För mig som blivande lärare är det viktigt att veta hur man på bästa sätt får eleverna att utveckla nyfikenhet och lust att lära, vilka läraregenskaper är viktiga? Min litteraturgenomgång visar att intresse för ämnet är viktigt och därför har jag undersökt vilken inställning lärarstuderande har till de naturorienterande ämnena. Jag har använt mig av en enkät och intervjuer för att få svar på mina frågor. Undersökningen visar att en stor del av de lärarstuderande tycker att biologi är det viktigaste NO-ämnet och att moment som människokroppen (biologi), mekanik (fysik) och experiment/laborationer (kemi) anses viktiga. Min undersökning visar också att de lärarstuderande tycker att mycket av tiden i NO-ämnena ska ägnas åt praktiska moment.

Introduktion:Forskning har visat att distraktionsmetoder har god effekt på barnmen den är oftast gjort i lugna miljöer och inte på en akutmottagning.Det finns ett samband mellan smärta och oro hos barn vidprocedurer. Barn som genomgår traumatiska smärtupplevelser kan minnas dessa, vilka kan påverka barnets resterande liv. Syfte:Syftet med studien var attundersöka användande,upplevd effekt av distraktionsmetoder samt skillnader mellan universitetsjukhus och länssjukhusvid procedursmärta hos barn på barnakutmottagningar.Metod:Studien var designad som en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats och omfattadetotalt 60 sjuksköterskor. Datainsamlingen har skett med hjälp av en enkät som skickades ut till fyra akutmottagningar i Stockholm och Jönköping.Resultat: De vanligaste distraktionsmetoderna var föräldrastöd och samtal. Resultatet visade att det finns en signifikant skillnad mellan Universitetssjukhusoch länsdelsi användandet av distraktionsmetoder.

SammanfattningSyfte & frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka extra rörelsetränings eventuella effekt på motoriken hos elever i år 2. Vi ville även titta närmare på hur barnens motorik påverkades utifrån förmågan att utföra styrkemoment samt moment som innefattar de motoriska grundformerna i kombination. Metod Studien utfördes på en kommunal skola i en större förort till Stockholm och innefattade en interventionsgrupp och en kontrollgrupp bestående av 20 elever, 10 flickor och 10 pojkar, respektive 18 elever, 13 flickor och 5 pojkar i årskurs 2. Studien pågick under 10 veckor under höstterminen och interventionen bestod av en timmes extrainsatt rörelseträning i veckan vid sammanlagt 10 interventionstillfällen. Utvärdering skedde med hjälp av motoriktestet NyTids-testet före och efter interventionen. Resultat Resultaten visar att en förbättring har skett hos pojkarna i interventionsgruppen och även hos flickorna i kontrollgruppen medan flickorna i interventionsgruppens resultat är något mer oförändrade. Som helhet visade interventionsgruppen störst förbättring på stationerna som innefattar grundformerna i kombination, medan kontrollgruppen visade störst förbättringar på de stationer som innefattar enskilda grundformer.

Övervikt hos barn och ungdomar är idag ett växande problem. Skolsköterskan möter i sitt hälsoarbete alla barn och ungdomar. Dagens skolhälsovård bygger på att förebygga hälsa genom att hjälpa och stödja till fortsatt och förbättrad hälsa. Detta sker idag till stor del på de individuella hälsobesök som erbjuds. De resurser som idag tilldelades barn och ungdomars preventiva hälsoutveckling är många gånger begränsad.

Syfte och frågeställningarDet övergripande syftet i den här studien har varit att undersöka lektionsinnehållet hos erfarna respektive mindre erfarna lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet. Följande frågeställningar till studien ställdes: Vilken tidstilldelning har lärarna i undersökningsgruppen till de olika momenten? Vad finns det för likheter och skillnader mellan erfarna och mindre erfarna idrottslärares tid till olika moment? Vad finns det för hinder för att introducera nya aktiviteter i idrottsundervisningen? Vilka kunskapskvalitéer anser undersökningsgruppen vara de viktigaste som eleverna skall lära sig?MetodDen metod som använts är en kvantitativ insamlingsmetod genom enkäter. Till grund för arbetet gjordes en litteraturstudie och där användes sökorden: Idrott och hälsa, lärare, enkätstudie. Frågeformuläret skickades ut med ett bekvämlighetsurval till idrottslärare på gymnasienivå.

