Tillväxtteori är ett centralt inslag i nationalekonomiska studier. Lika centralt i finansiella studier är frågan om vad som förklarar aktiekursers utveckling. Ett eventuellt samband mellan dessa är av intresse att undersöka. Om tillväxt visar sig förklara en del av kursutvecklingen hos aktier är detta mycket användbart vid val av investeringsstrategier. För att undersöka om ett samband föreligger används en modifierad modell av teknologispridningsmodellen till grund för att skapa ett index som visar hur nära man befinner sig sitt steady state (det jämviktsläge en ekonomi rör sig mot på lång sikt).

I denna uppsats jämförs det gamla kommunala utjämningssystemet, som gällde mellan 1996 och 2004, med det nya som trädde i kraft vid årsskiftet 2004/2005. Som utgångspunkt för analysen används ekonomisk teori med fokus på relationerna mellan olika nivåer av offentlig sektor. Den svenska modellen för ansvarsfördelning mellan stat och kommun, inklusive finansieringsrätten, kräver att kostnader som inkomster utjämnas över kommungränserna. Det övergripande syftet med det kommunala utjämningssystemet att upprätthålla kommunal självstyrelse utan att ineffektivitet och negativa samhällsekonomiska effekter uppstår. En betydande del av uppsatsen behandlar de två olika systemens effekter för olika kommuntyper.

Syftet med uppsatsen är att analysera Sveriges livsmedelssektor efter Sveriges medlemskap i Europeiska unionen 1995 med avseende på de ekonomiska integrationseffekterna handelsalstring och handelsomfördelning. Ett statistiskt datamaterial över produktion, export och import under perioden 1996-2002 analyseras och ett mått av Truman utnyttjas för att fastställa förekomsten av handelsalstring och handelsomfördelning.Undersökningen skedde på en övergripande nivå för alla produkter inom livsmedelssektorn och på en desaggregerad nivå med tretton subgrupper. Resultatet är att livsmedelssektorn efter medlemskapet har mött en handelsalstring på en aggregerad och en desaggregerad nivå för majoriteten av grupperna. Av den totala kvantiteten livsmedel vi konsumerar kommer en minskande andel från inhemsktproducerade varor, istället ökar andelen importerade produkter från medlemsländerna. Anmärkningsvärt är att den inhemska produktionen inte minskar samtidigt som importen från särskilt medlemsländer men också ickemedlemsländer ökar tillsammans med en växande export.

Sydkorea visade upp en enastående ekonomisk tillväxt mellan 1960 och 1990. Per capita ? inkomsten hade en genomsnittlig årlig ökning på sju procent och landet är idag inkomstmässigt jämförbart med länder som Grekland och Portugal. I denna uppsats undersöker jag utbildningens roll i denna utveckling, mer specifikt: vilken effekt utbildning och utbildningspolitik har haft på Sydkoreas ekonomiska tillväxt mellan 1960 och 1990? Metodologin präglas av kvantitativ data och huvuddragen i metodologin är beskrivning av ekonomiska processer, presentation av empirisk data samt analys med koppling till ekonomisk teori.

The purpose with this paper is to examine if tertiary education and democracy have an impact on economic growth. In order to decide how democratic the examined countries are the democracy index constructed by The Economist is used. Besides the two central theories the purpose is also to explain why these variables could affect growth and to examine direct and indirect effects. Indirect effects mean that one variable affects another variable which thereafter has an impact on economic growth.34 OECD countries are compared in order to investigate whether education and democracy are strongly correlated with BNP per capita. Therefore a statistical design is used as method.The empirical results suggest that there is significant correlation between democracy and economic growth.

This paper examines a long run macroeconomic dilemma. This dilemma states that given a real appreciation, i.e. a continuous increase in the real exchange rate, an economy has two options open with respect to inflation and nominal exchange rate. Either the economy chooses a fixed exchange rate- regime but has to allow for a rising inflation. Or the economy can choose an inflation targeting- regime, but then has to allow for an appreciating nominal exchange rate.

Bredband har de senaste åren gått från att vara en ovanlig företeelse till att i Sverige närmast ses som en mänsklig rättighet. En teknik som ger många individer tillgång till IT-infrastrukur med hög överföringskapacitet är trådlösa nätverk av typerna WiFi och WiMax. I uppsatsen konstateras att ett marknadsmisslyckande kan förekomma på privata marknader för trådlöst bredband. Detta marknadsmisslyckande analyseras utifrån teorier om externa effekter och kollektiva varor. De positiva externa effekter som trådlösa nätverk genererar ger varan drag av kollektivitet.

Syftet med denna uppsats är att granska effekterna av regional integration på FDI hos de länder som blev medlemmar i EU 2004 samt 2007. Utifrån teori gällande sambandet mellan regional integration och FDI, analyseras empirisk data över stock och flöden av FDI till de nya medlemsländerna i syfte att utreda förekomsten av investeringsalstring och/eller investeringsomfördelning inom denna integration av typen öst-väst där det råder stora skillnader i inkomstnivå mellan medlemsländerna. Analysen visar att FDI till de nya medlemsländerna, både från andra medlemsländer och tredje land, har ökat till följd av ländernas medlemskap i EU. Mätt i absolutvärde kan det konstateras att FDI från andra medlemsländer är avsevärt mycket större än FDI från tredje land. Vidare har de nya medlemsländerna upplevt investeringsalstring och investeringsomfördelning från andra medlemsländer samt investeringsomfördelning där FDI från EU15 flyttar från tredje land till de nya medlemsländerna.

