Detta är en kvalitativ studie vars huvudfokus belyser hur två etniska folkgrupper, ?assyrier/syrianer? samt bosniaker förhåller sig till sin etniska identitet utanför ursprungslandet och hur dem ser på att leva i diasporiska grupper. Studien behandlar även betydelsen av transnationella nätverk och förbindelser över nationsgränser. Diasporiska grupper har kommit att utveckla transnationella nätverk som överskrider nations gränser och människor liv påverkas dagligen direkt samt indirekt av att leva mellan två identiteter. Det finns människor i samhället som drar nytta av denna kulturella rikedom som finns inom etniska och kulturella föreningar men det finns även dem som ser begräsningar inom samhället genom att ha två identiteter. .

Syfte och forskningsfrågor: Syftet med denna studie är att undersöka den amerikanska arménsföreställningar om motståndsgruppers identitet i deras manual FM 3-24.2, FM 90-8, FM 7-98,Tactics in Counterinsurgency. De frågeställningar som ska ge mig svaret är: Vilka föreställningarom motståndsgruppens identitet framkommer i amerikanska arméns manual? Vilka identiteter är detsom finns i amerikanska arméns manual? Hur relateras de olika identiteterna till varandra?Metod och material: Dokumentanalys av amerikanska arméns manual för strid motmotståndsgrupperHuvudresultat: Manualen bidrar inte med att klart och tydligt identifiera fienden.Motståndsgruppen är svår att skilja från andra som gör motstånd eller protesterar. Det kan finnasflera motståndsgrupper, men motståndsgrupper klumpas ihop med milis, gäng, kriminella, utländskaagenter och terrorister. Motståndsgrupperna kan vara politiska rörelser som vill åtgärda verkligaeller upplevda missförhållande.

This thesis in social anthropology is based on a field study on the Internet exploring Tibetan identity. With a post-modern approach the thesis explores the possibility fora non-tibetan to create a Tibetan Internet identity and become a part of the Tibetan community that exist on the Internet..

Uppsatsens syfte är att analysera om det finns en medvetenhet om regional identitet och image inom regionen Satakunta, samt om åsikterna om utformningen av den regionala identiteten och imagen är konkretiserade, eller inte. Utifrån en studie av Jazzmusikfestivalen i Björneborg undersöks detta. I och med det diskuterar författaren huruvida evenemang har en roll i skapandet av en attraktiv och konkurrenskraftig region. Syftet är också att undersöka om det finns samarbeten i regionen för att göra den attraktiv och konkurrenskraftig. För att få svar på syftet har författaren använt sig av primärdata i form av intervjuer med representanter från Björneborgs stad, Björneborg turistbyrå, Landskapsförbundet, Satakunta Tourist och Björneborg Jazzmusikfestival.

Ungdomars identitetsskapande och livsvillkor är vad vår antologi handlar om. Det vi har studerat är hur ungdomar väljer att leva i det nutida samhället. I och med de stora valmöjligheterna och människors reflexiva förmåga uppkommer ständigt rädslan att de val vi gör kanske är fel. Ungdomstiden vi tar upp i denna antologi kan ses som något specifikt avgörande för skapandet av den personliga identiteten. De teman vi kommer att behandla är unga kristna i dagens samhälle och deras tro i koppling till deras identitetsskapande, punkens betydelse för ungdomars identitet och hur samhället ser på dem, hur användandet av tekniken har påverkat unga människor med dess fördelar och nackdelar.

Inom transvården finns idéer om att kön, kropp och identitet är stabila och binära. Transvården eftersträvar att upprätthålla denna illusion med följden att transpersoner som inte ser en identitet/könsuttryck inom denna idé som nödvändig, exkluderas transvården. Jag lyfter i den här uppsatsen fram några transpersoners berättelser vilka i dagsläget är exkluderade transvården. Dessa personers resonemang gällande kön, kropp och identitet går på diagonalen med transvården och samhällets förgivettagande om att dessa komponenter ska följa en specifik ordning. Uppsatsens material visar på att transvården i hänsyn till mänskliga rättigheter, mina deltagares självbestämmande över den egna kroppen och identiteten samt mental hälsa, måste transvården ta större hänsyn till klienters behov istället för att fokusera på ett reproducerande och befästande utav socialt konstruerad idealisk maskulinitet/femininitet, kropp och identitet.

