Sökresultat:
5463 Uppsatser om Effekt effektmätning halleffekt Noss moment momentmätning momentgivare frekvensomriktare papperssil DTC - Sida 37 av 365
Skolk pÄ Gymnasiet : Studiemedel och andra faktorers inverkan pÄ frÄnvaro
SammanfattningJag vill med min studie ta reda pÄ om indraget studiebidrag ger avsedd effekt i form av minskat skolk. Jag vill ocksÄ veta elevernas syn pÄ hur indraget studiebidrag pÄverkar deras skolkande, och, bortsett frÄn studiebidragets inflytande pÄ skolk och nÀrvaro, om det finns andra orsaker i skolan till att elever i vissa situationer vÀljer att inte skolka. UtifrÄn detta syfte har jag formulerat följande frÄgestÀllningar: Har skÀrpningen av tolkningen av CSN,s frÄnvaroregler (CSN 2012), som trÀdde i kraft Ärsskiftet 2011/12, haft avsedd effekt pÄ ogiltig frÄnvaro? Vilken effekt anser eleverna att indraget studiebidrag har pÄ skolk? Vilka faktorer inom skolan gör att skolkande elever vÀljer att inte skolka, och vad motiverar dessa elever till att nÀrvara? Studien bygger pÄ en kvalitativ forskningsansats, med sex intervjuer som grund och ett utdrag ur skolans nÀrvarorapporteringssystem. I resultatet framkom att eleverna skolkar av flera olika orsaker, dÀr trötthet och brist pÄ motivation framtrÀder tydligt.
MultidisciplinÀr hemrehabilitering efter stroke : En litteraturstudie
Bakgrund och syfte:MultidisciplinĂ€r hemrehabilitering för personer med milda till mĂ„ttliga strokesymtom har visat sig vara en evidensbaserad intervention. Flera studier hade gjorts inom Ă€mnet, men det saknades en tydlig beskrivning av Ă„tgĂ€rderna och dess innehĂ„ll inom multidisciplinĂ€r hemrehabilitering. En sĂ„dan kunskap bedömdes vara viktig för att arbetsterapeuten skulle kunna arbeta utifrĂ„n arbetsterapeutiskt perspektiv. Syftet med denna studie var att sammanstĂ€lla den kunskap som fanns inom multidisciplinĂ€r hemrehabilitering, avseende dess Ă„tgĂ€rder, effekt och faktorer som pĂ„verkade rehabiliteringens effekt samt för- och nackdelar med den multidisciplinĂ€ra hemrehabiliteringen.Metod:Litteraturstudie dĂ€r bĂ„de artiklar med kvalitativa och kvantitativa metoder inkluderades.Resultat:Ă
tgÀrder som utfördes inom multidisciplinÀr hemrehabilitering var bl.a. insiktstrÀning, kompensatoriska strategier, uppmuntran till att hitta egna problemlösningar och att anta uppmaningar pÄ rÀtt nivÄ, uppgift- och kontextorienterade metoder, guidning, kommunikationstrÀning, information och rÄdgivning.
Effekten av motiverande samtal och effekten av rÄdgivande samtal pÄ alkoholberoende och alkoholmissbruk
BakgrundAv Sveriges befolkning konsumerar 87 procent alkohol. Sju procent av kvinnorna och 12 procent av mÀnnen har ett alkoholberoende eller alkoholmissbruk, vilket kan orsaka fysiska, psykiska och sociala problem. Det finns farmakologiska och psykosociala behandlingsmetoder. Motiverande samtal och rÄdgivande samtal Àr psykosociala behandlingar som genom ett medvetet förhÄllningssÀtt uppmuntrar patienten till beteendeförÀndring. SyfteSyftet var att beskriva effekten av motiverande samtal och effekten av rÄdgivande samtal pÄ alkoholberoende och alkoholmissbruk. MetodFör att skapa en översikt av det aktuella kunskapslÀget valdes litteraturöversikt som metod. Sökningar utfördes i databaserna Pubmed och Cinahl.
