Min rapport har följt upp hur Bergenudds jobbar i dagslÀget med deras byggservice och hur de jobbar för att effektivisera deras produktion och öka förtjÀnsten.Jag har byggt min rapport pÄ samtal med snickare och hantverkare som jobbar med servicejobben pÄ Bergenudds. Jag har Àven fört diskussioner med arbetsledare och VDn: Dan LindbÀck om deras uppfattningar och idéer hur effektiviteten kan ökas.Byggbranschen har tyvÀrr fÄtt ett dÄligt ryckte att vara vÀldigt ineffektiva och ta för lÄng tid att utföra deras jobb. Problemet Àr att det kan vara mÄnga olika moment som krÀver en noggrann planering och samordning. Det Àr dÀr som jag har upplevt att det drar ut pÄ tiden nÀr hantverkaren mÄste vÀnta pÄ elektrikern eller rörmokaren. Det Àr mÄnga moment som ska samordnas pÄ ett sÄ smidigt sÀtt som möjligt.

Bakgrund: Depression Àr en folksjukdom som kan drabba alla mÀnniskor oavsett Älder, kön och etnicitet. Den effektivaste behandlingen av depressioner anses vara en kombination av antidepressiva lÀkemedel och samtalsterapi. Det finns vissa belÀgg för fysisk aktivitet som ett framgÄngsrik preventiv ÄtgÀrd mot depression. Regelbunden fysisk aktivitet har en stor betydelse för folkhÀlsan och motverkar de vanligaste folksjukdomarna. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva evidens för effekt av fysisk aktivitet i samband med depression.

Demensrelaterad agitation a?r ett pa?frestande tillsta?nd som inneba?r en fo?rsa?mrad livskvalitet fo?r den demenssjuke personen. Eftersom la?kemedel har liten effekt, rekommenderas icke- farmakologiska interventioner som fo?rshandval vid behandling. Syfte: Att studera omva?rdnadsinterventioner och dess effekt vid demensrelaterad agitation.

Bakgrund: Ett grundlÀggande emotionellt behov hos mÀnniskan Àr fysisk beröring, som vid vissa sjukdomstillstÄnd kan vara svÄra att tillfredsstÀlla inom vÄrden. Effekten av beröringen gör att mÀnniskan blir mer avslappnad, samma effekt kan en person fÄ frÄn fysisk beröring av sÀllskapsdjur. Djurassisterad terapi kan anvÀndas som en kompletteringsbehandling inom sjukvÄrden.Syfte: Att beskriva vilka djurarter som anvÀnds i djurassisterad terapi och pÄ vilket sÀtt de kan anvÀndas i vÄrden för rehabilitering och habilitering av patienter. Syftet var vidare att beskriva om det har effekt pÄ hÀlsan och i sÄ fall vilken effekt det har.Metod: Litteraturstudie med 11 utvalda artiklar frÄn databaserna CINAHL, PubMed och Google scholar. Artiklarnas kvalitet granskades, resultaten analyserades och presenteras efter studiens frÄgestÀllningar.Huvudresultat: Flertalet djurarter kan anvÀndas för djurassisterad terapi vid bÄde psykisk och fysisk ohÀlsa.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vad fem olika idrottslÀrare pÄ gymnasienivÄ har för syn pÄ skolÀmnet Idrott och hÀlsa samt vilka förutsÀttningar de har för att kunna förmedla kursinnehÄllet till eleverna. De kvalitativa metoderna intervju och observation anvÀnds i studien. LÀrarna i studien Àr alla behöriga idrottslÀrare som arbetar pÄ gymnasieskolor. Ett annat omrÄde för fokus Àr hur lÀrarna leder kunskapsutvecklingen hos eleverna och vilka kunskaper de prioriterar att hinna lÀra ut. Idrott och hÀlsa Àr ett Àmne vars identitet inte Àr helt faststÀlld och kunskapsinnehÄllet Àr inte sÄ tydliggjort.

Tidigare forskning har visat att additionen av brus till en kognitiv uppgift har positiv effekt pÄ barn med ADHD (Söderlund & Sikström, 2008). I den hÀr studien syftar vi till att förstÄ brusets effekt och underlÀtta för individer med koncentrationssvÄrigheter samt för individer som lyckas sÀmre med kognitiva uppgifter. Vi vill ocksÄ gÄ djupare och se om personer som inte lyckas sÄ bra med minnesuppgifter kan öka sin prestation med hjÀlp av brus. Försökspersonerna i experimentet har fÄtt titta pÄ ordlistor med substantiv under fyra brusbetingelser. Resultaten visade att brus har en positiv effekt pÄ personer med koncentrationssvÄrigheter samt pÄ personer vars prestation var sÀmre i experimentet.