I denna undersökning försöker jag synliggöra en folkgrupps identitet. Temat är: ?Bosnisk identitet 1992 ? 1995? Dvs. den identitet som skapades under kriget i Jugoslavien ? Bosnien och Hercegovina.

Regional identitet är ett begrepp som ofta nyttjas då man talar om regioner som sociala och politiska rum. Det är dock svårt att definiera vad identiteten egentligen består av och hur den påverkar människans handlingar. Den regionala identiteten kan exempelvis ta sitt uttryck i lokalbefolkningens inställning och attityd gentemot turism. Detta har i viss utsträckning betydelse för resmålets framgång samt för relationerna mellan de lokala aktörerna. Föreställningarna kring regional identitet präglar således turismen och destinationens turistföretagare.

Syftet med denna uppsats är att lyfta fram, skildra och tolka högstadieungdomarnas uppfattningar om sig själva (sin identitet) och hur de ser på varandra utifrån etnicitet, samt titta närmare på ungdomars umgänge i de mångkulturella sammanhang som fritidsgården Mixgården utgör. De frågeställningar som vi haft och som fått genomsyra hela uppsatsen är: På vilket sätt påverkar etnicitet ungdomars val av umgänge, i ett mångkulturellt område som Hammarkullen? Hur upplever ungdomar i en mångkulturell omgivning, såsom Hammarkullen, sin identitet? Hur arbetar Mixgården för att ungdomar skall lära känna och känna gemenskap med ungdomar som har annan etnisk bakgrund än de själva? Metoden som vi använt oss av är kvalitativ. Vi har genomfört två fokusgrupper med fyra ungdomar i vardera, en intervju där två ungdomar deltog och slutligen tre enskilda intervjuer. Vi har använt oss av den så kallade abduktiva metoden som innebär att vi har varvat teori med empiri och utgått både ifrån teorier och varit öppna för att empirin kan leda till nya förklaringar.

Uppsatsen behandlar ämnet Svenska som andraspråk och syftet har varit att dokumentera och utvärdera omorganisationen för ämnet på en gymnasieskola. Syftet har också varit att utvärdera vad eleverna själva anser om sin språkutveckling, syn på kultur och identitet samt om deras motivation har ökat i ämnet efter omorganisationen och ett avslutat kulturtema. Metoden som har använts är samtal med lärarna, enkäter och djupintervjuer med elever som har varit med om omorganisationen. Resultatet visar att lärarna har genom att omorganisera sitt arbete ökat elevernas språkutveckling och motivation. Omorganisationen innebar ett temainriktat arbetssätt och här belystes temat Språk, kultur och identitet som har lett till ökad medvetenhet för begrepp som identitet, etnicitet och kultur.

Den här uppsatsens syfte är att ta reda hur olika regionala sammanslagningar eller en regions expansion kan komma att påverka människan på mikronivå, därtill skaffa sig en större förståelse för vad regionala identiteter och dess samspel mellan och inom olika regioner innebär och även skaffa sig en ökad förståelse för fenomenet ?vi mot dem?.Fokus i uppsatsen är det förslag som Regeringens Ansvarskommitté tagit fram angående en sammanslagning av Sveriges län till nio regioner, där uppsatsen kommer att behandla vd som händer med människors regionala identitet vid en sådan sammanslagning. Förslaget innebär då att Värmlands och Örebro län ska slås samman.Uppsatsen är uppbyggd på studier av aktuell litteratur, dels genom tidsskrifter om politisk och kulturell geografi och dels genom noga utvald litteratur främst inom ämnet kulturgeografi. Den litteratur som studerats och valts ut har även använts som teoretiska referensramar, på vilken intervjufrågor baseras. Uppsatsen är således även delvis uppbyggd på djupintervjuer, vilka sedan jämförs och analyseras tillsammans med teorin med hjälp av en analysmodell.Karlstadbor har en väldigt stark identitet som värmlänningar, vilka då har sin identitet starkt kopplat till landskapet Värmland.

