Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnorna i BBCs serie ?Sherlock? representeras och förhåller sig till traditionella könsroller. Då serien är en nytolkande version som utspelar sig på 2000-talet till skillnad från originalen som utspelar sig drygt 100 år tidigare blir det intressant att undersöka hur mycket som förändras från originalen av Sir Arthur Conan Doyle. Karaktärerna har genomgått stor förändring genom denna nytolkning, och även nya karaktärer har skapats för serien. I analysen kommer bland annat Connells teorier om genus att användas för att definiera genus och fastställa hur en man och kvinna bör vara enligt samhällets normer, detta kompletteras med D.H Meehans definierade stereotyper.

Många gånger missar vi det slutliga värdet i de kläder vi äger. Kan vi inte själva tänka oss att använda dem längre, slänger vi dem hellre än att ge bort dem menar Dr Dorothy Maxwell, ansvarig för den Brittiska regeringens spetsprojekt The Sustainable roadmap. En logisk följd av nykonsumtion är nyproduktion, vilket bidrar till ökade utsläpp. Klimatförändringar och andra miljöproblem utgör stora hot, som delvis kan mötas genom medvetna val från konsumenternas sida och en förändrad livsstil. Hållbar konsumtion innefattar, enligt Kungliga Tekniska Högskolan (2010), tre aspekter: miljömässigt-, ekonomiskt- och socialt hållbar.

SammanfattningDe dricksvattenresurser som finns i dag globalt sett är ojämnt fördelade över såväl kontinentsom mindre geografiska enheter. Det beror både på vattnets kretslopp och på andra faktorersom mänskligt räckhåll och teknisk räckvidd. Det mänskliga räckhållet symboliseras av lagar,ägande, attityder och ekonomi i denna uppsats och tekniken framstår som en pådrivandefaktor för utveckling vad gäller rening och transport av dricksvatten. Uppsatsen diskuteraräven hållbarhet som begrepp och hur det kan relateras till dricksvatten, samt andraangreppssätt av dricksvatten som dels en livsviktig resurs, dels en handelsvara.Syftet med uppsatsen är att kartlägga Sveriges möjligheter att exportera dricksvatten till andraländer utifrån följande frågeställningar:1. Kan man äga vatten?2.

Syftet med studien har varit att undersöka dörrvakternas motsägelsefulla arbetssituation. Jag ville även undersöka om deras arbetssituation har lett till en livssituation där de bildat egna gemenskaper dörrvakter emellan och frågeställningarna: Hur upplever dörrvakterna sin arbetssituation inom nöjessektorn, slits de mellan olika världar i ett sorts ingenmansland? Hur upplever de att andra individer ser på deras yrkeskategori? Är det så att dörrvakters arbetssituation påverkar deras livssituation där de slutit sig samman i en egen gemenskap eller subkultur? I sin arbetssituation beskriver samtliga intervjupersoner hur de slits mellan olika sociala världar. Dörrvakterna upplever att de ständigt måste upprätthålla en balans mellan aktörerna i branschen. Ungefär som en kameleont måste de ständigt anpassa sig till de olika aktörerna (polisen, de kriminella, krögaren) och de olika arbetsmiljöerna (krogarna).

Syfte: Syftet med mitt arbete är att söka de idémässiga tanketraditionerna bakom människan försök att hitta vetenskapliga verktyg för att mäta världen. Människans önskan att mäta mänskliga egenskaper har tagit sig olika uttryck i olika tider och sammanhang. Mina frågor genom arbetet är: 1. Varifrån kommer önskan och hur uppstod behovet av att mäta världen? I denna fråga finns också delfrågorna vilka är det som drivit på denna önskan och hur framväxandet av en apparat för att mäta världen skedde? 2.

Denna uppsats övergripande syfte är att studera de föreställningar och mentaliteter rörande fäder och faderskap som speglades i svensk spelfilm under perioden 1961-1980. Problemformuleringen kan närmast beskrivas kretsa kring hur varierande aspekter inom framställningen av olika klassmässiga faderskap antingen förändrades eller förblev konstanta under studiens avsedda undersökningsperiod.Undersökningens fyra enskilda frågeställningar kan i sin tur sägas motsvara olika konkreta aspekter av fädernas samlade föräldraskap. Den första frågeställningen fokuserar på fädernas sexualitet och estetik medan den andra har utformats för att analysera fädernas interaktion med sina barn. Den tredje frågeställningen behandlar hur det faderliga föräldraskapet kontrasteras i relation till den moderliga motsvarigheten medan den fjärde frågeställningen avslutningsvis avser att granska faderliga självbilder, det vill säga hur fäderna själva värderar sin roll och sina plikter som föräldrar. Undersökningens teoretiska ramverk utgörs till stor del av den genusteori som R. W Connell formulerat rörande hur olika maskuliniteter verkar inom en hegemonisk maktordning där bland annat klass och sexualitet spelar avgörande roller.