Enligt rådets förordning 4064/89, om kontroll av företagskoncentrationer, är det kommissionen som kontrollerar och granskar företagskoncentrationer. Den så kallade ?one stop shop-principen? innebär att företag som genomför en fusion med gemenskapsdimension endast ska behöva vända sig till en instans, det vill säga kommissionen för att få en bedömning avseende fusionens förenlighet med den gemensamma marknaden. Eftersom kommissionen är ensam beslutsinstans är det därmed också kommissionen som har fått utforma standarden för vilken bevisning och vilka antaganden som anses tillräckliga för att bevisa att en skadlig företagskoncentration föreligger. Förstainstansrätten har sedan den installerades 1989 haft funktionen att handlägga överklaganden av kommissionens beslut i konkurrensärenden.

Microsoftdomen grundar sig i att Microsoft vägrat lämna ut interoperabilitetsinformation till en av sina konkurrenter (Sun). Sun menar att detta konstituerar ett missbruk av dominerande ställning och lämnar in ett klagomål till Kommissionen som påbörjar en utredning. Kommissionen börjar dessutom på egen hand utreda huruvida Microsofts integration av Windows Media Player i sitt operativsystem (Windows) kan utgöra ett missbruk. Den 17 september 2007 blev Microsoft dömda av Förstainstansrätten för missbruk av dominerande ställning. Detta ledde till ett par påföljder för Microsofts del.

Bakgrund/diskussion: Revisorns oberoende är viktigt för att revisionen ska uppfylla sitt syfte. Det finns de som ifrågasätter revisorns oberoende och menar att det behöver stärkas. Bland dem finns EU-Kommissionen och de har presenterat ett antal förslag på förändringar för att stärka oberoendet. Många av de instanser som har lämnat remissvar på kommissionens förslag är dock negativa till förslagen.Syfte: Syftet är att förstå och försöka förklara varför utvalda instanser är negativt inställda till de förändringar som blir följden av de förslag som EU-Kommissionen framför angående revisorns oberoende, då de är medvetna om att oberoendet är viktigt för en revisor.Referensram: Här presenteras den teori som är relevant för studien kring bland annat revision, revisorn, oberoendet, grönböcker samt förändring inom organisationer.Metod: Studien omfattar sju instansers remissvar vilka har granskats utifrån den kvalitativa ansatsen. Här beskrivs val av ämnesområde, det tillvägagångssätt som har använts i studien samt studiens trovärdighet.Empiri: Det empiriska materialet utgörs av en sammanställning över de utvalda instansernas tankar och åsikter kring de förslag som EU-Kommissionen har framfört.

EU har under lång tid sökt lösa de problem som finns på den inre marknaden avseende direkt beskattning. En rad riktade åtgärder har förverkligats genom praxis. Jämte riktade åtgärder har även kommissionen arbetat med en långsiktig lösning där bolag ska ges möjlighet att använda sig av en gemensam bolagsskattebas för hela unionen. Den 16 mars 2011 presenterade kommissionen slutligen ett förslag till direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas. .

Denna uppsats behandlar EU:s inre marknad och dess fria rörlighet av varor. Den fria rörligheten av varor reglerar i artiklarna 28 och 29 EG-fördraget. Dessa artiklar förbjuder import- och exportrestriktioner samt ÅMV mellan medlemsstaterna. Det finns däremot undantag till dessa artiklar i artikel 30 EG-fördraget, som kan tillämpas om åtgärden är tillräckligt nödvändig och lämplig. Artiklarna 28 - 30 EG-fördraget är framför allt tillämpliga på gemenskapens medlemsstater, men även på dess institutioner, något som bekräftas i EG-domstolens praxis.EU:s institutioner har befogenheter att införa harmoniserande akter som exempelvis reglerar den inre marknaden.

Uppsatsen är en översättningssociologisk studie om översättningsnormer vid granskningsfasen vid Europeiska kommissionen (EK) och består av två delstudier. Den första studien är textbaserad och fokuserar på revideringar vid granskningsfasen. Materialet utgörs av fyra översättningar i tre stadier från franska till svenska från EK. Den andra delstudien består av intervjuer med två översättare vid EK. Metoden till den första delstudien är hämtad från Nordman (2009).

