Bakgrund: Debreifingsamtalet utvecklades ursprungligen på 1980-talet av Jeffrey T Mitchell som en metod för ambulanspersonal att bearbeta traumatiska upplevelser. Debriefing är ett samtal som syftar till att bearbeta negativa stress-reaktioner efter en traumatisk upplevelse.   Problemformulering: Vårdpersonal inom akutsjukvården utsätts ofta för traumatiska upplevelser, vilka kan utlösa stressreaktioner som medverkar till att personalen inte kan arbeta efter sin fulla förmåga och kompetens. Syfte: Syftet med den systematiska litteraturstudien var att beskriva betydelsen av debriefingsamtal för vårdpersonal inom akutsjukvården. Metod: En systematisk litteraturstudie innehållande 8 kvantitativa och 2 kvalitativa artiklar från databaserna Cinahl, Pubmed och PsychINFO genomfördes.

Friytande bilpooler tillåter envägsresor med start och slut vid vilken parkeringsplatssom helst inom ett avgränsat driftområde, vanligen en stadskärna. Till skillnadfrån traditionella bilpooler, vari bilar alltid ska återlämnas där de hämtats, finns riskatt fordon blir olämpligt fördelade. Driftoptimering genom dynamisk prissättning utvecklades i detta arbete med målet att möjliggöra ett kostnadsffektivt sätt att säkerställa tillgänglighet av fordon, och därmed lönsamhet, i friytande bilpooler.Två modeller för dynamisk prissättning utvecklades, samt implementerades i en prototyp av en IT-lösning för friytande elbilspooler. Grunden till den första modellenutgjordes av en verifierad modell för kostnadsminimering av stationsbaserade bilpooler med envägsresor. Modellen är baserad på MILP och hämtades ur Alvina Keksavhandling Decision support tools for carsharing systems with exible return time and stations (2006).

Friytande bilpooler tillåter envägsresor med start och slut vid vilken parkeringsplatssom helst inom ett avgränsat driftområde, vanligen en stadskärna. Till skillnadfrån traditionella bilpooler, vari bilar alltid ska återlämnas där de hämtats, finns riskatt fordon blir olämpligt fördelade. Driftoptimering genom dynamisk prissättning utvecklades i detta arbete med målet att möjliggöra ett kostnadsffektivt sätt att säkerställa tillgänglighet av fordon, och därmed lönsamhet, i friytande bilpooler.Två modeller för dynamisk prissättning utvecklades, samt implementerades i en prototyp av en IT-lösning för friytande elbilspooler. Grunden till den första modellenutgjordes av en verifierad modell för kostnadsminimering av stationsbaserade bilpooler med envägsresor. Modellen är baserad på MILP och hämtades ur Alvina Keksavhandling Decision support tools for carsharing systems with exible return time and stations (2006).

Under b?rjan av 2000-talet utvecklades f?retagens marknadsf?ringsstrategier till att bli mer digitala. Utvecklingen skapade en ny del av n?ringslivet d?r influencerbranschen idag har v?xt sig stor. Livsstilskonsumtionen som influencers bidrar till medf?r h?llbarhetsutmaningar s?v?l socialt som ekonomiskt och ekologiskt.

Companies around the globe all have one thing in common; they are surrounded by individuals or groups of individuals that can influence the company in one way or another. These individuals and groups of individuals are called stakeholders. This study in concerned with the importance of a company?s awereness of and relationship with which stakeholders surround them. The fact that more companies show awareness of responsible conduct, in particular of the environment and social aspects of management may be a way to build a strong corporate image.

Denna uppsats utgår från en fallstudie av ett företag som arbetar med IT-distribution. Studiens syfte var att genom undersökningar av tre nivåer av kultur kartlägga och undersöka vad som kännetecknar företagskulturen. Detta gjordes genom intervjuer med företagets ledning, dokumentgranskning och observationer.Utifrån denna kartläggning analyserades resultatet utifrån Edgar Scheins tre nivåer för kultur. Dessa tre nivåer kan liknas vid en pyramid där grundläggande antaganden utgör pyramidens bas, uttalade värderingar befinner sig i mitten av pyramiden och artefakter bildar pyramidens topp. Därefter undersöktes det hur företagets kultur kunde relateras till Daniel R.