Platschefsjobbet ingriper en rad olika moment, till exempel Ă€r platschefen den som har det övergripande ansvaret för det tekniska utförandet pĂ„ en byggarbetsplats. Platschefen stĂ€lls ocksĂ„ inför en rad olika administrativa arbetsmoment som mĂ„ste skötas korrekt pĂ„ en byggarbetsplats. Platschefens roll har genom datorns intrĂ„ng blivit mycket enklare men samtidigt har platschefen fĂ„tt fler och mer administrativa arbetsuppgifter de senaste Ă„ren. Har det blivit sĂ„ hög belastning pĂ„ platscheferna av dessa lite mindre viktiga i sammanhanget administrativa uppgifter, sĂ„ att de lite viktigare uppgifterna som till exempel arbetsmiljö har blivit lidande och detta i sin tur kan leda till en ökad risk för ohĂ€lsa till exempel dĂ„ genom ökad stress för bĂ„de platscheferna och yrkesarbetarna. Är det Ă€ven sĂ„ att dessa administrativa moment skapar mycket övertid för platschefer? Det Ă€r flera av de administrativa uppgifterna som det inte krĂ€vs nĂ„gon kvalificerad teknisk utbildning för att sköta om.

Syftet med undersökningen Àr att inom laborativa moment i naturvetenskapliga Àmnen pÄ gymnasiet skapa inblick i om det finns generella skillnader i hur killar respektive tjejer arbetar och om detta medför nÄgra skillnader i förutsÀttningar att klara av laborativa moment.Metod: Teorigenererande observationsstudie med lÄg grad av struktur.Bakgrund till arbetet Àr rapporter som gör gÀllande tjejers och killars fallande resultat inom naturvetenskap. Laborativa moment inom naturvetenskapliga Àmnen sÀtter sÄvÀl praktiska som teoretiska kunskaper inom Àmnet pÄ prövning dÀrför Àr empirin vald som plattform för arbetet. Examensarbetet har som ansats att ge inblick i om det finns generella skillnader i hur tjejer respektive killar förhÄller sig till laborativt arbete inom naturvetenskapliga Àmnen pÄ gymnasiet.Resultat: I undersökningen har gruppkonstellationer bestÄende av könshomogena tjejgrupper, könshomogena killgrupper samt könsheterogena grupper studerats. I samtliga gruppkonstellationer utkristalliserades nÄgra olika mönster med avseende pÄ interaktion i grupp, interaktion mellan grupper, lÀrarkontakt, sÀtt att handskas med laborationen och dÀrmed olika förutsÀttningar till lÀrande. Man kan, dock inte utan undantag, se antydan till skillnader i hur tjejer och killar generellt arbetar med naturvetenskapliga laborationer..

PÄ grund av ökande trafik ut till ön HenningsvÀr pÄ Lofotens östkust, skulle den befintliga bron som endast bestÄr av ett körfÀlt behöva breddas, detta för att rymma ytterligare ett körfÀlt. Statens vegvesen, Norge vill undersöka möjligheten att förstÀrka befintligt bÀrande konstruktion med kompositmaterial för lasterna av ytterligare en vÀgbana. Examensarbetet gÄr ut pÄ att bedöma hur vÀl kompositmaterial fungerar som förstÀrkning av den bÀrande konstruktionen. Konstruktionen bestÄr av en lÄdbalk i betong med bÄde spÀnn- och slakarmering. MÄlet Àr att presentera fungerande förstÀrkningsmetoder för bÄde moment och tvÀrkraftskapacitet.

FrÄn Är 2005 Àr det obligatoriskt för börsnoterade bolag i Sverige att tillÀmpa IFRS-reglerna. Enligt de nya reglerna IFRS 3 och IAS 36 fÄr goodwill inte lÀngre skrivas av utan ska istÀllet nedskrivningsprövas minst en gÄng per Är. Huruvida de nya reglerna har gjort det lÀttare eller svÄrare för analytiker och investerare att tolka de bakomliggande orsakerna till en goodwillnedskrivning Àr flitigt omdebatterat. Studier pÄ den amerikanska marknaden har visat att en nedskrivning av goodwill har en begrÀnsad effekt pÄ bolagens börskurser. Studiens syfte Àr att undersöka goodwillnedskrivningars effekt pÄ den svenska aktiemarknaden. FrÄgestÀllningen som avses besvaras lyder ?PÄverkar en nedskrivning av goodwill svenska företags aktiekurs, och har i sÄ fall företagets resultat, storlek och branschtillhörighet nÄgon betydelse för hur börskursen pÄverkas?? .

