Efter genomförd forskning har författarna till denna uppsats konstaterat att det finns problem på den svenska marknaden. Allt större kedjor etablerar sig och småbutiker får allt svårare att överleva. Dock finns det möjlighet för småbutikers överlevnad och det är bland annat förstärkt lojalitet, vilket är huvudbegreppet för denna uppsats.  Den sammanfattade teoretiska modell som lyfts fram genom teoretisk referensram indikerar på att det finns två led av lojalitet, beteendemässig och attitydmässig lojalitet. Den beteendemässiga lojaliteten har en inverkan på butikens lönsamhet och den attitydmässiga lojaliteten ligger till grund för återkommande kunder. Författarna av denna uppsats kan genom utförd forskning fastställa att en kombination mellan attitydmässig och beteendemässig lojalitet både skapar och förstärker kundlojalitet.

The aim of this study was to investigate in what way content marketing can be understood through podcasts as an alternative marketing tool. The material which the study was based on is Ölpodden, a podcast initiated by Carlsberg Sweden. The study intended to shed light on the interdiscursivity that emerges when brands are communicated through podcasts. Another aim was to understand how relationships and identities are constructed through the podcast by examining its intended audience. In order to achieve this a critical discourse analysis was used as both underlining theory and comprehensive method.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur svenska små- och medelstora företag anpassar sig till de marknadsförhållanden som råder inom Afrikas Bottom-of-the- Pyramid. Studien har följt en kvalitativ forskningsmetod samt tillämpat fallstudie som forskningsstrategi. Detta för att erhålla en djup insyn i företagens agerande och hur de anpassat sig för att vara förmögna att företaga på en marknad vars förutsättningar inte är i närheten av idylliska.Studiens teoretiska utgångspunkt implicerar huvudsakligen Bottom-of-the-Pyramid konceptet, konkurrensstrategi, kooperativ strategi, nätverk, affa?rsrelationer samt de fyra A:na. Vidare redogörs fyra fallföretags upplevelser från BoP-marknaden i empirin; varför valde de denna marknad, vilka möjligheter ser de den besitter, vilka krav har den ställt på dem och hur har anpassningen till denna marknad gått till.I analysen förenas vår teoretiska referensram med det insamlade empiriska data där de ställs gentemot varandra i en diskussion kring i vilken utsträckning teorin stämmer överrens med empirin.

I dagens läge då konkurrensen för de större företagen är en global företeelse blir jakten på kostnader av primär art. Ett sätt att minska dessa är att flytta tillverkningen till ett lågkostnadsland. Allt fler svenska företag har eller kommer inom en snar framtid att expandera sin verksamhet utanför Sveriges gränser. Electrolux är redan där. Det har dock i studier fastslagits att företag som starkt förknippas med ett visst land kan lida förluster i status i folks uppfattning om deras produkttillverkning flyttas till ett lågkostandsland.

Teknikutvecklingen har möjliggjort stor spridning av budskap och med kommunikation över Internet skapas nya möjligheter för interaktion mellan företag och konsumenter. Framväxten av smartphones har också gjort att många idag alltid har tillgång till både kamera,internetuppkoppling och bildskärm. Detta är också de förutsättningar som gjort Instagram till ett av de största och snabbast växande sociala medierna. På Instagram kan företag dela bilder med innehåll som de vill förknippas med och dra nytta av den virala spridning som kan uppstå.Möjligheten till spridning kan även utgöra en risk då företagen är rädda för negativ publicitet.Denna uppsats har därför som huvudsyfte att undersöka vad företag har att tillföra i värde respektive riskerar i sitt varumärkesbyggande genom att vara aktiva på Instagram.Teoribildningen som används för att analysera och utvärdera varumärkens närvaro på Instagram är kopplade till Brand Equity, Word-of-mouth, Integrerad och Viral marknadsföring. Metoden som använts i studien är en innehållsanalys av det material som publiceras på Instagram av både företag och privata användare.

Titel: Med inlevelse ? En studie om marknadskommunikation, storytelling och målgrupper iupplevelseindustrin.Författare: Magdalena BjörklundUppdragsgivare: Stylt Trampoli ABKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen förjournalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2013Handledare: Orla VigsöSidantal: 49 inklusive bilagaSyfte: Att ta reda på hur företag i upplevelseindustrin ser på och använder sig av marknadskommunikation och storytelling.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuerRespondenter: Ballongflyg i Väst, Clarion Hotel Post, GBG Wrestling, Gunnebo Slott och Trädgårdar, Lajvverkstaden, Ostindiefararen Götheborg och The Barn.Huvudresultat: Mina resultat visar att företagen har en relativt genomgående strategi när de marknadsför sig. De viktigaste kanalerna är hemsidan, Facebook, PR, samarbeten med andra företag, nätverk och word-of-mouth-kommunikation. Det finns tre huvudsakliga sätt att använd storytelling på, det första är att upplevelsen är en berättelse, det andra är att berättelserna runt företaget bygger dess identitet, och det tredje är att företagets verksamhet bygger på berättelser om dess historia. Företagen använder storytelling för att väcka känslor, ge kunderna ett mervärde, bli ihågkomna och differentiera sig mot andra företag.