Organisationskulturen är i grund och botten det som styr beteendet i organisationer. En organisationskultur som reflekterar den ?image? man i företaget vill bygga upp kan därför vara en enorm konkurrensfördel, intresset för att styra och kontrollera kulturen har därmed fått ett stort intresse. Grunden för organisationskulturen skapas genom gemensamma erfarenheter ifrån handlande i olika situationer. Handlanden som återupprepat visat sig ge positiva resultat blir tillslut självklarheter och därmed en del av kulturen.

Syftet med rapporten är att utvärdera vilka hot och möjligheter som uppstår i anslutning till implementeringen av kulturförändringen och hur kan en förförståelse av dessa hot och möjligheter omsättas i en effektivare implementeringsstrategi.Tidigare forskning/Teori: I denna rapport används Edgar Scheins organisationskulturs teori används som analysverktyg för att skapa en förståelse för organisationskultur. Magnus Forslunds ledarskapsteori används i rapporten som analysverktyg för att förklara chefers påverkan på organisationen. Dean Fixen och Bo Ahrenfelt förändrings- och implementerings teorier kommer att användas som analysverktyg. Den tidigare studien från ord till handling som handlar om arbetarnas förutsättningar, tillvägagångssätt och reaktioner på ledarskapet, används för att skapa en förförståelse om det valda företagets tidigare kulturförändringar.Metoden för studien är kvalitativ och datainsamlingen skedde genom nio stycken personliga intervjuer med medarbetare och chefer på Volvo Cars Sweden. Det kvalitativa tillvägagångssättet är uppbyggt av tre faser, datainsamling, bearbetning av data och analys av data.

Väl fungerande affärssystem utgör idag en viktig del i företag och organisationers verksamhet. Tyvärr är systemen som regel komplexa varför risken för problem och misslyckanden är uppenbara. Då tillräcklig kunskap och erfarenhet från implementeringsarbeten dessutom ofta saknas i organisationer kontrakteras inte sällan externa konsulter för att bidra med hjälp. Att försöka underlätta ett implementeringsarbete genom att involvera externa konsulter kan dock skapa svårigheter av olika slag t.ex beroende på en komplex relationsbild mellan konsulten i fråga och klientorganisationens ingående aktörer.Denna studie antar en kvalitativ forskningsinriktning där datainsamlingen skett genom ett antal semistrukturerade intervjuer med externa konsulter vars arbete involverar implementering av affärssystem. Studiens syfte är att undersöka vilka möjligheter externa konsulter anser sig ha att påverka implementering beroende på sin positionering i relation till klientorganisationen och dess olika ingående parter.Analysarbetet baseras på Mitchell et al.´s (1997) Stakeholder-teori, där attributen makt/inflytande(P), legitimitet (L) och angelägenhet (U) används för att positionera konsulterna.

De senaste fem decennierna har världens marknader förändrats drastiskt och utbudet har vuxit till attvara större än efterfrågan. Med en dylik förändring är det nödvändigt att profilera företagen ocherbjuda något unikt till kunderna. Låga priser är en vanlig taktik men pressar ner marginalerna sålångt att det endast är lönsamt vid höga volymer Vid denna typ av produktion är kalkylering avyttersta vikt. En annan är att erbjuda ett närmare samarbete samt att åta sig ansvar för en kundsräkning. Dessa tjänster möjliggör en stor valfrihet i specialisering och har visat sig leda till förbättradlönsamhet.Den grafiska industrin har en historia av produktion som primärt målet med investeringar ihögvolymproduktion varefter tekniken har tillåtit.

Olika verksamheter har sedan tidigare präglats av ett ägarperspektiv där relationen till formella ägare och aktieägare betraktats som företagets viktigaste relation. I takt med globaliseringen och den effektiviserade informationsspridningen blir det dock allt viktigare att inte längre bortse från andra intressenter. Det tillkommer därför större krav på företag och företagsledare att effektivt kunna identifiera vilka som utgör företagets intressenter. I tidigare forskning har teorier för identifiering och prioritering av intressenter utvecklats av bland annat Escoubés (1999) och Mitchell, Agle och Wood (1997). Dessa teorier utgår ifrån kriterierna, makt, legitimitet och brådskande karaktär.