Vatten är en av jordens livsviktiga resurser, en resurs som hela tiden minskar. I delar av världen råder akut vattenbrist och ofta återfinns industrier med hög vattenanvändning i områden med begränsad vattentillgång. En av dessa industrier är textilindustrin. Vid textil beredning är vattenförbrukningen mycket hög och avloppsvattnet är ofta mycket förorenat. Vattenfrågorna inom textil produktion har fram till idag inte uppmärksammats i lika stor grad som arbetsrätts- och kemikaliefrågorna.

As we travel more and more by train it becomes increasingly important that the time we spend traveling, is of great quality. This has been the foundation of this master thesis and has shaped the outcome of it. The traveling experience, that is, the experience of the landscape that flashes by outside the train window, is an important aspect in railway planning and an aspect that should be taken into greater consideration. The purpose of this master thesis has been to examine how to compose or improve the travel experience for an already planned high speed railway and how the travel experience can be combined with other aspects, which have claims on the landscape. This thesis is based on a literature study and a case study of Ostlänken. The work describes Ostlänken, a planned high speed railway in Sweden between Järna and Linköping, with top speeds at 300-320 kilometers per hour.

Problemställning: Erosion är ett problem längs många stränder i Sveriges. Ett flertal stränder i Lomma kommun (sydvästra Skåne) har eroderat under en längre tid, vilket har negativt påverkat kustnära infrastrukturer och aktiviteter. Föreliggande studie fokuserar på erosionsproblemen längs en kuststräcka definierad av Öresundsvägen och V:a Kennelvägen i Bjärred, beläget i norra delen av kommunen. Där hotas bebyggelse och infrastruktur av vågor som skapas av stormar vilka mestadels uppträder under höst- och vinterperioden. Stormarna bidrar till höga uppspolningshöjder genom vågorna som tillsammans med höga vattenstånd eroderar material från strandbankarna.

Som ett led i de åtaganden som ställs på de länder som har undertecknat Kyotoprotokolletmåste landvisa kolbudgetar fastställas. För att fastlägga bra kolbudgetar ärdet viktigt att kunna göra bra uppskattningar av kolmängden inom olika geografiskaområden. Detta dels för att kunna uppskatta befintliga mängder och dels för att kunnapåvisa förändringar över tiden.Denna studie hade som huvudmål att uppskatta kolmängden i trädform inom ett 28,3hektar stort, hundraårigt skogsområde vid Norunda i Uppland. Den metod somanvändes medför relativt låga krav på utrustning och förkunskaper. Metoden byggerpå att trädens brösthöjdsdiameter, höjd och kronlängd mäts in inom ett antalmätplottar.

Populärvetenskaplig sammanfattning: Det var torkan under åren 1968 - 1973 som fokuserade världens uppmärksamhet till Sahelregionen, som är ett smalt bälte mellan Saharaöknen i norra Afrika och grässlätterna söder därom. De ovanligt torra åren hade lett till matbrist i form av förstörda skördar och annan vegetation, samt boskapsdöd. Året 1973 nådde torkan sitt klimax i Sahelområdet, vilket fick till följd att 50% av boskapen dog och hungersnöden tog mer än 100 000 människoliv (MacDonald 1986). Bilder och historier om undernärda barn och död boskap stimulerade en enorm katastrofhjälp. Denna kortsiktiga hjälp har följts av mer långsiktig hjälp för utveckling av Sahelländerna.Under de senaste 20 åren har torrperioderna blivit alltfler och man tvistar om huruvida det rör sig om klimatförändringar eller klimatvariationer.