I uppsatsen undersöks möjligheterna med kommersiell mikrofinans. Det historiska förloppet bakom mikrofinansinstitutens utveckling studeras och dagens forskning synas. Möjligheterna med kommersiell mikrofinans kopplas sedan samman med en undersökning av avkastningen på det egna kapitalet hos mikrofinansinstitut av olika typer i Sydamerika, Centralamerika och Karibien. Den sista undersökningen genomförs i syfte att hitta lämpliga investeringsklimat i den region som anses ha kommit längst med mikrofinans. Undersökningen av möjligheterna med kommersiell mikrofinans visar att det finns diversifierningsmöjligheter, möjligheter med att anpassa räntederivat från den reguljära finansmarknaden till mikrofinansmarknaden, möjligheter att öppna upp en enorm marknad, möjligheter till hög avkastning tack vare hög återbetalningsförmåga och slutligen att det finns en möjlighet att mätta ett enormt behov i u-länderna.

Although being recognized as holding great cultural-historical significance by local officials, numerous parts of the functionalistic development along Friggagatan became demolished in 2008.This bachelor thesis have surveyed how the planning process proceeded through various municipal committees, and moreover, how different interest groups gathered around certain discursive attitudes. As a consequence of various paradigm shifts in society, e.g. that local government gradually are depending on private economic initiatives, there are to some extent a fear among politicians that cultural-historical demands can risk economic growth.Nevertheless, a building or a development are in fact bearing different value-perspectives, such as economic, functional and cultural-historical. Due to the fact that the heritage-sector has limited resources, in combination with sometimes vaguely and obsolete conservation documents, the sector have difficulties of responding common economic arguments, which leads that the real estate-owner gets total interpretative prerogative.However, despite a sometimes suspicious political attitude towards an improved conservation document, e.g. with continuously updates concerning a building?s technical and economic status, there are some political initiatives working towards it..

Business incubation is an important force of economic development but relatively unheard of in organization theory. This is partly due to the fact that in organization theory, meta-organization or the organization of organizations has been neglected or left lagging as much theorization has been focused on organizing individuals. With the growing number of business incubators, and meta-organizations in general, the need for understanding a relatively new type of organization is prevalent.This case study of the business incubator Global Business Labs Botswana (GBL) aims to clarify the organizational differences among meta-organizations and traditional organizations on a case level, as well as explain the underlying factors for these dissimilarities. With respect to the nature of this case study no general conclusions are drawn from the results. The inference, however, is that the organization of GBL and its incubated companies differs from the traditional organization in five elementary aspects: the weak hierarchical structure, the operational autonomy of its members, the strong focus on recruitment processes, the member identity and the lack of formal sanctions.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det har skett en förändring av den geografiska koncentrationen av textil- och klädesindustrin och dess olika sektorer i EU mellan 1992 och 2001 och om produktionen är fragmenterad, d.v.s. om de olika sektorerna inom textil- och klädesindustrin är koncentrerade till skilda länder. Många studier har gjorts för att undersöka den geografiska koncentrationen av textil- och klädesindustrin som helhet, men denna uppsats gör undersökningen på en mer disaggregerad nivå. Industribaserad gini, (koncentrations-graden) och Balassa-index, (specialiseringskvoten), har beräknats för industrigrenarna inom textil- och klädesindustrin och som mått på internationell produktionsfragmentering har intra-produkthandel tagits fram för länderna i undersökningen. Slutsatsen är att den geografiska koncentrationen för de olika sektorerna och textil- och klädesindustrin som helhet har ökat endast obetydligt, men att det finns relativt stora skillnader mellan de olika industrisektorerna.

I uppsatsen undersöks marknadskoncentrationen på den svenska marknaden för inrikesflyg. Utgångspunkt är Marknadsdomstolens dom 2001:4 rörande SAS missbruk av dominerande ställning, där användning av EuroBonus-programmet för poänginsamling inrikes förbjöds. Andra bolag kan dock fortfarande använda bonusprogram. En diskussion förs rörande substitut till flyget och bonusprogrammens konkurrenseffekter behandlas. Vi utreder om SAS fortfarande var dominerande år 2007 eller om beslutet bör omprövas.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur aktiekurserna hos företagen som är listade på OMX i Stockholm, Köpenhamn och Helsingfors beter sig efter en större nedgång/krasch och om företagens storlek i form av börsvärde påverkar beteendet. Undersökningen sker med Gutenberg och Richters fysikaliska lag som används till att mäta förhållandet mellan jordbävningars magnitud och antalet krascher under en viss tid i en viss region. Modellens riktighet på det insamlade data som används kommer kontrolleras med hjälp av en regression och valideras med hjälp av tidigare forskning. För att rättfärdiga den ekonofysiska metod vi använder oss av, kommer vi även att studera indexavkastningarnas beskrivande statistik för att visa på att det nationalekonomiska antagandet om normalfördelning vid aktieavkastningar inte gäller. Resultatet pekar på en viss systematisk skillnad mellan hur börsvärdesmässigt stora företag beter sig jämfört mot hur små företag beter sig efter att en krasch ägt rum.

Utifrån Blanchards OLG-modell för en liten öppen ekonomi med åldersberoende arbetsutbud, analyseras vad som sker med konsumtionen och den finansiella förmögenheten per capita när pensionsåldern höjs. Konsumtionen ökar när pensionsåldern höjs eftersom en högre pensionsålder betyder en högre total löneinkomst som kan användas på konsumtion, vilket ger större nytta. Sparandet kan däremot både öka och minska när pensionsåldern höjs. Incitamentet till att öka sparandet kommer från att man vill utjämna den högre konsumtionen som kommer från den ökade livsinkomsten över hela livet. Men en ökning av pensionsåldern betyder att tiden som pensionär då man ska konsumera för sina sparade tillgångar minskar, vilket minskar incitamentet för att spara.