Titel: Köpt, ägd och förtjänad ? en studie om attityder gentemot olika reklamtyper på Facebook.Författare: Albin Yngve och Anton FridolfssonUppdragsgivare: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Kurs: Kandidatuppsats i medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2014Handledare: Malin SveningssonSidantal: 51 sidor, inklusive bilagor.Antal ord: 18202Syfte: Att undersöka användarnas inställning och attityd när det kommer till att ta del av olika formerav reklam på Facebook.Metod: Kvalitativa fokusgrupper.Material: Två fokusgruppsintervjuer med personer från olika generationer (60-talister vs 90-talister).Huvudresultat: Resultatet visar att de tillfrågade respondenterna inte anser att reklamen på Facebookär irriterande i den mån att det förstör användarupplevelsen. Den reklamtyp som uppfattas mest positivär förtjänad reklam. Den reklamtyp som uppfattas mest negativt är den köpta reklam som är placeradtillsammans med det användargenererade innehållet - och därmed stör målet med huvudanvändningen.Dessa uppfattningar är generellt sett likvärdiga sett över båda de undersökta generationerna.Respondenternas inställningar till riktade marknadsföringsinsatser är något tudelad. Ur ettintegritetsperspektiv är de tillfrågade sextiotalisterna något mer tveksamma till riktad reklam ännittiotalisterna.

Studien har genom en enkätundersökning samt intervjuer med konsumenter och sakkunniga inom e-handel undersökt om det finns några regionala skillnader i konsumentbeteendet mellan städer i olika storlekar. Det resultat som presenteras pekar på att det finns några små skillnader mellan de olika segmenten (storstad, mellanstor stad, småstad och landsbygd). Studien har en analytisk induktiv utgångspunkt och resultat kan inte generaliseras för hela Sveriges befolkning.Det författarna kan konstatera i studien är att de hittat små skillnader i konsumentbeteendet. Storstadsbor tenderar att använda e-handel mer frekvent än småstadsbor och landsbygdsbor, men skillnaden är dock inte särskilt stor. Pris, bekvämlighet och utbud har visat sig vara de främsta anledningarna till att man handlar på internet.

Branscherna mobila företagstjänster och webbteknik har svårt att utnyttja det kundupplevda värdet i sin marknadsföring, då de tillhandahåller produkter som befinner sig i gränslandet mellan varor och tjänster. I dagsläget finns det inga marknadsföringsteorier som behandlar dessa produkter. Syftet med detta kandidatarbete är att föreslå en modell för marknadsföring av produkter i gränslandet mellan varor och tjänster. Modellen kommer att fokusera kring kundupplevt värde. Empiriinsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer.

In the early 1990?s more and more companies of the Swedish public sector were exposed to competition, and this started the debate on how such actions might affect the business and even society.The first chapter examines how the public sector and especially health care, is financed and managed. We also explore what it means to be exposed to competition and find that there are many different ways of exposing the public sector to competition. The study examines dental care as an example of a market with both publicly and privately owned companies. The purpose of this paper is to explore how publicly and privately owned health care companies view their relationship with their consumers.

I dagens läge då konkurrensen för de större företagen är en global företeelse blir jakten på kostnader av primär art. Ett sätt att minska dessa är att flytta tillverkningen till ett lågkostnadsland. Allt fler svenska företag har eller kommer inom en snar framtid att expandera sin verksamhet utanför Sveriges gränser. Electrolux är redan där. Det har dock i studier fastslagits att företag som starkt förknippas med ett visst land kan lida förluster i status i folks uppfattning om deras produkttillverkning flyttas till ett lågkostandsland.

Corporate Storytelling är ett relativt nytt begrepp inom marknadsföringsområdet. Mycket kortfattat kan det förklaras som en teknik där företag använder sig av berättelser för att förpacka varumärkets värderingar på ett fängslande sätt. På så sätt hoppas företaget väcka engagemang och intresse hos konsumenten samt få åhöraren att föra budskapet vidare. Corporate Storytelling är svårt att kvantifiera, då alla företag och deras berättelser är unika. Därför har vi valt att selektera en specifik grupp företag ? Sveriges kungliga hovleverantörer.

Background: The theater market has matured ? supply now exceeds demand. Government funds are on a decrease, replaced by other means of financing. The city of Stockholm will be introducing a bonus system that will benefit independent theater groups that succeed to increase their revenue and attendance. Hence, the audience will play an even greater role, a tendency some free theater groups come to terms with by interacting with the audience to create value.Thesis statement: What factors lead to the long-term survival of the independent theater groups, allowing them to benefit from the imminent bonus system?Purpose: To analyze and evaluate the marketing strategies of the independent theater groups, in reference to their capability of long-term survival through value creation along with the audience, thereby increasing attendance and ticket revenue.Methodology: The study combines quantitative and qualitative approaches and methods.

Med ett gemensamt intresse för marknadsföring och företagsetik ansåg vi att fenomenet Corporate Social Responsibility, CSR, skulle vara intressant att studera. Den svenska benämningen för CSR är socialt ansvarstagande företag. När vi började orientera oss i ämnet märkte vi att det var få uppsatser som var skrivna ur ett konsumentperspektiv. Detta perspektiv tyckte vi verkade intressant och vi bestämde oss till slut för att vår uppsats skulle ha ett konsumentperspektiv som utgångspunkt. Efter många diskussioner kunde vi till slut fastställa vår forskningsfråga som är: ?Vilka attityder har svenska konsumenter gentemot CSR?? För att kunna besvara denna fråga har en kvantitativ undersökning med 102 stycken respondenter genomförts.

Relationsmarknadsföring är en typ av marknadsföring där företag eftersträvar långvariga kundrelationer. För att kunna utveckla långsiktiga relationer är det viktigt att befintliga kunder är lojala. Målet med relationsmarknadsföring är att uppnå kundlojalitet bland utvalda kunder som därmed ska leda till långsiktig lönsamhet. Genom högre kundlojalitet kommer företaget att få ökad lönsamhet eftersom kundomsättningen samt kostnaderna för att attrahera nya kunder minskar. Kundlojalitet är därför ett centralt begrepp inom relationsmarknadsföring.