De svenska reglerna om budplikt - fem år efter genomförandet av Takeover-direktivet Uppsatsen behandlar de svenska reglerna om budplikt och hur dessa förhåller sig till Direktiv 2004/25/EG om uppköpserbjudanden (Takeover-direktivet). Budplikt uppkommer när en aktieägare, ensam eller tillsammans med en närstående, uppnår minst trettio procent av rösterna i ett börsbolag. Aktieägaren måste i ett sådant fall lämna ett offentligt uppköpserbjudande avseende resterande aktier i bolaget till övriga aktieägare. Det finns regler om budplikt i den svenska takeover-regleringen. Dessa regler är även föremål för EU-rättslig reglering.

Syftet med denna uppsats är dels att utreda hur avsaknaden av möjligheter till gränsöverskridande förlustutjämning påverkar svenska företag att etablera sig på nya marknader inom EU, dels att visa på vilket sätt Sveriges medlemskap i EU och EG-rätten kan påverka det internationella företagande för svenska företag. För att utreda hur svenska företag påverkas av avsaknaden av möjligheter till gränsöverskridande förlustutjämning har en kvantitativ enkätundersökning med svenska företag genomförts. Utfallet visar att frågan om gränsöverskridande inkomstöverföringar är en viktig fråga, speciellt för företag som redan finns etablerade i andra EU-länder. Liknande resultat framgår också av en tidigare europeisk undersökning som gjort på initiativ av Europeiska kommissionen. Uppsatsen visar också på hur EU och EG-rätten påverkar det internationella företagsklimatet för svenska företag genom avgöranden från EG-domstolen och förslag från den Europeiska kommissionen..

År 2001 antogs EU-direktiv 2001/77/EG vars syfte är att stimulera fram mer förnyelsebar el inom Europeiska Unionen (EU). Målet är att fram till år 2010 ska 22 procent av den totala användningen komma från förnyelsebar el. Under senare år har EU-Kommissionen annonserat planer på att skapa ett gemensamt europeiskt stödsystem för förnyelsebar el. Inom Europa finns för närvarande fyra olika stödsystem, inmatningspriser, kvotplikt, skatter och det så kallade certifikatsystemet. Ett troligt scenario är att EU-Kommissionen främjar framväxten av ett harmoniserat certifikatsystem.

Kommissionen inledde i februari 2000 en omfattande utredning mot Microsoft baserad på Sun Microsystems klagan om Microsofts konkurrensbegränsande förfaranden 1998. Utredningen bestod av två delar; interoperabilitet mellan PC-klientoperativsystemsmarknaden och servermarknaden och integrationen av Windows Media Player i Windows. I mars 2004 kom Kommissionens beslut där de drog slutsatsen att Microsoft dubbelt missbrukat en dominerande ställning genom att förhindra effektiv konkurrens på arbetsgruppsservermarknaden och bundit sin mediaspelare till sitt operativsystem. Microsoft överklagade Kommissionens beslut till Förstainstansrätten och den 17 september 2007 kom domen, vilken i huvudsak bekräftade Kommissionens beslut. Mitt syfte i denna uppsats är att undersöka den första delen av Kommissionens beslut angående interoperabilitet och sedermera Förstainstansrättens dom, för att avgöra hur väl de dragna slutsatserna överensstämmer med praxis, vad prejudikatet kan innebära för framtiden samt i vilken mån företag kan bli skyldiga att lämna ut information.I min analys och de avslutande kommentarerna redogör jag för min slutsats att Kommissionens beslut och Förstainstansrättens dom faktiskt är skäliga, men att prejudikatet måste vaktas av de exceptionella omständigheter som föreligger i fallet.

