĂ€lsoproblem som ökar i Sverige och stora delar av vĂ€rlden. MĂ„nga faktorer bidrar till övervikt och fetma, bland annat genetiska faktorer, ett ökat intag av nĂ€ringsfattig kost med ett högt energiinnehĂ„ll samt minskad mĂ€ngd fysisk aktivitet. Syfte: Att ta reda pĂ„ vilken effekt olika former av fysisk aktivitet har avseende viktreducering hos personer med övervikt och fetma. Metod: Sökning av artiklar som behandlar fysisk aktivitet avseende viktreducering vid övervikt och fetma, publicerade frĂ„n 1996 och framĂ„t, i databaserna Pubmed, Pedro, Cochrane, Cinahl och AMED. Totalt 16 studier granskades och kvalitetsvĂ€rderades.

SammanfattningSyfteAtt pĂ„verka aktivitetsgraden under en lektion i Idrott och HĂ€lsa med hjĂ€lp av intag av banan innan lektionstillfĂ€llet.FrĂ„gstĂ€llningKan intaget av en banan öka antalet steg som tas under en lektion i Idrott och HĂ€lsa?Är det nĂ„gon skillnad i steg mellan att inta en banan före eller efter en lektion i Idrott och HĂ€lsa, samt gentemot kontrollgruppen?MetodUnder en period pĂ„ tio veckor, utrustades tjugotvĂ„ elever med stegrĂ€knare av modellen LS200 (Tudor-Locke, et al, 2004). Monterade enligt tillverkarens anvisningar, det vill sĂ€ga, i kontakt med höftbenet. Lektionerna var innan lunch pĂ„ tisdagar och torsdagar. Lektionsplaneringen var uppdelad i moment om tvĂ„ lektioner.

Syftet med vÄr kvalitativa undersökning Àr att kartlÀgga estetiska uttrycksformer i undervisningssammanhang. Vi formulerade följande problemstÀllningar; hur definierar verksamma pedagoger begreppet estetiska uttrycksformer, hur anvÀnder verksamma pedagoger estetiska uttrycksformer i sin undervisning samt hur uppmÀrksammar verksamma pedagoger de estetiska lÀrprocesserna? Genom vÄra semistrukturerade intervjuer fann vi att begreppet estetiska uttrycksformer definieras som praktiska moment dÀr motorik och sinne samspelar. Vi fann Àven att fritidspedagogerna lÀgger vikt vid elevernas sociala utveckling medan lÀrarna fokuserar pÄ kunskapsutvecklingen hos eleverna. En gemensam uppfattning hos de verksamma pedagogerna Àr att de estetiska uttrycksformerna fördelaktigt kan anvÀndas för att frÀmja de olika lÀrstilarna..

Sammanfattning: BassÀngtrÀning Àr en vanlig trÀningsmetod som mÄnga patienter efterfrÄgar. Fördelar med att trÀna i varmt vatten Àr bland annat vattnets tyngdavlastande effekt samt vÀrmens smÀrtlindrande och muskelavslappnande effekt. EfterfrÄgan pÄ bassÀngtrÀning Àr ibland större Àn tillgÄngen, vilket kan innebÀra att sjukgymnasten behöver prioritera vilka patienter som ska fÄ tillgÄng till bassÀng. Tydliga och jÀmlika rutiner och riktlinjer vid bassÀngtrÀning behöver finnas. I samband med arbete för att ta fram riktlinjer vid bassÀngtrÀning Àr det ocksÄ viktigt att ha kunskap om patienternas egna upplevelser och behov för att kunna förbÀttra rehabiliteringen.

VittnesmÄl anvÀnds idag som ett av de viktigaste bevisen i brottsmÄl. Samtidigt Àr felaktiga vittnesmÄl den frÀmsta orsaken till att personer blir oskyldigt dömda (Wells & Olson, 2003). Forskning visar att det Àr svÄrt att bedöma vittnens tillförlitlighet. Det Àr dock klart att de flesta förmÄgor gÄr att förbÀttra med trÀning och feedback. Syftet med studien Àr dÀrför att undersöka om direkt feedback samt information om faktorer som kÀnnetecknar korrekta vittnesutsagor har betydelse för förmÄgan att bedöma utsagors tillförlitlighet.