Fluoxetinbehandlings effektivitet vid bulimi utan samtidig behandling med psykoterapi
AbstractSyftet med studien var att utvĂ€rdera fluoxetins effekt pĂ„ hetsĂ€tning och krĂ€kning vid bulimia nervosadĂ„ ingen samtidigt psykoterapi ges. Ăven tid för behandlingseffekt, förĂ€ndringar pĂ„ andrasjukdomskarakteristika, förekomst av viktförĂ€ndring och biverkningar undersöktes. Studiengenomfördes som en litteraturstudie. Sökningar efter litteratur skedde i Pubmed, Google, ELIN,Artikelsök, Cochrane, EMEA, SweMed+. Sökorden var; bulimia, bulimia nervosa, fluoxetine, prozac,psychotropic drugs, antidepressive agents, serotonin uptake inhibitors, Ă€tstörning, eating, disorder.Sammanfattningsvis hade fluoxetin 60 mg/dag en god effekt pĂ„ att minska antalet hetsĂ€tningar ochkrĂ€kningar per vecka jĂ€mfört med placebo.
Tekniskt hantverk eller personligt uttryck : MÄste man vÀlja?
Syftet med detta arbete Àr att öka insikten i hur fördelningen mellan hantverk och uttryck ser ut pÄ trumsetslektioner inom genrerna rock/pop/jazz och hur olika lÀrare arbetar kring/med begreppen personligt uttryck och hantverk. Jag har intervjuat fyra pedagoger ? tre frÄn musikskolan och en frÄn gymnasiet ? och anvÀnt mig av kvalitativ intervju som metod. Följande forskningsfrÄgor ligger som grund för arbetet: Finns det en tydlig uppdelning mellan moment som fokuserar pÄ hantverk och personligt uttryck under trumsetslektioner pÄ gymnasieskolan och kulturskolan - och i sÄ fall, hur ser fördelningen mellan dessa inslag ut? Hur hanterar trumsetslÀrare dessa tvÄ begrepp i sin undervisning? Resultatet visar att samtliga informanter inkluderar moment som kretsar kring bÄde hantverk och personligt uttryck i trumsetsundervisningen.
Identifiering av specifka sekvenstyper av Staphylococcus epidermidis med mass-spektrometri
BakgrundPrevalensen av demenssjukdomar förvÀntas öka globalt. Det finns mÄnga former av demenssjukdomar men gemensamma drag Àr att hjÀrnans nervceller bryts ned och dör i snabbare omfattning Àn normalt. Fortskridandet av sjukdomen leder till att de som insjuknar förlorar mÄnga av sina tidiga kognitiva, fysiska och sociala förmÄgor. LÀkemedel Àr av begrÀnsad nytta och dÀrför Àr olika former av icke-farmakologiska interventioner en integrerad del av vÄrden av personer med demenssjukdom. Reminiscensterapi Àr en sÄdan metod som med hjÀlp av sÄ kallade minnesvÀckare framkallar tidiga minnen.
FrÄn idé till fÀrdig produktion : ? ett arbete om digital lÀromedelsproduktion
Vi Àr tvÄ snart fÀrdigutbildade gymnasielÀrare som har gjort ett delvis gestaltande examensarbete. Arbetet bestÄr av tvÄ delar. Den första skriftliga delen bestÄr av en undersökning av vad tre gymnasielÀrare inom medieÀmnet anser om, och hur de arbetar utifrÄn, de kursplaner som berör Àmnena i kurserna medieproduktion A samt rörlig bild A. Vi ville genom de intervjuer vi genomförde med lÀrarna undersöka vilka metoder de anvÀnder nÀr de gÄr igenom de teoretiska respektive praktiska momenten kring videoproduktion. MÄlsÀttningen var att undersöka vilken typ av lÀromedel lÀrarna anvÀnder i de hÀr Àmnena, pÄ grund av att vi sjÀlva har upplevt att det Àr en brist pÄ undervisningsmaterial i dessa Àmnen, och att lÀrarna ofta sÀtter ihop eget.