Elvabrott och reaktiv effekt Àr tvÄ faktorer som förorsakar stora överkostnader vid samtliga elbolag. Dessa kostnader överförs i sinom tid till kunderna.Samtidigt mer och mer regler och normer krÀver större tillsynt för kundernas fördel. Kostnaderna bör optimeras och information bli tillgÀngligare. Installationen av de nya fjÀrravlÀsningssystemen öppnar nya möjligheter för att förbÀttra dessa processer.Syftet med detta arbete Àr att undersöka och analysera processer och procedurer i tre elbolag för att hantera reaktiv effekt hos privatkunder och elavbrott.Resultatet visar att elbolagen Àr mycket konservativa med sina processer och fortfarande finns utrymme för flera förbÀttringar. Reaktiv effekt tas inte i beaktande och underskattas ordentligt av elbolag hos vanliga hushÄll.

Bakgrund: Ett grundlÀggande emotionellt behov hos mÀnniskan Àr fysisk beröring, som vid vissa sjukdomstillstÄnd kan vara svÄra att tillfredsstÀlla inom vÄrden. Effekten av beröringen gör att mÀnniskan blir mer avslappnad, samma effekt kan en person fÄ frÄn fysisk beröring av sÀllskapsdjur. Djurassisterad terapi kan anvÀndas som en kompletteringsbehandling inom sjukvÄrden.Syfte: Att beskriva vilka djurarter som anvÀnds i djurassisterad terapi och pÄ vilket sÀtt de kan anvÀndas i vÄrden för rehabilitering och habilitering av patienter. Syftet var vidare att beskriva om det har effekt pÄ hÀlsan och i sÄ fall vilken effekt det har.Metod: Litteraturstudie med 11 utvalda artiklar frÄn databaserna CINAHL, PubMed och Google scholar. Artiklarnas kvalitet granskades, resultaten analyserades och presenteras efter studiens frÄgestÀllningar.Huvudresultat: Flertalet djurarter kan anvÀndas för djurassisterad terapi vid bÄde psykisk och fysisk ohÀlsa.

Jobbskatteavdraget första del infördes 1 januari 2007 med syfte att öka det totala arbetsutbudet i Sverige. Huruvida denna mÄlsÀttning har realiserats eller inte Àr dock inte lika sjÀlvklart varför jag i denna uppsats har valt att undersöka reformens effekt. Underbyggt av en grundlÀggande arbetsutbudsteori har jag utifrÄn statistik frÄn Statistiska CentralbyrÄn (SCB) utfört en deskriptiv analys av hur den extensiva respektive intensiva marginalen har pÄverkats. Mina resultat tyder pÄ att en förÀndring har skett pÄ bÄda dessa marginaler under 2007 jÀmfört med 2006 vilket skulle tala för att jobbskatteavdraget har haft viss effekt pÄ det totala arbetsutbudet i Sverige..

Skolan Àr ett forum dÀr varje elev har olika förutsÀttningar, förmÄgor och erfarenheter. Alla elever har rÀtt att utvecklas inom samtliga Àmnen, vilket föranleder att lÀraren bör anpassa undervisningen utifrÄn flera perspektiv och mÄnga olika individers behov. Idrott och hÀlsa A Àr en kurs inom vilken det finns en stor bredd dÀr en rad olika moment skall fÄ ta plats. I en klass kan det förekomma stor variation mellan elevers förutsÀttningar, dÀr alla har olika förmÄgor och dÀr somliga elever har sÀrskild fallenhet för vissa moment. Vilka rÀttigheter har elever med sÀrskild fallenhet inom moment som till exempel basket, simning och friidrott? Ger kursen Idrott och hÀlsa A möjligheter för dem att utveckla och fördjupa kunskaper, fÀrdigheter och förmÄgor inom den specifika idrotten? Undersökningens syfte var att genom intervjuer studera vilka erfarenheter fem lÀrare som undervisade i kursen Idrott och hÀlsa A pÄ gymnasiet har dÄ det kommer till att arbeta med elever som Àr sÀrbegÄvade inom en specifik idrott.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur yogautövare upplever att yogan ger effekt pÄ förmÄga till och förstÄelse för lÀrande, samt om detta gÄr att bÀra med sig i arbetslivet. Tidigare forskning har visat att yogan har en frÀmjande effekt pÄ förmÄgan att koncentrera sig pÄ sitt arbete samt att yogan Àven ger en stÀrkande individuell effekt som ger energi till arbetet. Teorier om lÀrandet visar vikten av att skapa en arbetsmiljö som frÀmjar motivation och ger trygghet till individ och grupp. Som metod för undersökning gjordes en förstudie med enkÀter pÄ tvÄ yogastudior i Sverige. DÀrefter gjordes tre kvalitativa intervjuer, samt tre uppföljande intervjuer med samtliga respondenter.