Den ökning som sker av jordens temperatur beror enligt allt fler forskare pÄ mÀnskliga utslÀpp av vÀxthusgaser. För att minska dessa utslÀpp mÄste mÀnniskan utveckla nya lösningar för att bo och leva. I byggbranschen diskuteras hur anvÀndning av energi till uppvÀrmning och varmvatten kan minskas. Detta stÀller stora krav pÄ konstruktion, installationer samt utförande. Ett hus som anvÀnder mindre energi Àr bÄde en tillgÄng för den enskilde individen och för ett miljövÀnligare samhÀlle.

BakgrundSamhÀllen genomgÄr alltid en förÀndring. VÄrt samhÀlle har förÀndrats och den intressanta och nödvÀndiga frÄgan för skolan Àr att fÄ kunskap om vad som har förÀndrats och vilka konsekvenserna Àr av dessa förÀndringar.Syfte Syftet med uppsatsen Àr att belysa och undersöka vilken effekt förÀndringarna i samhÀllet, med utgÄngspunkt frÄn postmodernism, inneburit för lÀraren i den svenska skolan.TeoriDet teoretiska perspektivet som valts Àr postmodernism /postmodernitet. Teoriperspektivethar sin utgÄngspunkt i teorier om postmodernism med speciell inriktning pÄ postmodernism och skola, enligt den kanadensiske skolforskare Hargreaves (1998) teorier om det postmoderna samhÀllet och lÀraren.MetodDen kvalitativa metoden har anvÀnts. Tre lÀrare har intervjuats i en halvstrukturerad intervjuform. Intervjuerna har sedan bearbetats och sammanstÀllts.ResultatLÀrarna hade i merparten en ytterst svag uppfattning av begreppet postmodernism.

Vi har i vÄrt arbete utfört en kvalitativ undersökning med mejlintervju som metod. Vi har undersökt vad geografilÀrare i grundskolans senare Är anser om den nya kursplanen i geografi, och hur de tÀnker sig att omsÀtta det nyinförda begreppet fÀltstudier i sin framtida undervisning. Vi har tagit avstamp i den nya kursplanen i geografi, Lgr11, tidigare forskning inom omrÄdet och relevant litteratur. VÄrt resultat visar att lÀrarna stÀller sig odelat positiva till att det nu kommer att bli ett obligatoriskt moment med fÀltstudier inom geografiÀmnet. Dock befarar de vissa ekonomiska svÄrigheter och anser Àven att mer utbildning skulle behövas för att fÀltstudierna skall bli sÄ meningsfulla som möjligt..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om geografilÀrarna som undervisar under grundskolans senare Ärskurser Àr behöriga och tagit del av den nationella kursplanen för skolÀmnet geografi samt om geografilÀrarna följer kursplanen och hur mycket de lÄter lÀroböckerna styra undervisningen.Genom en enkÀtundersökning undersöktes vilka större moment geografilÀrarna undervisade om ute pÄ skolorna. Undersökningen drabbades av ett stort bortfall men Àr ÀndÄ vÀgledande dÄ respondenternas svar Àr lika varandra. Undersökningen visar att det lÀggs mindre vikt och tid pÄ de delar av kursplanen som behandlar att eleven skall kunna dra slutsatser om natur- och kulturlandskap genom kartjÀmförelser och att göra egna analyser av olika omrÄden och förhÄllanden med egna kartor, texter etc..

Statistik har visat att byggbranschens byggnationskostnader i Sverige har ökat de senaste Ären. Dessa kostnader beror enligt Josephson & Saukkorippi pÄ kvalitetsproblem och kostnader för omprojektering, samt att det i nulÀget görs aktiviteter som inte tillför nÄgot kundvÀrde. Ett arbetsmoment som idag Àr en viktig del hos mÄnga byggföretag Àr arbetsberedning. Syftet med arbetsberedningen Àr att hitta den optimala metoden att utföra ett moment pÄ. Grunden till uppslaget Àr att Peab anser att det rÄder brister i deras nuvarande arbetsberedning. Intervjuer och enkÀtundersökning har gjorts för att kartlÀgga eventuella brister i Peabs arbetsberedning samt deras synsÀtt pÄ Lean..