Denna uppsats handlar om lojalitetsskapande rabatt- och bonussystem inom ramen för artikel 82 i EG-fördraget. Kommissionen och gemenskapsdomstolarna har i sin rättspraxis ansett att lojalitetsrabatter som används av ett dominerande företag strider mot artikel 82, eftersom sådana rabattsystem knyter kunden närmare till det dominerande företaget. I de flesta fall har lojalitetsskapande rabattsystem även ansetts ge upphov till diskriminerande effekter. Kritiker hävdar att kommissionen och gemenskapsdomstolarna, framför allt i några senare avgöranden, i det närmaste har ansett att lojalitetsskapande rabattsystem är olagliga i sig. Kritikerna hävdar att lojalitetsrabatter kan ha såväl konkurrenshämmande som konkurrensbefrämjande effekter på marknaden ? även om rabatterna erbjuds av ett dominerande företag ? och att konkurrensmyndigheter således måste ta hänsyn till båda dessa effekter vid bedömningen av ett visst rabattsystems inverkan på marknaden.

Efter att en rad uppmärksammade nationella fusioner stoppats av EU-Kommissionen har en debatt huruvida konkurrensreglerna ska tolkas och huruvida de är rättvisa utlösts. Utifrån denna bakgrund var uppsatsen syfte att skapa förståelse för olikheter i svenska företags respektive EU-Kommissionens syn på konkurrenseffekter i fusionssammanhang. Författarna i denna studie hade för avsikt att beskriva de olika parternas syn på konkurrenseffekter samt analysera vad olikheternabaseras på. För att kunna besvara syftet genomfördes en kvalitativ studie med intervjuer som tillsammans med EU-Kommissionens perspektiv i de olika fusionerna utgör grunderna i empirikapitlet. Teorikapitlet baseras på Porters branschstrukturanalys, PIMS och teori om olika marknadsstrukturer.

I denna uppsats undersöks EU-Kommissionens kommunikation med allmänheten i två översatta informationsbroschyrer. Med avstamp i diskursanalytisk teori analyseras såväl texterna som deras kontext. Syftet med undersökningen är att beskriva vilken bild broschyrerna förmedlar av EU och EU- invånarna samt relationen dem emellan. En utgångpunkt är att texterna bär uttryck för auktoritet, som beror av de text-externa relationerna och som synliggörs genom olika språkliga strategier.Analysen visar att EU konstrueras på två olika sätt i texterna: dels som en stark och pålitlig aktör, dels som ett naturligt existerande geografiskt område. EU-invånaren i sin tur upptecknas som en del av en gemenskap, och som någon med skyldigheter men framförallt med rättigheter.

Företagskoncentrationer har blivit en vanlig företeelse i europeiskt näringsliv och utgör en naturlig del av många företags affärsverksamhet. Vad som tidigare har betraktats som en åtgärd främst reserverad för stora industrikoncerner med resurser och erfarenhet har idag blivit ett viktigt strategiskt verktyg för företag att uppnå sina mål. Användandet av företagsöverlåtelser existerar idag på en global nivå där företag ser bortom nationsgränserna för att leta efter passande köpeobjekt. En företagskoncentration innebär en strukturförändring på marknaden och en koncentration av marknadsmakt. Det företag som ges möjlighet att utnyttja den koncentrerade makten kan agera på ett sätt som snedvrider konkurrensen på marknaden och orsakar skada för konsumenter. Företagskoncentrationer av en viss storlek måste därför anmälas till och godkännas av konkurrensmyndigheter innan de får genomföras.

Förstainstansrättens dom i målet Microsoft mot Kommissionen har gett upphov tillmånga konkurrensrättsliga frågor, bl.a. gällande Microsofts tying av WindowsMedia Player till sitt operativsystem Windows. Denna uppsats för framförallt ettresonemang kring frågan om huruvida de ?traditionella? EG-rättsliga metodersom idag används vid bedömningen av kopplingsförbehåll (tying) är förlegade närdessa ska appliceras på en ?ny? produkt som mjukvara. En analys av konkurrensrättsligdoktrin och rättspraxis visar att Microsoftdomen i delen vad gäller tying ärkonsekvent gentemot den praxis som etablerats på området genom målen T-30/89Hilti AG mot Kommissionen samt C-333/94 P Tetra Pak International SA motKommissionen.