Bakgrund: Pre-operativ ångest är en subjektiv upplevelse och vanligt förekommande. För patienten leder det här bland annat till ökad smärta, behov av mer narkosmedel, längre tid för återhämtning och ytterligare vårdtid. Det finns ett antal bedömningsinstrument för att mäta pre-operativ ångest, såväl som interventioner för att lindra den.Syfte: Att med en litteraturstudie beskriva vilken effekt omvårdnadsåtgärder har vid pre-operativ ångest.Metod: Uppsatsen baserades på en litteraturöversikt av studier som belyst effekten av interventioner för att lindra pre-operativ ångest. Tio artiklar valdes ut efter kvalitetsgranskning och noggrann bearbetning för att besvara syftet.Resultat: Resultatet av de tio artiklarna skapade tre övergripande rubriker som visar på effekten av de studerade interventionerna på pre-operativ ångest. Interventionerna delades sedan in efter likheter vad gällde interventionstyp.

I denna studie har jag undersökt textillärarnas arbete med teoretiska moment i slöjden. Studiens syfte är att belysa lärarnas tankar kring innehåll, syfte och hur de lägger upp undervisningen för att motivera sina elever till att jobba med dessa moment. För att samla in empiri för studien har jag gjort kvalitativa intervjuer med 8 textilslöjdslärare som arbetar på högstadieskolor. Den empiri jag samlat har sedan analyserats med hjälp av litteratur och ett didaktiskt perspektiv. Jag har kommit fram till att den teori som går att väva in i det praktiska arbetet exempelvis resurshushållning, miljöaspekter och ekonomiska aspekter inte anammas i den utsträckning som det är möjligt och det leder till att elever kan gå miste om kunskaper som krävs för att de skall kunna uppnå kursplanens kunskapskrav.

Rapporten syftar till att belysa de olika metoder som finns för att frigöra men också synliggöra tillgänglig kapacitet. Det efterfrågades av fallföretaget, då de efter att ha börjat tillverka ytterligare en variant i fabriken i Jönköping fick problem att göra klart alla ordrar i tid. Fallföretaget monterar elmotorer i sin fabrik. För att lösa problemet har studenterna valt att använda sig av en kvalitativ metod. En fallstudie på fallföretaget, SEW Eurodrive, har genomförts. Under arbetets gång har studenterna använt sig av intervjuer och observationer för att finna nödvändig information för att föra arbetet framåt. För att kunna visa företaget hur stationen kan balanseras på ett bättre sätt gjordes observationer.

Hur påverkar högre utbildningsnivå brottslighet? Den här uppsatsen undersöker effekt av eftergymnasial utbildning på våldsbrott respektive stöld-, rån- och häleribrott. Vår första hypotes är att eftergymnasial utbildning har en minskande effekt på våldsbrott genom högre alternativkostnad av brott samt att psykologiska faktorer påverkas positivt. Vår andra hypotes är att eftergymnasial utbildning har en ökande effekt på stöld-, rån- och häleribrott via högre avkastning till följd av mer kunskap för planering och utförande av denna typen av brott. Vidare förmodas en högre utbildningsnivå  generera mer tillgänglig egendom vilket leder till tilltagande incitament för stöld-, rån- och häleribrott.