Syftet med denna rapport är att jämföra hur två företag inom konfektionsbranschen skapar sin varumärkesidentitet samt visa hur den återspeglas i deras image. Rapporten reder ut begreppen varumärkesidentitet och image och applicerar dessa begrepp på företagen H&M och JC. Företagens varumärkesidentitet sammanfattas genom en empirisk analys av företagen baserad på Identitetsprismat av Jean-Noël Kapferer. Utifrån varumärkesidentiteten utförs en enkätundersökning för att undersöka hur företagens identitet reflekteras i den image som återfinns i kundernas medvetande. Valet av företag baseras på deras aktualitet inom media angående respektives arbete kring varumärkesidentitet.

I denna uppsats studeras stadsspråket i Umeå utifrån ett antal infödda och inflyttade Umeåbors subjektiva beskrivningar. Syftet är att beskriva Umeåbors uppfattning om talspråket i Umeå. En övergripande fråga är om det finns en uppfattning om en särskild Umeåsvenska, och hur denna varietet i så fall beskrivs och bedöms av Umeåborna. Vidare undersöks Umeåbornas uppfattning om dialektens betydelse för konstruktion av social identitet samt hur inflyttade Umeåbor resonerar om språklig anpassning till inflyttningsorten. Uppsatsen har en explorativ ansats och syftar till att utifrån en bred frågeställning utforska området för att ge uppslag till fördjupande forskning.Metoden för undersökningen är kvalitativa livsvärldsintervjuer med nio Umeåbor i åldrarna 19?80 år.

Bakgrund: Ett industriellt nätverk definieras som ett nät av företag och relationer har kommit att bli en viktig del av de industriella nätverken. En relation har vuxit fram när kunden anser att kund och leverantör tänker på samma sätt.En individs sociala identitet frambringas mellan individens identitet och den image som omvärlden har och återspeglar. Detta medför att relationer kan skapa olika varianter av identitetsskapande inom företag men även mellan företag. Identitet kan ses som att den skapas genom relationer till omgivningen och dessa relationer involverar personliga kontakter.Syfte: Med denna uppsats avser vi att påvisa de mekanismer i en industriell tjänsterelation, vilka en leverantör styr över, som kan leda till att företagskunden identifierar sig med leverantören.Genomförande: Studien bygger huvudsakligen på teorier som behandlar nätverk, relationer och företags- och individers identitetsuppbyggande. Uppsatsen är skriven ur ett leverantörsperspektiv och sex intervjuer från leverantören Hilton har genomförts samt två kundintervjuer från Skandia och BTI Nordic.Resultat: Industriella relationer existerar på individnivå.

Syftet med den föreliggande studien är att utifrån konvertiters egna berättelser om sin väg till islam nå en ökad förståelse för vilken innebörd valet att konvertera till islam får för deras identitet och känsla av mening. Studiens frågeställningar är: Hur beskriver konveriter sin egen resa till islam, vilken betydelse har den nya religiösa identiteten för dem i deras vardag samt vilken mening finner de i sin religiösa tro idag. Studiens teoretiska utgångspunkter har varit Rambo och Farhadian's teori om konversionsstadier, Bauman, Johansson samt Berger & Luckmann's resonemang kring identitet som en process samt McGuire utifrån religion som meningssystem och konversion som omformulering av självet. Metoden som valts för att kunna uppfylla syftet och besvara frågeställningarna har varit hermeneutiken. Undersökningen har baserats på fem semistrukturerade intervjuer.