Syftet med studien Àr att kartlÀgga innehÄllet hos vÀtskorna i de indirekt energiöverförande kylsystemen och att uppskatta deras potentiella miljöpÄverkan vid utslÀpp. PÄ vÀtskeprover frÄn system 5 till 8, som Àr tagna i returledningen pÄ köldbÀrare 1 i respektive system, har det uppmÀtts hög syrgashalt, konduktivitet och COD (chemical oxygen demand), vilket ger stor risk för nedbrytning och korrosion. Dessa systemvÀtskor borde avgasas eller bytas ut. SystemvÀtskan frÄn system 3, 7 och 8 överskrider grÀnsvÀrdena för zink och nickel och de skulle ha toxisk/ - mycket toxisk effekt pÄ vattenlevande djur och vÀxter. Koppar, zink och nickel Àr nitrifikationshÀmmande vilket innebÀr att de pÄverkar det biologiska reningssteget vid avloppsreningsverket negativt ifall vÀtskan slÀpps ut till det kommunala avloppsledningsnÀtet. Det framgick utifrÄn den anvÀnda vÀrderingsmallen att de sju största miljöaspekterna Àr relaterade till föroreningsvariablerna: COD (chemical oxygen demand), zink, syrgas, kvÀve, jÀrn, nickel och pH. Miljöeffekterna upptrÀder i form av pÄverkan frÄn metaller och utarmning av naturtyper, biotoper, arter etc.

Scrum Ă€r en projektstyrningsmetod som har blivit mycket populĂ€r de senaste Ă„ren. Scrum Ă€r en förhĂ„llandevis tunn metod och fokuserar pĂ„ ett starkt iterativt moment. Med iterationerna som grund försöker Scrum, till skillnad frĂ„n traditionella planbaserade metoder, att anpassa sig till rĂ„dande omstĂ€ndigheter istĂ€llet för att försöka förutse dem. Även om Scrum beskriver sig som en lĂ€tthanterlig och tunn projektstyrningsmetod innebĂ€r ett införande av Scrum i en organisation en förĂ€ndring och förĂ€ndringar kan medföra problem. I syfte att minska friktionen vid införandet av Scrum har jag genom litteraturstudier och med stöd av en fallstudie pĂ„ Stendahls.net AB arbetat fram ett ramverk som kan anvĂ€ndas som underlag vid införandet av Scrum i en organisation.Ramverket visar pĂ„ risker och vilka positiva effekter de olika delarna i Scrum innebĂ€r..

Syftet med uppsatsen Àr att försöka determinera vilken effekt mer avancerade gameplaymoment i serious games har pÄ inlÀrning. Bakgrunden gÄr igenom nyckelbegreppen gameplay och varför mer avancerat gameplay kan leda till mer effektiva lÀrospel tack vare förbÀttrat flow. SkriftsprÄket kanji förklaras kort och de problem som mÀnniskor som försöker lÀra sig det ofta stöter pÄ.En studie har utförts med hjÀlp av fyra olika spel med syftet att lÀra ut kanji. Tre av dessa spel har designats sÄ att de endast skiljer sig i hur avancerat deras gameplay Àr. Dessa spel har testats mot varandra för att se om de var olika effektiva pÄ att lÀra ut kanji.

I dagens samhÀlle utvecklas tekniken snabbt, allt ska bli mindre och samtidigt ska mer funktioner byggas in. PÄ grund av detta blir stora komponenter som toroidtransformatorer allt mindre önskavÀrda. Men gÄr det att Àndra designen till ett mindre switchat nÀtaggregat problemfritt?Denna rapport kommer gÄ igenom grundlÀggande teori för att förstÄ hur ett switchat nÀtaggregat fungerar, samt beskriva momenten i framtagningen av en prototyp. Rapporten tar Àven upp moment som beskriver hur mÀtningar av elektromagnetiska störningar genomförs.Vi kommer se att jag lyckas ta fram en fungerande prototyp som fungerar inom kravspecifikationen.

Data över arbetsproduktivitet och arbetslöshet för Sverige de senaste Ärtiondena ger skÀl att pÄ nytt undersöka om teknologisk utveckling leder till arbetslöshet genom att minska behovet av arbetskraft. Arbetsproduktivitetens lÀmplighet som mÄtt pÄ teknologisk utveckling diskuteras och den totala faktorproduktiviteten (TFP) bedöms vara mer passande. Ekonomisk teoribildning tillsammans med tidigare empiriska undersökningar pÄ omrÄdet anvÀnds för att beskriva de mekanismer via vilka teknologisk utveckling kan tÀnkas pÄverka arbetslöshet pÄ kort och lÄng sikt. Dessa mekanismer beskrivs med begreppen jobbförstörelse, jobbskapande och matchningseffektivitet. Mekanismerna undersöks genom grundlÀggande statistisk behandling av data för Sverige de senaste Ärtiondena, frÀmst mellan Ären 1994 och 2007.