Utgångspunkten i detta arbete är vårt intresse för hur elever uppnår förståelse i fysik och om/hur de ser kopplingar till verkligheten/vardagen. Anser gymnasieelever att det är viktigt med denna koppling? I vårt arbete har vi valt att dela in fysikundervisningen i fyra moment, genomgång, problemlösning, demonstration samt laboration, här har vi skrivit momenten i ordningen, från det mest abstrakta till det mest konkreta. Vårt syfte är att redogöra för de fyra momentens betydelse i undervisningen när det gäller att alla elever ska kunna uppnå förståelse. Vi har valt att utforma en elevenkät med ett antal frågor kring fysikundervisning och bl.a.

Förskrivningen av e-recept har ökat markant under de senaste åren, vilket har medfört att mängden kvarliggande e-recept också har ökat. Det har inneburit att vi fått en dålig compliance av läkemedelsanvändningen bland befolkningen. Målet med studien var att undersöka om en standardiserad påminnelse gav någon effekt på uthämtningsfrekvensen av ej efterfrågade e-recept. Totalt ingick 320 patienter från fyra apotek i Norrland i den randomiserade kontrollerade interventionsstudien vilka fördelades till en kontroll-, brev- och telefongrupp. Arbetet begränsades till att omfatta patienter folkbokförda i Sverige med e-recept på humanläkemedel som låg kvar i apotekets datasystem minst fyra dygn eller max två veckor efter överföringen.

Trots att människor i Sverige anser sig ha en hög miljömedvetenhet, ökar konsumtionen av varor årligen. Varje år flyger mer människor utomlands och köpcentrum slår försäljningsrekord. Det verkar helt enkelt som att människors attityder inte överensstämmer med deras beteende. Syftet med denna studie är att undersöka hur relationen mellan miljöattityd och miljöpåverkan ser ut, vilken effekt som köp av ekologiska livsmedel har på relationen, samt vilka individuella faktorer som påverkar relationen. Studiens frågeställningar är följande:Hur ser relationen mellan miljöattityd och miljöpåverkan ut?Kan denna relation, åtminstone delvis, belysas av köpet av ekologiska livsmedel?Vilka individuella faktorer påverkar denna relation?Den tidigare forskningen visar att framför allt ekonomiska aspekter har stark effekt på miljöpåverkan, samt köpet av ekologiska livsmedel.

Bakgrund: Antalet personer med diabetes i världen ökar ständigt. Dåliga levnadsvanor ökar risken för diabeteskomplikationer. Vården har ett ansvar att stärka patientens motivation och förmåga till egenvård. Syfte: Undersöka effekten av MI som behandlingsmetod för att hjälpa diabetespatienter till förbättrad egenvård.   Metod: Litteraturstudie. Artikelsökningar gjordes i de medicinska databaserna Pubmed, Cinahl och Scopus. I studien inkluderades 10 originalartiklar varav fem var av medelkvalitet och fem av hög kvalitet.

Den här uppsatsen undersöker om etnisk komposition i gymnasieskolan påverkar skolprestationer. Frågeställningarna i uppsatsen är: Samvarierar kontextuella skillnader i skolprestationer med avseende på elevens etniska bakgrund, eller är skolprestationer knutna till selektion hos elever? Varierar kontextuell effekt för olika undergrupper såsom flickor och pojkar? Teorin utgår från socialt kapital och kontextuella effekter såsom epidemilogisk modell, kollektiv socialisation och institutionell modell. Datamaterialet är registerdata från Skolverket och metoden som används för analysen är multilevel analys. Resultaten visar att det finns en negativ kontextuell effekt att gå en skola med hög etnisk komposition.

Studiens syfte är att ta reda på hur lärare arbetar för att öka elevers situationsspecifika självförtroende i ämnet idrott och hälsa på gymnasial nivå. För att undersöka detta har en kvalitativ ansats, i form av intervjuer varit utgångspunkten. Resultatet visar att lärare tycker att självförtroende är en viktig faktor i elevens lärande. Resultatet visar också att lärare arbetar på en mängd olika sätt för att stärka elevers situationsspecifika självförtroende i ämnet idrott och hälsa. Många gånger arbetar lärare även omedvetet med elevers självförtroende, exempelvis när de låter en elev visa ett nytt moment.