Distriktssköterskans preventiva arbete med
Alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat drastiskt de senaste tio Ă„ren med stigande alkoholrelaterad ohĂ€lsa i befolkningen som konsekvens. Distriktssköterskans preventiva och promotiva arbetssĂ€tt kan vara ett viktigt element i folkhĂ€lsoarbetet mot denna ohĂ€lsa.Syftet med föreliggande litteraturstudie var att utifrĂ„n befintlig forskning beskriva distriktssköterskans preventiva arbete för att motverka alkoholmissbruk hos vuxna i primĂ€rvĂ„rden. FrĂ„gestĂ€llningarna var om det har nĂ„gon effekt och om det fanns hindrande faktorer för detta arbete. Metoden som anvĂ€ndes var en systematisk litteraturstudie dĂ€r artikelsökningar gjordes i databaserna CINAHL, Swemed+ och Medline. Ă
tta artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats ingÄr i föreliggande litteraturstudie.
Inte bara hÀvda ett revir : En undersökning av den Àmnesideologiska argumentationen i ModersmÄlslÀrarnas förening/SvensklÀrarföreningens skrifter 1960-2000
Denna uppsats har skrivits inom ramen för projektet ?Att hÀvda ett revir? i vilket nÄgra forskare söker finna gemensamma drag mellan tre Àmnesföreningars arbete, knutna till det svenska skolvÀsendet. SvensklÀrarföreningen Àr en av dem.Uppsatsen har studerat ModersmÄlslÀrarnas förenings/SvensklÀrarföreningens (MLF/SLF) argumentation i föreningens skrifter under Ären 1960 till 2000. Syftet med undersökningen har varit att studera föreningens interna diskussion om svenskÀmnet för att se om argumentationen frÀmst handlat om att hÀvda svenskÀmnets revir eller att förÀndra det. Intressant har varit att se om föreningens arbete förÀndrats i en förÀndrad kontext och i kontakten med andra aktörer pÄ fÀltet svenskt skolvÀsende.
Vad fattas för att eleverna ska fatta det de inte fattar i matte- och so-undervisningen? : En didaktisk studie om sprÄkligt svÄra moment för elever med utlÀndsk bakgrund i Àmnena matematik och so.
Sverige Àr ett mÄngkulturellt land. Den svenska skolan bör dÀrför utformas pÄ ett sÀtt som gör att alla oberoende av sprÄklig- eller kulturell bakgrund kan förstÄ och tillgodogöra sig undervisningen. Elever med utlÀndsk bakgrund klarar sig dock sÀmre i den svenska skolan Àn vad elever med svensk bakgrund gör.Uppsatsens syfte Àr att studera vilka moment, och varför just de upplevs vara svÄra inom matematik och so-Àmnena för elever med utlÀndsk bakgrund. Vidare undersöks vem som har ansvar för att eleverna ska förstÄ och ha möjlighet att ta till sig undervisningen och hur gynnsamma förutsÀttningar kan skapas för eleverna i deras lÀrandeprocess.Arbetet bygger pÄ en kvantitativ enkÀtstudie med 338 elever i skolÄren 8-9 och en kvalitativ intervjustudie med tre lÀrare Det framkommer att en dubbelt sÄ hög andel elever med utlÀndsk bakgrund som elever med svensk bakgrund upplever de undersökta matematikmomenten vara svÄra och att en dubbelt till nÀra sexdubbelt sÄ hög andel elever med utlÀndsk bakgrund som svensk bakgrund upplever att de undersökta so-momenten Àr svÄra. Anledningarna till dessa resultat Àr huvudsakligen att sprÄk och kunskapande gÄr hand i hand, Àmnena krÀver ett stort ord- och begreppsförrÄd, god lÀsförstÄelse samt stora förkunskaper.Vidare visar studien att alla lÀrare har ansvar för elever med utlÀndsk bakgrunds lÀrande men att huvudansvaret för elevernas sprÄklÀrande ligger pÄ svenska som andrasprÄkslÀraren och modersmÄlslÀraren.
