The purpose of the thesis has been to explore the use of hedge fund styles when constructing portfolios of hedge funds (i.e. funds of hedge funds). The central question is if the use of hedge fund styles can significantly explain and improve risk adjusted returns (characterized by Sharpe ratios). The study has been done in collaboration with Optimized Portfolio Management AB who desire further knowledge and evaluation of hedge fund styles for their fund of hedge funds.To be able to create successful ex ante portfolios we have explored various prediction models for both risk and return. Our findings indicate that return prediction is problematic using simple models such as regression since the risk exposure of the indices appear to change significantly over time.

Bakgrund: Om VaR kan estimeras väl med hjälp av ES-metodik, kan man få bukt med VaR-måttets brist på sudadditivitet (vilken innebär dels praktiska problem vid utformning av finansiella organisationers limitstrukturer, dels teoretiska problem i enlighet med Artzner et al (1997, 1999)) samtidigt som man uppfyller det formella kravet på att rapportera sitt VaR på 99 %:snivån. Syfte: Att undersöka hur väl ES ? estimerat på olika konfidensnivåer och med olika metoder ? duger till att skatta en banks 99 %:s-VaR. Metod: Två ES-metoders och sex VaR-metoders förmåga ? både avseende frekvens (Kupiec-test) och oberoende (eget längsta-följd-test) ? att skatta 99 %:s-VaR utvärderas och jämförs.

Detta examensarbete utförs i samarbete med företaget Järn AB, vilket är ett svenskt företag med gjuteri, pulvermetallurgi samt bearbetningsverksamhet. Produkterna är av varierande typ, storlek och volym, avsedd för ett brett kundsegment däribland fordonsindustrin samt maskintillverkare. Företaget har mer än 500 anställda och namnet Järn AB är fiktivt.Syftet med arbetet är att föreslå ett angreppssätt för hur Järn AB kan gå vidare med statistisk processtyrning (SPS). Detta angreppssätt ska baseras på erfarenheter från fordonsindustrin samt litteraturstudier. Studien kommer grunda sig utifrån perspektiven människa, teknik och organisation.

det finns ett uttryck som lyder ?Att vinna eller försvinna?. I dagens samhälle har detta blivit allt mer påtagligt. Att vara näst bäst duger inte längre. Att låta produkter nå ut på marknaden som inte är korrekta utan orsakar missnöje hos kund är inte acceptabelt.

Syfte: Detta arbete ämnar skapa förutsättningar för transmissionsavdelningen (DG) och Scania CV AB i stort att förbättra sin konkurrenssituation genom att introducera ett standardiserat arbetssätt för variationsreducering och korrekt tillämpning av koncept inom statistisk processtyrning. Dessutom är förhoppningen att arbetet bidrar till en ökad förståelse för hur andra företag som befinner sig i liknande situationer, kan angripa problemet med oönskad variation. Metod: Ett teoretiskt ramverk kallat MEST-modellen angav ett antal komponenter som är vitala för en framgångsrik implementering av statistisk processtyrning. De framtagna arbetssätten för dessa komponenter är främst en kombination av Scanias tidigare arbetssätt, SKF: s koncernsvida arbetssätt och en litteraturstudie, som sedan påverkats av interna och externa krav gällande deras utförande. Resultat: Den slutliga produkten av detta arbete är en sekventiell modell, som behandlar mätningars kvalitet, statistiska grundantaganden, föreslår lämpliga styrstrategier samt hur verifiering av denna styrstrategi skall gå till.

 Det statistiska kvalitetsverktyget Statistisk Processtyrning, SPS, introducerades på BT Products AB i Mjölby utifrån en specifik implementeringsprocess. Introduktionen utfördes i en målningsprocess och genom detta arbete kunde aktuell process utvärderas och orsaker bakom eventuell urskiljbar variation eftersökas. I gällande process målas gods till eldrivna truckar svarta genom elektrostatisk pulvermålning, där eftersträvad färgskikttjocklek är 70 µm. Målningen utförs automatiserat av fyra robotar och för att erhålla kunskap om processens uppförande studerades och analyserades utfallet statistiskt utifrån en bestämd kvalitetsindikator, färgskikttjockleken. Data samlades in utifrån denna indikator genom kontinuerlig mätning på utvalt objekt och med hjälp av en mätmall för att erhålla jämförbara observationer.