Patienter med lÄngvarig smÀrta och deras upplevelse av livskvalitet samt inverkan pÄ rörlighet i samband med Botoxbehandling
 SAMMANFATTNINGSyfte: Syftet med denna studie var att undersöka om Botox smÀrtlindrande effekt var tillrÀcklig för att förbÀttra rörligheten, ADL-förmÄgan samt livskvalitén för patienter som lider av lÄngvariga smÀrttillstÄnd.Metod: Explorativ kvalitativ intervjustudie. Sju patienter, sex kvinnor och en man, intervjuades per telefon. Deltagarna tillfrÄgades att besvara 12 frÄgor kring upplevelsen av botoxbehandlingen. Samtalen spelades in pÄ ljudfiler.Resultat: Materialet analyserades under kategorierna rörlighet, ADL-förmÄga samt livskvalitet enligt studiens syfte dÄ Àven nio subkategorier framkom. Kategorierna hÀngde samman med varandra genom att ökad rörlighet gav bÀttre ADL-förmÄga som i sin tur gav bÀttre livskvalitet.
Animal-Assisted Activity : En översiktsartikel om nyttan av att umgÄs med djur.
MÀnniskan har funnits i nÀstan tvÄ hundra tusen Är, och hunden har varit ett husdjur hÀlften sÄ lÀnge. Evolutionen har format mÀnniskan till en nyfiken, social varelse med starka emotionella band och goda kommunikationsegenskaper. MÀnniskans avancerade perceptionsförmÄga krÀver en komplicerad neurologisk struktur som lÀtt störs eller skadas av till exempel stress. Bandet mellan mÀnniskan och hennes husdjur kan vara mycket starkt och fylla mÄnga mÀnskliga behov. Animal-Assisted Activity Àr mÄlinriktade aktiviteter för att öka mÀnniskans livskvalitet genom att utnyttja det band som finns till djuren.
UNDERHĂ LLSBEHANDLING VID OPIATMISSBRUK OCH DESS EFFEKTER PĂ BROTT
Det har i studier, av bland annat kriminologen Trevor Bennett (2005), visats att kriminalitet interagerar med droger, vilket Àven har en ömsesidig effekt. Man har dessutom sett att underhÄllsbehandling gett positiva resultat vid behandling av heroin- och opiatberoende. Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken effekt underhÄllsbehandling vid opiatmissbruk har pÄ kriminaliteten. Med hjÀlp av Willman och Stoltz (2002) sju-stegs-metod har data samlats in genom en systematisk litteraturstudie för randomiserade kontrollerade studier. Tio vetenskapliga artiklar erhölls frÄn databasen PubMed.
Incitamentsprogram : En studie om incitamentsprogrammen i Danmark, Finland och Sverige
Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan kvantitativ anstÀllningsotrygghet (oron för att förlora arbetet) samt kvalitativ anstÀllningsotrygghet (oron för att förlora vÀrdefulla aspekter av arbetet) och hÀlsa respektive arbetstrivsel. Vidare kontrollerades det för hur och om socialt stöd frÄn chef och medarbetare hade en modererande effekt i denna relation. Resultat av hierarkiska regressionsanalyser visade att kvalitativ anstÀllningsotrygghet predicerade lÀgre arbetstrivsel men inget samband med ohÀlsa erhölls. Socialt stöd visade sig inte heller ha nÄgon modererande effekt pÄ anstÀllningsotrygghet. Socialt stöd frÄn medarbetare hÀngde dock samman med högre arbetstrivsel men inte med hÀlsa, medan stöd frÄn chef inte predicerade nÄgot av utfallen.
FörÀldraroll - ett framtidsyrke? : en empirisk studie om hur sex förÀldrar ser pÄ förÀldrarollen i ljuset av utbildningsidealet
Over the past decade there has been considerable debate in the media concerning the necessity of educating parents in how to be better parents, and strengthening their parental role. This question has also been debated at a national level, resulting in the state commissioning a number of official investigations into the problems that parental education could resolve. A growing body of scientific studies have shown that parental-educational programmes play a strong role in preventing behavioural problems amongst children and teenagers. Many Councils in Sweden already offer these parental courses to their citizens, but discussions are ongoing as to whether these courses should be obligatory for all parents before or near to the moment that they begin to have children. This conclusion has been supported by the official investigations commissioned to look into this issue.